Smal arbetsmarknad för kortutbildade

En tredjedel av de som är arbetslösa saknar gymnasieutbildning. Andelen har ökat de senaste tio åren, trots att antalet kortutbildade i befolkningen minskat.

Antalet arbetslösa personer som saknar gymnasieutbildning och är inskrivna hos Arbetsförmedlingen har de senaste tio åren ökat med 30 000 personer till 117 000 personer. Dessutom har sammansättningen förändrats under perioden.

Dagens kortutbildade arbetslösa är generellt sett yngre än för tio år sen, andelen kvinnor har ökat och antalet utrikes födda har stigit markant. Även inskrivningstiderna hos Arbetsförmedlingen har blivit längre, vilket framför allt syns i gruppen som varit utan arbete i minst 24 månader. Antalet personer har fördubblats under de senaste tio åren och jämfört med åren före finanskrisen 2008–2009 har den fyrfaldigats.

– Studien tydliggör det vi länge sagt nämligen att gymnasieutbildning är en vattendelare på arbetsmarknaden, säger Emil Persson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

För personer som saknar gymnasial utbildning är arbetsmarknaden i Sverige begränsad. Dock står sig Sverige väl i internationell jämförelse då arbetsmarknaden för kortutbildade inte är enbart avgränsad till yrken med inga eller låga formella utbildningskrav. Men den förefaller mer begränsad för kvinnor än män och mer begränsad för utrikes än för inrikes födda.

– Det tar tid för dem som är nya i Sverige att etablera sig på arbetsmarknaden eftersom de behöver lära sig ett nytt språk, ny kultur och inte minst ofta saknar nätverk som underlättar etablering. Här har arbetsgivare en viktig roll genom att bredda sina rekryteringar vilket också ger dem nya möjligheter att hitta personal, säger Emil Persson.

För att långsiktigt stärka kortutbildades situation på arbetsmarknaden och för att bryta trenden med ett ökat antal arbetslösa kortutbildade i allt längre tider utan arbete är olika typer av utbildningsinsatser avgörande, exempelvis kommunal vuxenutbildning och yrkesutbildning.