Analyser och rapporter 1999–2021

Storstadsregionernas arbetsmarknad

Dnr: Af-2020/0064 8422, Arbetsförmedlingen analys 2020:9

Syftet är att studera arbetsmarknadens utveckling under perioden 2007-2018, både när det gäller skillnader mot övriga Sverige liksom inbördes skillnader i utvecklingen för Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionen.

Påverkas arbetssökandes chanser av förval?

Dnr: Af-2019/0013 6839, Arbetsförmedlingen analys 2020:7

I november 2016 genomfördes en förändring som innebar att alla arbetssökande som skriver in sig online klassas som matchningsbara från att tidigare ha klassats som icke matchningsbara. Denna effektutvärdering visar att förändringen fick fler arbetssökande att övergå till arbete och studier.

Unga med funktionsnedsättning på Arbetsförmedlingen

Dnr: Af-2020/0033 6094, Arbetsförmedlingen analys 2020:6

Syftet med rapporten är att studera unga med funktionsnedsättning för att se hur länge de förblir inskrivna på Arbetsförmedlingen och av vilken orsak de avslutat sin inskrivning. Rapporten har även ett särskilt fokus på skillnader mellan kvinnor och män.

Automatiseringen på den svenska arbetsmarknaden

Dnr: Af-2020/0032 7026, Arbetsförmedlingen analys 2020:5

Med den snabba automatiseringen och digitaliseringen står samhället och arbetsmarknaden för en ny utveckling som kommer att leda till ytterligare välstånd. Nya arbetstillfällen kommer att tillkomma samtidigt som många befintliga arbetsuppgifter kommer att förändras eller försvinna.

Matchningsinsatser för personer som nyligen har fått uppehållstillstånd

Dnr: Af-2020/0015 0851, Arbetsförmedlingen analys 2020:3

Rapporten bygger på data från projektet Jämställd etablerings första år. Resultatet visar att den utvärderade matchningsinsatsen ökar sannolikheten att vara i arbete och studier jämfört med Arbetsförmedlingens ordinarie stöd.

Utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden - kunskapsläget i korthet

Dnr: Af-2020/0009 8277, Arbetsförmedlingen analys 2020:1

Syftet med rapporten är att sammanfatta kunskapsläget vid Arbetsförmedlingen om utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden.

Equal Entry – can job search assistance increase employment for newly arrived immigrant women?

Dnr: Af-2020/0067 7791, Arbetsförmedlingen analys 2020:10

In Sweden, like other northern European countries, labour market participation is lower among immigrants than among native-born Swedes and the labour market entry for female immigrants is slower than for male immigrants, leading to overall lower labour market participation.

Kund- och kanalförflyttning - en fördjupad uppföljning

Dnr: Af-2019/0043 6407, Arbetsförmedlingen analys 2019:14

Rapporten visar att myndigheten flyttat ett antal omfattande processer, vilket bidragit till effektivisering, men att bilden över kanalförflyttningen är delad.

Vad händer i mötet? En studie av hur arbetsförmedlares arbetssätt kan bidra till ökad jämställdhet

Dnr: Af-2017/0033 5976, Arbetsförmedlingen analys 2019:12

Studien ingår i en handlingsplan som Arbetsförmedlingen har upprättat på uppdrag av regeringen. Syftet med planen är att redovisa hur myndigheten avser att öka andelen utrikes födda kvinnor som arbetar eller studerar.

Does job search assistance reduce unemployment?

Dnr: Af-2019/0048 4006, Arbetsförmedlingen analys 2019:11

The paper presents the results from the project Progress – early meetings, a large-scale randomized controlled trail (RCT) studying the direct and displacement effects of job search assistance. The paper is also published as IFAU working paper 2019:27.

Effekter av förstärkta förmedlingsinsatser

Dnr: Af-2019/0048 4006, Arbetsförmedlingen analys 2019:10

Rapporten presenterar resultaten från projektet Progress – tidiga möten, en storskalig försöksverksamhet med fler tidiga möten mellan arbetsförmedlare och arbetssökande. Rapporten publiceras även som IFAU-rapport 2019:27.

Lägre andel nyanlända kvinnor kommer till etableringen - konsekvenser av tillfälliga uppehållstillstånd

Dnr: Af-2018/0011 5157, Arbetsförmedlingen analys 2019:9

Kvinnor med tillfälliga uppehållstillstånd deltar i etableringsinsatser i lägre utsträckning än kvinnor med permanenta uppehållstillstånd. Detta gäller särskilt bland de kvinnor som har sämre förutsättningar på arbetsmarknaden, bland annat de med kort utbildning.

Utvärdering av ett systematiserat arbetssätt inom etableringsuppdraget

Dnr: Af-2018/0031 1508, Arbetsförmedlingen analys 2019:8

Rapporten utvärderar en pilotverksamhet för ett systematiserat arbetssätt i etableringsuppdraget (SAE) som genomfördes på tio arbetsförmedlingskontor under 2014-2015.

Arbetsmarknadsrapport 2019

Dnr: Af- 2019/0023 4534, Arbetsförmedlingen analys 2019:7

Rapport ger en bild av det läge på arbetsmarknaden som utgör grunden för de framtida förändringarna. Fokus i rapporten är läget på arbetsmarknaden 2018 och utvecklingen under perioden 2010 till 2018.

Uppföljning av Ung Framtid – progressionsmätning med enkäter

Dnr: Af- 2019/0008 6857, Arbetsförmedlingen analys 2019:5

I rapporten följs deltagare i projektet Ung Framtid med syfte att mäta förändring i faktorer som förväntas vara relaterade till ett stegvist närmande mot arbetsmarknaden, så kallad progression.

Intern styrning och organisering på Arbetsförmedlingen

Dnr: Af- 2019/0010 0703, Arbetsförmedlingen analys 2019:4

I rapporten diskuteras de negativa bieffekter som mål- och resultatstyrningen riskerar att föra med sig.

Omvärldsrapport 2019 - digitalisering, demografi och arbetsmarknadspolitik

Dnr: Af- Af-2019/0008 4926, Arbetsförmedlingen analys 2019:3

I Arbetsförmedlingens omvärldsrapport 2019 sammanfattas stora förändringar och utmaningar i vår omvärld som påverkar myndighetens verksamhet.

Befolkningen i Sverige fram till 2030 - regionala skillnader

Dnr: Af- Af-2019/0007 0989, Arbetsförmedlingen analys 2019:2

Det är tuff konkurrens om arbetskraften och svårt att få tag i personal redan i dag. En ny rapport visar att situationen riskerar att förvärras i stora delar av landet fram till 2030. Orsaken är att befolkningen i arbetsför ålder minskar i flera län.

Sveriges framtida sysselsättning - vad behövs för att undvika ökad försörjningsbörda?

Dnr: Af- Af-2024/0011 6599, Arbetsförmedlingen analys 2019:1

Rapport presenterar förutsättningarna för att Sveriges framtida sysselsättning ska öka och därtill – vad som krävs för att försörjningsbördan för personer som arbetar inte ska öka från dagens nivåer.

Analys av det förstärkta samarbetet för sjukskrivna

Dnr: Af-2018/0057 7970, Arbetsförmedlingen analys 2018:13

Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan arbetar aktivt med att öka förutsättningar för att fler individer ska återfå sin arbetsförmåga och kunna ta tillvara sina förutsättningar för egen försörjning.

Att utbilda sig eller att låta bli?

Dnr: Af-2018/0027 1987, Arbetsförmedlingen analys 2018:10

En kartläggning av regelverk och ekonomiska drivkrafter för utrikes födda kvinnor.

Subventionerade anställningar – en översikt

Dnr: Af-2018/0025 5979, Arbetsförmedlingen analys 2018:8

Rapporten presenterar en genomlysning av subventionerade anställningar och följer upp i vilken utsträckning personer haft en osubventionerad anställning 90 dagar efter att den subventionerade anställningen avslutats.

Perspektiv på Sveriges regionala arbetsmarknader

Dnr: Af-2018/0047 0674, Arbetsförmedlingen analys 2018:8

Rapporten belyser hur befolkning, förvärvsarbetande och arbetslöshet utvecklats i ett regionalt perspektiv.

Unga med funktionsnedsättning på Arbetsförmedlingen

Dnr: Af-2018/0021 8081, Arbetsförmedlingen analys 2018:11

En beskrivning av unga med funktionsnedsättning som för första gången skrivs in på Arbetsförmedlingen. Utvecklingen över tid, 2005-2015.

Automatisering, polarisering och massarbetslöshet – vad säger forskningen?

Dnr: Af-2018/0046 7126, Arbetsförmedlingen analys 2018:7

Rapporten sammanfattar resultat och slutsatser från forskning som beskriver effekterna på arbetsmarknaden av teknisk utveckling.

Flaskhalsar vid övergång till reguljär utbildning

Dnr: Af-2018/0038 4714, Arbetsförmedlingen analys 2018:6

Undersökningen syftar till att identifiera vilka faktorer som i störst grad påverkar arbetslösas övergång till vuxenutbildning.

Perspektiv på arbetsmarknadsläget för personer med kort utbildning

Dnr: Af-2018/0037 7057, Arbetsförmedlingen analys 2018:5

Rapporten granskar arbetsmarknaden för personer med förgymnasial utbildning.

Jobbchansen för inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Dnr: Af-2018/0030 8874, Arbetsförmedlingen analys 2018:4

Rapporten studerar sambandet mellan antal inskrivna arbetslösa och jobbchansen under perioden 1996-2017.

Arbetsförmedlingens roll som informationskanal - lämnatundersökningen

Dnr: Af-2018/0026 6152, Arbetsförmedlingen analys 2018:2

Rapporten undersöker hur Arbetsförmedlingens roll och betydelse som informationskanal för de som lämnat förmedlingen till ett arbete har förändrats mellan 2011 och 2017.

Arbetsmarknadsrapport 2018

Dnr: Af-2018/0015 2055

Syftet med Arbetsmarknadsrapporten är att redovisa hur och med vilka insatser Arbetsförmedlingen arbetar för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och vad detta arbete har fått för effekter.

Äldres arbetsmarknadssituation

Dnr: Af-2018/0017 7933

125 000 fler äldre är sysselsatta i dag jämfört med för tio år sedan. På senare år har sysselsättningsnivån bland äldre ökat markant.

Progression i Etableringsuppdraget?

Dnr: Af-2018/0006 5626, WP 2018:4

En kohorts- och jämställdhetsanalys av arbetssökande i etableringsuppdraget visar att deltagare i får jobb i högre grad jämfört med när reformen infördes 2011.

Uppföljning av piloten – Service på distans

Dnr: Af-2017/0057 3748, WP 2018:3

Bland de personer som skrev in sig vid service på distans har nästan 50 procent lämnat för ett osubventionerat arbete inom sex månader. För en jämförbar grupp som skrev in sig på det lokala kontoret var siffran 35–38 procent.

Hur skapar vi en mer jämställd arbetsmarknadsetablering?

Dnr: Af-2018/0005 3281, WP 2018:2

Rapporten studerar könsskillnader i Arbetsförmedlingens förmedlingsverksamhet och insatser

Riksrevisionens granskning av Arbetsförmedlingens analys av matchningseffektiviteten – några kommentarer

Dnr: Af-2018/0004 2084, WP 2018:1

Rapporten redogör och diskuterar Riksrevisionens kritik mot den metod som Arbetsförmedlingen använder för att analysera matchningen.

Arbetsförmedlingens nulägesbedömning av arbetet med snabbspår

Dnr: Af-2018/0024 5128

Det går fortsatt framåt för snabbspåren. I april hade drygt 6 700 nyanlända påbörjat ett snabbspår till yrken där det är brist på arbetskraft.

Perspektiv på subventionerade anställningar

Dnr: Af-2018/0023 8299

En fördjupad analys av effekterna av det ändrade regel­verket för nystartsjobb.

Omvärldsrapport 2017 - digitalisering, kompetensförsörjning och arbetsmarknadspolitiska utmaningar

Dnr: Af-2018/0004 2479

Rapporten sammanfattar några av de stora förändringar och utmaningar i vår omvärld som påverkar myndighetens verksamhet.

Är Arbetsförmedlingens statistik över lediga platser användbar?

Dnr: Af-2017/0065 6580, WP 2017:8

Är platsstatistiken över lediga platser egentligen användbar även om statistiken innehåller dubbletter?

Lågutbildade som lämnar arbetslöshet

Dnr: Af-2017/0063 4711, WP 2017:7

En analys av utflödet från arbetslöshet. Drygt hälften av alla avslutade arbetslöshetsperioder för lågutbildade är förknippade med en övergång till någon form av arbete. Av dessa utgör tillsvidareanställningar dock bara en mindre del.

Hur klarar vi kompetensförsörjningen?

Dnr: Af-2017/0057 3637, URA 2017:9

Flera mått pekar entydigt mot att bristen på arbetskraft tilltar och obalanserna på arbetsmarknaden blir allt tydligare. Sammantaget innebär det här att rekryteringsläget blir allt svårare för arbetsgivare.

Arbetsmarknadsrapport 2017

Dnr: Af-2017/0046 1256

Syftet med Arbetsmedlingens arbetsmarknadsrapport är att presentera en kvalificerad analys av hur arbetsmarknaden fungerar och Arbetsförmedlingens roll i att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt.

Har vi större problem med nyanlända kvinnors etablering och beror det i så fall på ett systemfel?

Dnr: Af-2017/0040 2913, WP 2017:6

Rapporten har sin utgångspunkt i beskrivande statistik kring dels nyanlända kvinnor, dels kvinnor mer generellt på arbetsmarknaden.

Kunskapsöversikt: Nyanländas etablering på den svenska arbetsmarknaden

Dnr: Af-2017/0029 7814, WP 2017:5

Olika faktorer som påverkar både utbud och efterfrågan på arbetskraft diskuteras utifrån befintlig forskningslitteratur.

Platsen och boendets påverkan på nyanländas arbetsmarknadsetablering

Dnr: Af-2023/0082 7496, WP 2017:4

Vilka fördelar och nackdelar har de olika typerna av boende för nyanländas arbetsmarknadsetablering och hur påverkar aktuella förändringar av migrations- och integrationspolitiken boendesituationerna?

Integration på svensk arbetsmarknad i ett internationellt perspektiv

Dnr: Af-2023/0082 7634, WP 2017:3

För ett antal europeiska länder redovisas beskrivande statistik kopplat till de inrikes och utrikes föddas bakgrund och sysselsättningsgrad.

Perspektiv på etableringsuppdraget

Dnr: Af-2017/0017 9995, URA 2017:4

I denna rapport ges en översiktlig bild av hur svensk arbetsmarknad utvecklas och hur situationen för utrikes födda ser ut.

Effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning

Dnr: Af-2023/0082 7824, WP 2017:2

Rapporten svarar på regeringsuppdraget om att effektutvärdera arbetslivsinriktade insatser för unga med aktivitetsersättning. Uppdraget är gemensamt för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

Imputeringsmodell för saknad sysselsättningsstatus i arbetslöshetsdata

Dnr: Af-2017/0015 3440

Rapporten använder en imputeringsansats för att undersöka om en imputeringsmodell kan användas för att komma åt problemet med ofullständig data.

Perspektiv på arbetslösheten i olika grupper

Dnr: Af-2017/0004 4000, URA 2017:2

Antalet arbetslösa som saknar gymnasieutbildning har ökat mycket kraftigt. Rapporten analyserar hur denna utveckling ska brytas.

Perspektiv på långtidsarbetslösheten

Dnr: Af-2017/0003 1291, URA 2017:1

Rapporten visar att långtidsarbetslösheten i Sverige, enligt internationella definitioner, är förhållandevis låg i jämförelse med många andra OECD-länder.

Framskrivning och analys av kompetensförsörjningsbehov till 2040

Dnr: Af-2015/583290

Arbetsförmedlingen och Tillväxtanalys har i ett gemensamt uppdrag från regeringen tagit fram en bild av hur kompetensförsörjningsbehoven inom olika utbildnings- och yrkeskategorier kan komma att utvecklas till år 2040.

Arbetsförmedlares beslutsfattande och stereotyper kopplade till utseende

Dnr: Af-2023/0048 7289, WP 2016/4

Rapporten studerar om chansen att bli rekommenderad till en arbetsmarknadsutbildning påverkas av i vilken utsträckning den arbetssökandes utseende uppfattas motsvara rådande stereotyper om ett svenskt utseende.

Engelska rapporten:
Stereotypes of physical appearance and labor market chances

Globaliseringens effekter på lokala arbetsmarknader i Sverige

Dnr: Af-2023/0048 7289

De närmaste 15 åren kommer bristen på arbetskraft att bli allt svårare i mindre och medelstora kommuner, som en effekt av globaliseringen. Det kan få stora konsekvenser och leda till både minskad sysselsättning och befolkningsnedgång i allt fler kommuner.

Att mäta jobbchansen

Dnr: Af-2023/0048 7289, WP 2016/3

Syftet med rapporten är att diskutera olika sätt att mäta den så kallade "jobbchansen" och jämföra utfallen av måtten.

Arbetsmarknadsrapport 2016

Dnr: Af-2023/0048 7289

Syftet med Arbetsmedlingens arbetsmarknadsrapport är att presentera en kvalificerad analys av hur arbetsmarknaden fungerar och Arbetsförmedlingens roll i att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt.

Erfarenheter från arbetsförmedling i Australien

Dnr: Af-2016/0012 4673

Under februari 2016 besökte en delegation från Arbetsförmedlingen Australien för att närmare studera de förändringar som genomförts i samband med att det tidigare systemet Job Services Australia ersattes med Jobactive i juli 2015.

Perspektiv på ungdomsarbetslösheten

Dnr: Af-2016/195865, URA 2016:2

Arbetsmarknadsläget för unga har förbättrats de senaste åren, men samtidigt ökar svårigheterna för vissa ungdomsgrupper att få fäste på arbetsmarknaden.

Regionala skillnader i arbetsmarknadsläget mellan svenska kommuner

Dnr: Af-2023/0048 7289, WP 2016:2

Syftet med rapporten är att undersöka regionala olikheter på den svenska arbetsmarknaden genom att utifrån olika spridningsmått undersöka utvecklingen av arbetsmarknadsläget regionalt och på den lokala arbetsmarknaden.

Betydelsen av valet av statistikkälla för långtidsarbetslöshetens omfattning och utveckling i Sverige

Dnr: Af-2023/0048 7289, WP 2016:1

Syftet med rapporten är att diskutera och jämföra förutsättningarna för i vilka avseenden som Arbetsförmedlingens arbetssökandestatistik och SCBs Arbetskraftsundersökningar (AKU) skiljer sig åt i dokumentationen av långtidsarbetslösheten.

Subventionerade anställningar - Kartläggning ur ett bransch- och företagsperspektiv

Dnr: Af-2015/437140, URA 2016:5

Rapporten undersöker om det finns indikationer på om stöden överutnyttjas eller leder till konkurrenssnedvridning. Kartläggningen och analysen är gjord på riksnivå och bygger på deskriptiv statistik som hämtats från Arbetsförmedlingens statistikregister.

Slutrapport av nationell samverkan kring sysselsättningsfasen mellan Arbetsförmedlingen och Skogsstyrelsen 2013–2015

Dnr: Af-2023/0048 7289-7

2013 tecknades en nationell överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen och Skogsstyrelsen kring ett samverkansprojekt vilken benämnts SAFT- Skogsstyrelsen och Arbetsförmedlingen tillsammans. Projektet började i februari 2013 och avslutades i september 2015.

En effektivitetsmätning av arbetsförmedlingskontor 2009–2012

Dnr: Af-2023/0048 7289, WP 2015:2

Metoden går ut på att mäta hur effektivt Arbetsförmedlingen använder sina resurser och ger ett värde på hur mycket myndigheten kan förbättra sin effektivitet beträffande utflöde till arbete eller externa studier.

En effektivitetsanalys av arbetsförmedlingarnas inre förhållanden

Dnr: Af-2023/0048 7289, WP 2015:3

Rapporten är ett första försök att kartlägga Arbetsförmedlingens inre förhållanden och analysera hur effektiva dessa är, det vill säga hur de påverkar arbetsförmedlingarnas utflöde till arbete.

Arbetsmarknadsrapport 2015

Dnr: Af-2023/0048 7289

Syftet med Arbetsmedlingens arbetsmarknadsrapport är att ge en redovisning och analys av hur Arbetsförmedlingen arbetar för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och vad insatserna har för effekter.

Effektskattningar av arbetsmarknadspolitiska program

Dnr: Af-2023/0048 7289, URA 2015:5

Denna studie undersöker effekterna av att delta i arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik för deltagare med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga. Programeffekterna som redovisas gäller åren 2000 till 2013.

Betydelsen av att ta hänsyn till när i tiden en kod för funktionsnedsättning sätts i mätningar av programeffekter

Dnr: Af-2023/0048 7289, WP 2015:1

Denna studie undersöker effekterna av att delta i arbetsmarknadspolitiska program för personer med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga.

Vad har hänt med rundgången på arbetsmarknaden?

Dnr: Af-2023/0048 7289, URA 2015:3

Upprepad arbetslöshet kan vara en del av etableringen på arbetsmarknaden men det kan också innebära en långvarig marginalisering. Vi har i rapporten valt att kalla detta för ”rundgång”.

Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft - Utmaningar för morgondagens arbetsmarknad

Dnr: Af-2023/0048 7289

Rapporten belyser behovet av nettoinvandring för att skapa förutsättningar för en fortsatt god utveckling av sysselsättningen, det vill säga en ren arbetsmarknadsmässig syn på invandringen.

Utbildningsexplosion i befolkningen - men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning?

Dnr: Af-2023/0048 7289

Den här promemorian belyser sysselsättningsutvecklingen för personer med lång eftergymnasial utbildning under perioden 2005 till 2013 med hjälp av specialbeställd statistik från Statistiska centralbyråns Arbetskraftsundersökningar (AKU).

Rätt jobb - jobbcoachning i grupp, slutrapport

Dnr: Af-2023/0048 7289, URA 2014:5

Den här rapporten syftar till att redovisa resultat från utvärderingen av Rätt jobb. Preliminära resultat har tidigare redovisats i delrapporten Gartell 2013.

Hur påverkas kompletterande aktörers marknadsandelar av rating?

Dnr: Af-2023/0048 7289, WP 2014:2

Publicering av jobbcoachers prestationer i form av ratingvärden har betydelse för hur arbetssökande väljer och hur många nya deltagare som aktörerna lyckas knyta till sig.

Arbetslösa och möjligheten till arbete - hur stor del får arbete under ett år?

Dnr: Af-2023/0048 7289

Den här promemorian belyser sysselsättningsutvecklingen för personer med lång eftergymnasial utbildning under perioden 2005 till 2013 med hjälp av specialbeställd statistik från Statistiska centralbyråns Arbetskraftsundersökningar (AKU).

Arbetsmarknadsrapport 2014

Dnr: Af-2023/0048 7289

Till uppdraget med arbetsmarknadsrapporten hör att redovisa indikatorer som visar hur Arbetsförmedlingens verksamhet bidrar till att förbättra matchningen samt prioritera dem som står långt ifrån arbetsmarknaden och därigenom öka sysselsättningen.

Jobbchansens utveckling

Dnr: Af-2023/0048 7289, WP 2014:1

I rapporten diskuteras orsaker till att jobbchansen (utflödet till arbete) för arbetslösa som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen har varit lägre under perioden efter 2008 än under perioden 2001–2006.

Arbetsmarknadsrapport 2013

Dnr: Af-2023/0048 7289, AF-2012/445712

Arbetsmarknadsrapporten är myndighetens återrapport till regeringen. Till uppdraget med Arbetsmarknadsrapporten hör att redovisa indikatorer som visar hur Arbetsförmedlingens verksamhet bidrar till att förbättra matchningen, prioritera dem som står långt ifrån arbetsmarknaden och därigenom öka sysselsättningen.

Rapport om fördjupad granskning av kompletterande aktörer

Dnr: Af-2023/0048 7289, Dnr: Af-2013/162687

Arbetsförmedlingen genomförde under våren 2013 en fördjupad granskning av leverantörer av kompletterande arbetsförmedlingstjänster.

Utlandsrekrytering och arbetskraftsinvandring

Dnr: Af-2023/0048 7289

Arbetskraftsbrist och flaskhalsproblem är tillväxthämmande, både för enskilda företag och för samhällsekonomin i stort. Ökad arbetskraftsinvandring lyfts i detta sammanhang fram som en av flera tänkbara lösningar.

Ungdomar på och utanför Arbetsmarknaden

Dnr: Af-2023/0048 7289, URA 2013:4

Den svenska ungdomsarbetslösheten är hög, både i jämförelse med tidigare och i jämförelse med arbetslösheten bland äldre. Under de senaste åren har den relativa arbetslösheten bland ungdomar (15–24 år) varit drygt fyra gånger högre än arbetslösheten bland äldre (25–54 år).

Sveriges framtida befolkning - ett regionalt perspektiv

Dnr: Af-2023/0048 7289, URA 2013:3

Den stora utmaningen på arbetsmarknaden idag är att med bibehållen regional balans matcha fyrtiotalisternas pensionsavgångar mot inträdet i arbetslivet av dem som är födda omkring 1990.

Privata leverantörer av förmedlingstjänster

Dnr: Af-2023/0048 7289, WP 2013:5

Rapporten redogör för hur arbetsförmedling i Australien bedrivs. Australien var ett av de första länderna inom OECD som konkurrensutsatte sin förmedlingsverksamhet år 1998.

Rätt jobb – vägledning i grupp

Dnr: Af-2023/0048 7289, WP 2013:4

Rapporten presenterar de första preliminära resultaten från utvärderingen av effekten av arbetssättet Rätt jobb.

Skattningar av Beveridgekurvor för den svenska arbetsmarknaden 1992–2012

Dnr: Af-2023/0048 7289, WP 2013:3

En vanlig ansats för att undersöka om matchningseffektiviteten har förbättrats eller försämrats är att med statistiska metoder skatta så kallade Beveridgekurvor.

Arbetsförmedlingen och arbetslöshetsförsäkringen 2006–2012

Dnr: Af-2023/0048 7289, WP 2013:2

Arbetsförmedlingen är den myndighet som har ansvaret för att säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring.

Programeffekter 1996–2010

Dnr: Af-2023/0048 7289, WP 2013:1

Rapporten studerar effekten på olika arbetsmarknadsutfall av att påbörja programmen arbetspraktik, arbetsmarknadsutbildning respektive stöd till start av näringsverksamhet under åren 1996–2010.

Avaktualisering av okänd orsak - antaganden vid utvärderingsstudier av program

Dnr: Af-2023/0048 7289, WP 2012:3

Rapporten undersöker hur stor andel av de personer som ingår i de utvärderingar som presenteras i Arbetsmarknadsrapport 2011, och har avaktualiserats av okänd orsak, som är sysselsatta enligt SCB:s register ungefär ett år efter programstart.

Metoder för att mäta effekter av arbetsmarknadspolitiska program

Dnr: Af-2023/0048 7289, WP 2012:2

I Arbetsmarknadsrapport 2012 redovisas en tidsserie över skattade effekter av tre arbetsmarknadspolitiska program sedan år 1996. Föreliggande rapport redovisar vilken metod som används för dessa skattningar.

Arbetsmarknadsrapport 2012

Dnr: Af-2023/0048 7289

Arbetsmarknadsrapporten är myndighetens återrapport till regeringen. Till uppdraget med arbetsmarknadsrapporten hör att redovisa indikatorer som visar hur Arbetsförmedlingens verksamhet bidrar till att förbättra matchningen, prioritera dem som står långt ifrån arbetsmarknaden och därigenom öka sysselsättningen.

Andelen av öppet arbetslösa och deltagare i program som får ersättning

Dnr: Af-2023/0048 7289, WP 2012:1

Arbetsförmedlingen har, på uppdrag av den parlamentariska socialförsäkringsutredningen, studerat hur många öppet arbetslösa och programdeltagare som har ersättning från arbetslöshetsförsäkringen eller genom aktivitetsstöd/utvecklingsersättning.

Jobbgarantin för ungdomar - en utvärdering om garantin ökar deltagarnas chans att få ett jobb

Dnr: Af-2023/0048 7289, Ura 2011:9

Arbetsmarknadsrapporten är myndighetens återrapport till regeringen. Till uppdraget med arbetsmarknadsrapporten hör att redovisa indikatorer som visar hur Arbetsförmedlingens verksamhet bidrar till att förbättra matchningen, prioritera dem som står långt ifrån arbetsmarknaden och därigenom öka sysselsättningen.

Flöden av jobb och arbetstagare på svensk arbetsmarknad, 1990–2008

Dnr: Af-2023/0048 7289, WP 2011:4

I rapporten studeras dels nivån på flödena och hur de varierar med konjunkturens utveckling, dels hur det konjunkturella mönstret ser ut för arbetstagarflöden när hänsyn tas till individers jobbstatus före rekrytering och efter att de lämnat en anställning.

Vad vet vi om arbetsmarknadspolitikens långsiktiga effekter och konjunkturella mönster?

Dnr: Af-2023/0048 7289, WP 2011:3

Vilken mix av insatser och program ger det bästa (eller det mest effektiva) resultatet på lång sikt och/eller under olika konjunkturlägen.

Arbetsmarknadsrapport 2011

Dnr: Af-2023/0048 7289

Arbetsmarknadsrapporten är myndighetens återrapport till regeringen. Analysen avser utöver detta att ge bidrag till ledningens och styrelsens policyslutsatser. Rapporten är även tänkt att användas på arbetsförmedlingar för att skapa ett erkännande av hur arbetet på lokal nivå förbättrar arbetsmarknadens funktionssätt.

Arbetssökande som lämnat Arbetsförmedlingen för arbete

Dnr: Af-2023/0048 7289, WP 2011:2

Arbetsförmedlingens undersökning riktad mot individer som lämnat förmedlingen för arbete syftar till att ta reda på hur de arbetssökande fick information om den lediga platsen, i vilken utsträckning Arbetsförmedlingen bidrog till att de fick arbetet och ifall de arbetssökande är nöjda med den hjälp de fått

Sökaktivitet inom olika arbetsmarknadspolitiska program

Dnr: Af-2023/0048 7289, WP 2011:1

I rapporten redovisas hur många timmar de arbetssökande lägger på att söka arbete per vecka och hur många arbeten de söker per månad uppdelat på vilket program de arbetssökande deltar i.

En deskriptiv analys av deltagarna i arbetslivsintroduktion

Dnr: Af-2023/0048 7289, URA 2011:4

Den första januari 2010 infördes det nya arbetsmarknadspolitiska programmet arbetslivsintroduktion på Arbetsförmedlingen. Målgruppen för arbetslivsintroduktionen är personer som kommer från rehabiliteringskedjan som infördes 2008.

Arbetsförmedlingens individuella handlingsplaner - vem som får och när

Dnr: Af-2023/0048 7289, URA 2011:3

I rapporten studeras hur många av de arbetssökande som har en handlingsplan, vad som förklarar vilka kategorier av arbetssökande som prioriteras i arbetet med handlingsplaner samt om det finns regionala skillnader.

Interna och externa coachningstjänster - en utvärdering av resultatet

Dnr: Af-2023/0048 7289, URA 2011:2

Utvärderingen visar att ingen skillnad finns i resultat mellan arbetssökande som fått intern eller extern jobbcoachning.

Jobb- och utvecklingsgarantin - en studie av sannolikheten att få jobb under programtiden

Dnr: Af-2023/0048 7289, URA 2011:1

Av de personer som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin lämnar 70 procent programmet innan de når fas 3. Den generella trenden är att utflödet är högre under programmets inledande skede för att sedan minska.

Arbetslivsintroduktion - Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens rutiner och samarbete före, under och efter

Dnr: Af-2023/0048 7289-3

I rapporten beskrivs hur handläggare på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen upplever arbetet med målgruppen i övergången från sjukförsäkringen till Arbetsförmedlingen.

Generationsväxlingen på arbetsmarknaden - i riket och i ett regionalt perspektiv

Dnr: Af-2023/0048 7289

Generationsväxlingen är särskilt omfattande i den offentliga sektorn. De tre storstadslänen påverkas minst, medan många av landets mindre orter berörs mycket.

Resultatrapport om kompletterande aktörer samt intern coachning

Dnr: Af-2023/0048 7289

Arbetsförmedlingen erbjuder sedan 2009 jobbcoachning i egen regi samt upphandlar tjänsten extern coachning hos kompletterande aktörer. Denna rapport följer upp volymer och resultat.

Jobb- och utvecklingsgarantin - en uppföljning ur deltagarnas perspektiv

Dnr: Af-2023/0048 7289, Ura 2010:2

Deltagarna i jobb- och utvecklingsgarantin är motiverade och nöjda med programmet. De upplever att de får bra stöd av sin handledare. Det visar den uppföljning som Arbetsförmedlingen presenterar.

En utvärdering av kompletterande aktörer inom jobb- och utvecklingsgarantin

Dnr: Af-2023/0048 7289, WP 2010:2

Studien följer utvecklingen av andelen deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin som fått arbete och jämför resultatet mellan kontor som samverkat och kontor som inte samverkat med kompletterande aktörer.

Generationsväxlingen och regionernas befolkning

Dnr: Af-2023/0048 7289, Ura 2010:1

En ny rapport från Arbetsförmedlingen visar att den aktiva befolkningen (18-64 år) förändras marginellt under de kommande 15 åren, samtidigt som den sammantagna befolkningen växer. Det betyder att försörjningsbördan för dem som arbetar ökar.

Arbetssökande som lämnar Arbetsförmedlingen av okänd orsak

Dnr: Af-2023/0048 7289, WP 2010:1

I rapporten redovisas resultat från en urvalsundersökning från 2005 och 2006 riktad till arbetssökande som lämnat Arbetsförmedlingen av okänd orsak. En imputeringsmodell för arbetssökande som lämnat Arbetsförmedlingen av okänd orsak presenteras.

Var finns jobben 2010

Dnr: Af-2023/0048 7289

Rapporten innehåller sammanfattningar av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser per yrkesområde.

En effektiv arbetsförmedling - matchning, resursfördelning och drivkrafter

Dnr: Af-2023/0048 7289, WP 2009:4

Denna promemoria diskuterar grundläggande förutsättningar att bedriva en effektiv arbetsförmedlingsverksamhet.

Konsekvenser av varsel och uppsägningar

Dnr: Af-2023/0048 7289, WP 2009:3

Den här rapporten gör ett försök att nyansera bilden av vilka konsekvenser varsel kan ge upphov, såväl för enskilda individer som för arbetslöshetens utveckling.

Att studera Arbetsförmedlingens kostnadseffektivitet

Dnr: Af-2023/0048 7289, WP 2009:2

Denna rapport har som syfte att utgöra en analytisk ram för några typer av kostnadseffektivitetsanalyser.

Matchningsfunktionen - en indikator för matchningsprocessen

Dnr: Af-2023/0048 7289, WP 2009:1

I rapporten redovisas en indikator över utvecklingen av den matchning som Arbetsförmedlingen kan påverka.

Var finns jobben 2009

Dnr: Af-2023/0048 7289

Rapporten innehåller sammanfattningar av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser per yrkesområde.

Arbetsmarknadsrapport 2009:1 och 2009:2

Dnr: Af-2023/0048 7289

Rapporten behandlar tre områden som alla rör Arbetsförmedlingens bidrag till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och öka sysselsättningen. Det första området handlar om att förbättra matchningen mellan lediga arbeten och arbetssökande. Det andra området handlar om arbetet med att prioritera dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden. Det tredje området undersöker arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring.

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2009

Dnr: Af-2023/0048 7289, Ura 2009:2

Arbetsmarknadspolitiska
program, årsrapport 2008

Dnr: Af-2023/0048 7289, Ure 2009:1

Syftet med denna rapport är att ge en övergripande bild av de arbetsmarknadspolitiska programmen, samt av de större insatserna under 2008. Rapporten beskriver programmens syfte, innehåll, regelverk, deltagare, resultat och kostnader.

Alla rapporter tillhör dnr: 2023/0049 2528-12

Sambandet mellan arbetslöshetstid och sökaktivitet

22 december 2008, Working Paper 2008:5

Ibland anges en lägre sökaktivitet bland personer med långa arbetslöshetstider som en förklaring till att chansen att få ett jobb minskar med arbetslöshetstidens längd. Denna uppsats har som syfte att analysera sambandet mellan arbetslöshetstid och sökaktivitet med hjälp av ett unikt datamaterial som följer arbetslösas sökbeteende vid flera mättillfällen.

Regionala skillnader i kontrollfunktionen

22 december 2008, Working Paper 2008:6

Arbetslöshetsersättningen är en omställningsförsäkring som ska underlätta för personer som är arbetslösa att återvända till arbetsmarknaden. Samtidigt som ersättningen mildrar de ekonomiska konsekvenserna av arbetslöshet kan den medföra lägre sökaktivitet eller minskad benägenhet att acceptera eventuella arbetserbjudanden.

Kan aktiv förmedlarhjälp förkorta rekryteringstiderna?

15 december 2008, Working Paper 2008:3

Företag kan komma överens med Arbetsförmedlingen om att förmedlingen ska skicka ett lämpligt antal sökande till en ledig plats.

Stödinsatser vid varsel - omfattning och effekter

15 december 2008, Working Paper 2008:4

Den kris inom telekombranschen som inleddes år 2000 ledde till stora neddragningar och omfattande uppsägningar av personal under de följande åren. I många fall gjordes särskilda satsningar på stödinsatser av olika slag för att underlätta övergången till ny anställning eller annan försörjning för de uppsagda.

Programeffekter 1992 till 2006

16 maj 2008, Working Paper 2008:1

Syftet med den här rapporten är att med en enhetlig metod jämföra utfallet av de olika arbetsmarknadspolitiska programmen under perioden 1992-2006.

Gruppering av arbetsförmedlingskontor med likartade förutsättningar

16 maj 2008, Working Paper 2008:2

För att utveckla och förbättra verksamheten har Arbetsförmedlingen ett behov av att identifiera effektiva arbetsformer på arbetsförmedlingskontoren. Ett sätt att göra detta är att lära av goda exempel, så kallad benchmarking. Ett problem är dock att hitta dessa goda exempel. Att de sökande på ett kontor snabbare hittar arbete än sökande på ett annat kontor kan bero på att de yttre förutsättningarna (lokal arbetsmarknad, befolkning osv.) är bättre på det första kontoret.

Uppföljning av deltagare som slutat arbetsmarknadsutbildning andra kvartalen 2005 och 2006

7 januari 2008, Ura 2008:1

Arbetsmarknadsutbildning 2005 och 2006 I denna rapport studeras arbetsmarknadssituationen för arbetssökande som deltagit i arbetsmarknadsutbildning och avlutat den under andra kvartalet 2005 eller andra kvartalet 2006.

Arbetsmarknadsrapport 2008:2

Alla rapporter tillhör dnr: 2023/0049 2528-11

Redogörelse för utvecklingen av antalet nystartsjobb

20 december 2007, Nystart 2007:12

Uppföljning av nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari i år. Detta PM är en redogörelse förutvecklingen av antalet nystartsjobb och en första sammanställning av vad som händer med dem som slutar ett nystartsjobb.

Vad betyder Arbetsförmedlingens statistik?

24 oktober 2007, Uin 2007:1a

Avsikten med rapporten är att ge en samlad information om Arbetsförmedlingens aktuella definitioner av olika statistiska mått och begrepp. Rapporten ska även kunna användas för att få en uppfattning om hur Arbetsförmedlingens verksamhet har förändrats över tid.

Hur fungerar arbetsmarknaden - och vad kan arbetsmarknadspolitiken bidra med?

16 april 2007, Ura 2007:2

Rapporten har två huvudsakliga syften. För det första ge en grundläggande beskrivning av hur arbetsmarknaden fungerar med speciellt fokus på hur sysselsättning och arbetslöshet bestäms på lång och kort sikt. För det andra att, i ljuset av denna beskrivning, diskutera vilken roll arbetsmarknadspolitiken kan spela för att för bättra situationen på den svenska arbetsmarknaden.

Alla rapporter tillhör dnr: 2023/0049 2528-10

Arbetslösheten har ökat bland funktionshindrade med nedsatt förmåga de senaste två åren

30 oktober 2006, Ura 2006:3

Personer med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga Närmare var femte inskriven vid Arbetsförmedlingen har funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga. Fördelningen är ungefär densamma som i befolkningen totalt. Arbetslösheten har ökat bland funktionshindrade med nedsatt förmåga de senaste två åren. Under januari till augusti 2006 var i snitt 22 000 personer arbetslösa, vilket är 6,5 procent av arbetskraften. Under motsvarande period 2005 var andelen 6,3 procent. Den relativa arbetslösheten för samtliga inskrivna har däremot minskat under samma period, från 5,5 procent till 5,0 procent av arbetskraften.

Rapport arbetsmarknadsutbildningens effekter

3 januari 2006, Ura 2005:6

Arbetsmarknadsutbildningens effekter för individen I denna rapport studeras arbetsmarknadsutbildningens effekter 180 dagar efter avslutad utbildning. Deltagare som avslutade arbetsmarknadsutbildning under det andra kvartalet 2003 jämförs med en likvärdig grupp arbetssökande som har valts ut genom en matchningsmetod. Effekterna mäts som skillnader mellan deltagargrupp och jämförelsegrupp.

Arbetsmarknadspolitiska program

Ure 2006:1

Årsrapport 2005.

Alla rapporter tillhör dnr: 2023/0049 2528-09

Uppföljning av enkät

21 oktober 2005, Ura 2005:4

Arbetsmarknadsutbildning 2004 I denna rapport studeras deltagarnas ställning på arbetsmarknaden sex månader efter avslutad arbetsmarknadsutbildning. Målet med arbetsmarknadsutbildning är att den skall bidra till att öka möjligheten för arbetslösa att få ett arbete samt motverka brist på arbetskraft.

Redovisning av undersökning

18 februari 2005, Ura 2004:6

Arbetsmarknadsutbildning 2003 Syftet med undersökningen är att kartlägga vilken ställning deltagarna har på arbetsmarknaden sex månader efter avslutad arbetsmarknadsutbildning. Målet med arbetsmarknadsutbildning är att den skall leda till ett stadigvarande arbete på den reguljära arbetsmarknaden. För att utbildningen verkligen skall ge avsedd kompetenshöjning för individen är det viktigt att deltagarna fullföljer utbildningen. Deltagarna skall dessutom helst ha fått arbete inom eller nära det yrkesområde som utbildningen syftade till.

En dynamisk bransch med många högutbildade

27 oktober 2005, Ura 2005:3

Utvecklingen av bioteknikbranschen i Sverige Bioteknikverksamheten har varit en av de snabbast växande branscherna i Sverige på senare år, med en årlig sysselsättningsökning på cirka 5 procent. Enligt Statistiska Centralbyrån fanns nära 500 bioteknikföretag i landet år 2002, och dessa sysselsatte 47 000 personer. Exkluderas de företag som är inriktade mot marknadsföring och försäljning, uppgår antalet sysselsatta till knappt 30 000.

Vigilans - Cognitrone - Tvåhandskoordination

24 januari 2005, Fmpsy 2004:1

Wiener Test System De datoriserade testen Vigilans, Cognitrone och Tvåhandskoordination (Wiener Test System) har varit tillgängliga inom AMV sedan slutet av 1980-talet. Goda erfarenheter av instrumenten redovisades i rapporten Riktad arbetspsykologisk utredning inför val av industriteknisk utbildning (Serie Vra 1996:2), särskilt i bilagan Psykologiska metodaspekter.

Arbetsmarknadspolitiska program

2005, Ure 2005:1

Årsrapport 2004.

Alla rapporter tillhör dnr: 2023/0049 2528-08

Vad betyder Arbetsförmedlingens statistik?

2 februari 2004, Uin 2004:1

Definitioner inom Arbetsförmedlingens statistik - historik över ett urval av våra begrepp. Arbetslöshetsnivån enligt AMS och AKU - en jämförelse.

Alla rapporter tillhör dnr: 2023/0049 2528-07

Rapport IT-tjänsternas betydelse för sökande vid Arbetsförmedlingen

24 november 2003, Ura 2003:7

Att söka jobb och arbetskraft på www.arbetsformedlingen.se. Om betydelsen av Arbetsförmedlingens internettjänster på arbetsmarknaden.

Rapport avbrutna gymnasiestudier

30 oktober 2003, Ura 2003:8

Arbetsmarknaden för personer som avbrutit sina gymnasiestudier Denna rapport bygger på ett unikt statistiskt material, framtaget genom samkörning av SCB:s elevpanelundersökningar och AMS händelsedatabas, Händelregistret.

Redovisning av undersökning Arbetsmarknadsutbildning 2002

30 oktober 2003, Ura 2003:4

Uppföljning av deltagare som slutat arbetsmarknadsutbildning andra kvartalet 2002.

Rapport geografisk rörlighet och arbetsgivarbyten

29 januari 2003, Ura 2003:1

Geografisk rörlighet och arbetsgivarbyten Rörligheten på arbetsmarknaden anses allmänt som en viktig beståndsdel i en väl fungerande arbetsmarknad. En god rörlighet på arbetsmarknaden skapar en dynamik som bidrar till förnyelse, tillväxt och i slutänden ett allmänt förbättrat välstånd. Med rörlighet menas den geografiska rörligheten bland personer i arbetsföra åldrar (arbetskraften) men i begreppet ingår även rörligheten inom/ mellan branscher (arbetsgivarbyten) och yrken.

Slutrapport och bilagor Telekomgruppen

17 november 2003

Slutrapport från Telekomgruppen. Arbetsmarknadsstyrelsen tillsatte i november 2002 en riksövergripande samordningsgrupp för telekomsektorn, benämnd Telekomgruppen. Gruppens uppgift har varit att kartlägga de initiativ Arbetsförmedlingen tagit på de orter som drabbats av stora varsel och hur Arbetsförmedlingen samverkat med andra aktörer. Gruppen skulle vidare analysera de senaste årens varselutveckling samt kommande rekryteringsbehov inom telekomsektorn och näraliggande sektorer med motsvarande yrken. I den delrapport som överlämnades den 13 mars 2003 var tillbakablickandet i förgrunden.

Rapport kartläggning särskilda insatser telekomsektorn

17 mars 2003

Särskilda insatser inom telekomsektorn - en kartläggning Arbetsmarknadsstyrelsen har tillsatt en riksövergripande samordningsgrupp för telekomsektorn, benämnd Telekomgruppen. I gruppen finns företrädare för Ericsson AB och Flextronics AB, de fackliga organisationerna som Svenska Metallindustriarbetareförbundet, SIF och Civilingenjörsförbundet, statliga myndigheter som NUTEK och Vinnova samt länsarbetsdirektörerna för Norrbottens, Stockholms, Örebros, Skånes och Östergötlands län.

Alla rapporter tillhör dnr: 2023/0049 2528-06

Effekter av jobbsökarinsatser via nätet

9 december 2002, Ura 2002:10

Erfarenheter från ett kontrollerat experiment I början av sommaren 2002 påbörjades en försöksverksamhet där arbetssökande erbjöds möjligheten att via Internet delta i en jobbsökaraktivitet. Efter flera veckors marknadsföring av "Jobbklubb på nätet" på landets samtliga kundarbetsplatser samt AMS hemsida ams.se, ansökte 706 inskrivna vid arbetsförmedlingen om att få delta. Urvalet till aktiviteten skedde via randomisering, dvs. den ansökande lottades in i antingen den grupp som erbjöds tillträde (försöksgruppen), eller i den grupp som fick fungera som jämförelse (kontrollgruppen).

Sysselsättningsförändringar inom verkstadsindustrin

2 december 2002, Fmin 2002:1

Sysselsättningsförändringar inom verkstadsindustrin 1989–2000. I rapporten beskrivs sysselsättningsförändringar inom verkstadsindustrin under perioden 1989–2000. Personer som börjar respektive slutar arbete mellan två år beskrivs med avseende på utbildning, kön, samt ålder. Dessa flöden av arbetskraften nyanserar beskrivningen av sysselsättnings-förändringar som vanligtvis görs i termer av nettoförändringar mellan två år. Denna statistik bygger på SCB:s "Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik", RAMS vilket hämtas från de inkomstuppgifter företagen lämnar in. Variabelförteckning finns i slutet av rapporten.

Arbetsmarknadssituationen för invandrare

19 november 2002, Ura 2002:7

Arbetsmarknaden för utomnordiska medborgare i siffror. Under de senaste åren har arbetsmarknadssituationen förbättrats påtagligt för invandrare.

Uppföljning av deltagare som slutat arbetsmarknadsutbildning

29 maj 2002, Prora 2002:2

Uppföljning av deltagare som slutat arbetsmarknadsutbildning andra kvartalet 2001. AMS har sedan 1979 årligen följt upp personer som avslutat en arbetsmarknadsutbildning under årets andra kvartal.

Första året med Aktivitetsgarantin - en utvärdering av Aktivitetsgarantins effekter

16 april 2002, Ura2002:2

Aktivitetsgarantin infördes hösten 2000 i syfte att bryta rundgången mellan öppen arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska program för sökande som under lång tid stått utanför den reguljära arbetsmarknaden.

Uppföljning av försöksverksamhet med bristyrkesutbildning för redan anställda

27 februari 2002, Prora 2002:1

Arbetsmarknadsutbildning avser utbildning av arbetslösa eller personer som riskerar arbetslöshet.

Sysselsättningsförändringar inom verkstadsindustrin

10 januari 2002, Fmin 2001:3

Sysselsättningsförändringar inom verkstadsindustrin 1989–1999 och prognos till 2002. I rapporten beskrivs sysselsättningsförändringar inom verkstadsindustrin under perioden 1989-1999. Personer som börjar respektive slutar arbete mellan två år beskrivs med avseende på utbildning, kön, ålder samt län. Dessa flöden av arbetskraften nyanserar beskrivningen av sysselsättnings-förändringar som vanligtvis görs i termer av nettoförändringar mellan två år. Denna statistik bygger på SCB:s "Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik", RAMS vilket hämtas från de inkomstuppgifter företagen lämnar in.

Rapport avseende slutat på egen begäran

12 december 2002, Fuu 2002:3

Arbetslöshetskassornas beslut avseende slutat på egen begäran Arbetsmarknadsstyrelsen Försäkringsenheten genomförde hösten 2001 ett granskningsprojekt som omfattade en granskning av 5 av de 38 arbetslöshetskassornas beslut i ärenden där sökanden lämnat ett arbete på egen begäran.

Tillsynsrapport avseende arbetslöshetskassornas delegering av myndighetsutövning

2 juli 2002, Fuu 2002:2

Justitieombudsmannen, JO, uppmärksammande i december 2000 frågan om arbetslöshetskassornas delegering av myndighetsutövning och konstaterade därvid att enligt 11 kap. 6 § tredje stycket Regeringsformen får förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning överlämnas till enskilt subjekt endast med stöd av lag.

Utvärdering av pilotprojektet för arbetslösa invandrare

14 juni 2002, Ura 2002:6

Rapport från Växjö universitet. Ett försök med samverkan mellan bemanningsföretag och arbetsförmedling. På uppdrag av regeringen initierade Arbetsmarknadsstyrelsen och Länsarbetsnämnden i Stockholms län under våren 2000 ett pilotprojekt med samverkan mellan arbetsförmedlingen och ett bemanningsföretag vad gäller platsförmedlingsinsatser för arbetslösa med invandrarbakgrund.

Kartläggning rutiner arbetslöshetskassornas rutiner i samband med överklagande till länsrätt

26 mars 2002, Fuu 2002:1

AMS genomförde under hösten 2001 en kartläggning av arbetslöshetskassornas rutiner i samband med överklagande till länsrätt. Syftet var att kontrollera om överklagningsärenden handläggs i enlighet med AMS föreskrifter och kommentar till dessa.

Alla rapporter tillhör dnr: 2023/0049 2528-05

Arbetsmarknadsutbildningen 2001:7

20 september 2001, Ura 2001:7

Arbetsmarknadsutbildning är ett av de arbetsmarknadspolitiska programmen som kan erbjudas personer som söker arbete genom den offentliga arbetsförmedlingen. Målet med arbetsmarknadsutbildning är att den ska leda till ett stadigvarande arbete på den reguljära arbetsmarknaden, därför ska utbildningen vara yrkesinriktad.

Arbetsförmedlingens marknadsandelar 1999 och 2000

20 september 2001, Ura 2001:8

Från mitten av 1990-talet till år 2000 har sysselsättningen ökat med ca 230 000. Nyanställningarna tenderar att bli fler då sysselsättningen ökar och färre då sysselsättningen minskar.

Arbetsmarknadssituationen för personer födda utanför EU/EES-länderna

12 juli 2001, Ura 2001:5

En studie av arbetsmarknaden för utlandsfödda akademiker som invandrat under 1990-talet. I denna rapport har vi undersökt arbetsmarknadssituationen för personer födda utanför EU15/EES-länderna. De studerade individerna är i åldrarna 26-45 år och har minst en treårig högskoleutbildning. Samtliga invandrade till Sverige under åren 1991-97. Det datamaterial som ligger till grund för rapporten bygger på en enkätundersökning genomförd i slutet av år 2000 av Statistiska centralbyrån (SCB).

Sysselsättningsförändringar inom verkstadsindustrin 1989-1998

29 maj 2001, Fmin 2001:1

I rapporten beskrivs sysselsättningsförändringar inom verkstadsindustrin under perioden 1989-1998. Personer som börjar respektive slutar arbete mellan två år beskrivs med avseende på utbildning, kön, ålder samt län.

Uppföljning av kursdeltagare som slutat arbetsmarknadsutbildning andra kvartalet 2000

4 april 2001, Prora 2001:1

AMS har sedan 1979 årligen följt upp personer som avslutat en arbetsmarknadsutbildning under årets andra kvartal.

Utvärdering av 1995-års nystartade företag

12 mars 2001, Ura 2001:2

En jämförelse mellan företag som fick bidrag från Arbetsförmedlingen och övriga nystartade företag.

1999-års brytprojekt - AMV:s särskilda insatser för att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden

1 mars 2001, Prora 2000:3

Arbetsmarknadsverket har sedan budgetåret 1993/94 årligen anvisats medel för projektverksamhet i syfte att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden samt för utbildning av egen personal i jämställdhet.

Alla rapporter tillhör dnr: 2023/0049 2528-04

Uppföljning av kursdeltagare som slutat yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning andra kvartalet 1999

23 augusti 2000, Prora 2000:1

AMS har sedan 1979 årligen följt upp personer som avslutat en yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning under årets andra kvartal. Syftet är att se vilken ställning deltagarna har på arbetsmarknaden efter avslutad utbildning.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 1998

20 juni 2000

I denna rapport kommer den vedertagna benämningen arbetsmarknadspolitiska åtgärder att användas för att beteckna olika arbetsmarknadspolitiska insatser. Från och med 1999 är den nya benämningen för dessa insatser arbetsmarknadspolitiska program.

Arbetsmarknaden för utomnordiska medborgare

8 juni 2000, Ura 2000:5

Under 1990-talet ökade arbetslösheten för alla grupper på arbetsmarknaden, men i synnerhet för utomnordiska medborgare och utrikesfödda.

Start av näringsverksamhet

6 juni 2000, Ura 2000:4

Hur går det för arbetslösa som får bidrag för start av näringsverksamhet I denna studie undersöker vi hur sysselsättningsgraden för arbetslösa personer påverkas av att de har deltagit i programmet start av näringsverksamhet (tidigare kallat starta eget-bidrag).

Återanställningar bland arbetslösa

3 maj 2000, Ura 2000:3

AMS har i flera mindre studier baserade på enkäter visat att nästan hälften av de arbetslösa som finner ett arbete återanställs hos en tidigare arbetsgivare. En brist i dessa studier har varit att antalet observationer varit för få för att möjliggöra nedbrytningar på mindre grupper.

Arbetsförmedling inom kultur- och mediaområdet 1999

3 maj 2000, Ain 2000:1

Under några år har AMS årligen producerat en verksamhetsberättelse över arbetsförmedling inom kultur- och mediaområdet. Från och med i år kommer rapporterna att ingå i AMS rapportserie "AMS informerar". Syftet med verksamhetsrapporten är att ge en lägesbeskrivning samt redovisa arbetsförmedlingens arbete inom kultur och media, ett yrkesområde med stora obalanser vad gäller efterfrågan och utbud på arbetsmarknaden.

Uppföljning av Mål 3 inom EU:s strukturfondarbete

26 mars 2000, Isekuu 1999:2

Genom medlemskapet i Europeiska unionen har Sverige fått tillgång till EU:s strukturfonder: socialfonden, regionalfonden, jordbruksfonden samt fiskefonden. Socialfondens arbete handlar om arbetsmarknad och utbildning och fonden stöder utvecklingsprojekt för att bekämpa arbetslöshet. Fondens verksamhet är indelad i olika mål (så kallade objectives). Ett av dessa mål - mål 3 - är inriktat på att stödja personer som är arbetslösa.

1998-års brytprojekt

26 mars 2000, Apra 1999:3

Arbetsmarknadsverket har sedan budgetåret 1993/94 årligen anvisats medel för projektverksamhet i syfte att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden samt för utbildning av egen personal i jämställdhet. Budgetåret 1998 anvisades högst 30 miljoner kronor för denna verksamhet.

Arbetskraft, sysselsättning, arbetslöshet mm - utvecklingen under 1990-talet

22 mars 2000, Ura 2000:2

Både antalet personer i arbetskraften och bland sysselsatta har minskat kraftigt under 1990-talet. En viss återhämtning har skett under 1998 och 1999 men sammantaget har antalet personer i arbetskraften minskat med 250 000 personer och antalet sysselsatta minskat med 420 000 personer från 1990 till 1999 .

Sysselsättningsförändringar inom verkstadsindustri 1989-1997

8 mars 2000, Ain 1999:3

Kartläggning av invandrad kompetens

6 december 2000, Fm 00-5542-09

Genomförda kartläggningar visar att outnyttjad kompetens finns bland de arbetssökande med utländskt medborgarskap. Registerstudiens främsta syfte har varit att ge en mycket grov uppskattning av inom vilka områden (yrkesmässigt och geografiskt) underlag torde finnas för utbildningar. För konkret planering och dimensionering av utbildningar inom olika områden krävs vidare kartläggning på individnivå.

AMS internationella utvecklingssamarbete 1991-1999

27 juni 2000

Sedan början av 1990-talet har AMS haft ett systematiskt utvecklingssamarbete med andra länder. Experter från olika håll i organisationen har åkt ut och deltagit i utvecklingssamarbetet i dessa länder.

Arbetsmarknadsverket i 2000-talet

2 maj 2000

I denna rapport sammanfattas AMS förslag till förändringar vad gäller arbetsmarknadspolitiken och Arbetsmarknadsverkets verksamhet i början av 2000-talet. I rapporten lämnas den redovisning regeringen begärt vad gäller arbetslösa som under en längre tid stått utanför den reguljära arbetsmarknaden.

Tillgänglighetskontroll avseende arbetssökande inom vårdområdet

28 april 2000, Fuu 1999:1

Sommaren 1999 genomförde Arbetsförmedlingen på uppdrag av Arbetsmarknadsstyrelsen en tillgänglighetskontroll avseende arbetssökande inom vårdområdet som var medlemmar i Kommunalarbetarnas och Statstjänstemännens a-kassor.

Alla rapporter tillhör dnr: 2023/0049 2528-03

Om långtidsarbetslöshetens orsaker

2 september 1999, Ura 1999:11

Den kraftigt ökade arbetslösheten i Västeuropa under de senaste decennierna och på senare år även i Sverige har åtföljts av en kraftig ökning av långtidsarbetslösheten.

Starta eget-bidragets effekter - utvärdering av företag tre år efter start

31 augusti 1999, Ura 1999:12

Antalet nystartade företag har ökat under senare delen av 1990-talet. Samtidigt har också volymerna av det arbetsmarknadspolitiska programmet starta egetbidrag ökat. Omkring var tredje företagare i de nystartade företagen startades med hjälp av starta eget-bidrag.

Arbetsförmedlingens marknadsandelar 1998

8 juni 1999, Ura 1999:8

Arbetsmarknadsstyrelsen ger sedan 1990 årligen ut en rapport som sammanställer Arbetsförmedlingens marknadsandelar för föregående år. I denna rapport sammanfattas resultaten för 1998.

Ombytessökande, arbetsgivarbyten och arbetslöshet

6 april 1999, Uin 1999:1

Arbetsmarknaden försämrades dramatiskt vid inledningen av 1990-talet. Över en halv miljon arbetstillfällen förlorades och arbetslösheten blev rekordhög. Detta påverkade arbetskraftens beteende, vilket bl a innebar att arbetskraftens frivilliga benägenhet att byta arbete minskade kraftigt.

Flaskhals eller överdrivet formulerade behov? - en analys av arbetsgivarnas krav vid rekrytering

30 december 1999, Ura 1999:17

När sysselsättningen spås en fortsatt uppgång nås vi nu allt oftare av rapporter om brist på kvalificerad arbetskraft. Ett problem med dessa rapporter är emellertid att företag ofta tillfrågas om de upplever brist på kompetent personal utifrån en allmän situation, vare sig de försökt rekrytera eller inte.

Informationsflödet och rekryteringsprocessen - En kunskapsöversikt med Arbetsförmedlingens roll i fokus

9 december 1999, Ura 1999:14

Tanken att informationsprocessen både har en, kvantitativ och kvalitativ dimension, och att den kvalitativa dimensionen i grunden handlar om trovärdighet, genomsyrar diskussionen i denna rapport.

Enkätundersökning tidsbegränsade anställningar

22 november 1999, Ura 1999:13

Anställningsformer - En enkätundersökning till arbetsställen inom näringslivet (drygt 2 600 svarande) visar att tidsbegränsade anställningar och inhyrning av arbetskraft förekom på en femtedel av arbetsställena vid intervjutillfället i september. Inslaget av tidsbegränsade anställningar bedöms öka något framöver främst på arbetsställen med många anställda.

Rehires and unemployment duration - new evidence of temporary layoffs on the Swedish labour market

9 juli 1999, Ura 1999:10

The paper investigates temporary layoffs on the Swedish labour market. Previous research measured H[SOLFLW temporary layoffs, which are of minor importance on the Swedish labour market. Through a specially designed questionnaire, sent to people who leave unemployment for a job, other types of temporary layoffs were measured.