150 000 behöver rekryteras till transportbranschen till 2035

– En effektiv och funktionell transportnäring är en förutsättning för att samhället och vardagen ska fungera, vare sig det handlar om transportbärare i luften, på vattnet eller på land, för export eller import, säger Caj Luoma.

Inom vilka yrken är behoven störst?

– De stora volymerna utgörs av lastbilsförare och bussförare. Andra yrkesroller där det råder brist är fordonstekniker och taxiförare. Men vi saknar även flygplanstekniker liksom motormän och sjöingenjörer inom sjöfarten. Kan även nämna serveringspersonal och kockar inom färjetrafiken.

Varför har behoven blivit så stora och akuta?

– Svaret blir komplext då det kan finnas olika anledningar för skilda yrkesroller. Det som förenar är att antalet i transporter ökar. Och med det följer ett ökat behov av personal – ett behov som inte tillfredsställs av utbildningssystemet. När det gäller persontransporter var pandemin en stor anledning till den brist vi ser idag. Pandemin drabbade företag inom buss, taxi, flyg och sjöfarten extra hårt. Den personal som då tvingades sägas upp finns inte tillgänglig när efterfrågan på persontransporter nu kommit tillbaka.

Hur påverkar automation, elektrifiering och digitalisering branschen?

– Transportnäringen är stadd i förändring och det gäller naturligtvis yrkesrollerna som återfinns i branschen. Man får inte glömma att utvecklingen pågår hela tiden och kompetensefterfrågan därför successivt förändras. Att få följa med på en sådan utvecklingsresa mot en mer hållbar och tekniskt utvecklad bransch ser jag som ett väldigt attraktivt alternativ på arbetsmarknaden.

Är det svårt att nå ut med bilden av en bransch i teknisk framkant?

– Ja, få känner till den här förändringen och vi jobbar hårt för att sprida kunskap om den då vi i förlängningen menar att det bidrar till att göra transportsektorn mer attraktiv. Som vi ser det är det inte transporterna som sådana som ska minimeras i framtiden, det är snarare de negativa miljökonsekvenserna som följer av transporter.

Hur är statusen för utbildningarna till dessa yrken?

– Vi är tacksamma för de utbildningsplatser inom vuxen- respektive arbetsmarknadsutbildningen som är riktade mot yrkesroller inom transportnäringen. Men volymerna är alldeles för små. Och i vissa fall sker utbildningarna i delar av landet där efterfrågan inte är lika stark som på andra ställen. Det är naturligtvis något som vi måste komma till rätta med. Inte minst då vår bedömning är att behovet av anställda med högre utbildning ökar på sikt i transportnäringen. Vi kommer under 2023 fortsätta jobba hårt för att få högre volymer i alla delar av utbildningssystemet.

Hur ser din önskelista ut för att lösa rekryteringsbehoven?

– Önskelistan är lång men om jag ska nämna några viktiga saker så behövs betydligt fler utbildningsplatser inom såväl gymnasieskolan som vuxenutbildningen. Då krävs en närmare dialog med branschföreträdare på regional nivå för att få till relevanta utbildningar. Vi tycker också att företag och branscher måste få ett mycket större inflytande över yrkesutbildningarna. När det gäller arbetsmarknadsutbildningarna i Arbetsförmedlingens regi har vi under de senaste fem åren upplevt två totalstopp till följd av rättsliga överprövningar. Så upphandlingssystemet måste anpassas för att bättre möta överprövningar. Utöver detta så vill vi få in fler kvinnor i branschen. Vi vill också gärna se att man kan få CSN-lån för att ta körkort för lastbil och buss.

Vad blir konsekvenserna om rekryteringsbehoven inte löses?

– Försenade leveranser, dyrare transporter, inställda transporter och leveranser och en mängd förlorade arbetstillfällen. Konsekvenserna är omfattande då ett finmaskigt transportsystem är en förutsättning för fortsatt samhällsutveckling och därmed ytterst vårt välstånd. Fungerar inte transporterna kommer i princip alla delar av näringslivet att få problem. Sammantaget är det konsekvenser som ingen önskar sig.