Skillnaden mellan Arbetsförmedlingens och SCB:s statistik

Du kanske undrar varför statistiken från SCB och Arbetsförmedlingen skiljer sig åt? Till exempel är ungdomsarbetslösheten mer än dubbelt så stor enligt SCB:s siffror, jämfört med Arbetsförmedlingens statistik. Skillnaden beror på att myndigheterna utgår från olika dataunderlag och definitioner. SCB inhämtar sin data via undersökningar medan Arbetsförmedlingens data är verksamhetsstatistik, hämtad direkt ur myndighetens databas.

Arbetsförmedlingens statistik bygger helt enkelt på de personer som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen. SCB har också en bredare definition av vem som är arbetslös – till exempel definieras heltidsstuderande som söker arbete som arbetslösa.

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik skiljer sig därför (ibland väldigt mycket) från SCB:s data, som inhämtas via telefonintervjuer varje månad. Skillnaden är störst under sommarmånaderna.

SCB:s statistik är Sveriges officiella arbetsmarknadsstatistik, som ofta jämförs med motsvarande statistik från andra EU-länder. Arbetsförmedlingens statistik, däremot, fyller ett annat syfte. Det är verksamhetsstatistik som ger en god bild av läget på arbetsmarknaden för både myndigheten och allmänheten.

Två viktiga skillnader

• Inhämtningen av data
  Arbetsförmedlingens statistik över arbetslöshet är helt enkelt de personer som är registrerade som arbetslösa i myndighetens databas. SCB, däremot, hämtar in sin data i en stor telefonbaserad urvalsundersökning som omfattar 29 500 slumpvis utvalda personer varje månad.
• Gruppen unga
  Arbetsförmedlingens definition av ungdomsarbetslöshet är arbetslösa personer i åldersspannet 18-24 år. SCB redovisar siffror för gruppen 15-24 år. En del av de som är arbetslösa i SCB:s siffror är heltidsstuderande ungdomar som inte har anmält sig till Arbetsförmedlingen.

Nyhet – BAS: ny statistik över utbudet av arbetskraft i Sverige

Statistik över arbetslöshet och sysselsättning kan tas fram på olika sätt. Det gör att siffror som rör samma referensperiod kan skilja sig åt, beroende på vilken statistikkälla som använts. Hittills har källorna varit Arbetskraftsundersökningarna från SCB och Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Som ett ytterligare komplement introduceras nu BAS - Befolkningens arbetsmarknadsstatus – som redovisar registerbaserad statistik över utbudet av arbetskraft i Sverige.

Med utgångspunkt i administrativa data ger BAS information om utbudet av arbetskraft i Sverige per månad, kvartal och år för befolkningen i åldersgruppen 15–74 år. Storheter som skattas är bland annat antalet personer som är sysselsatta, arbetslösa respektive utanför arbetskraften. Inledningsvis kommer BAS att utgöras av statistik under uppbyggnad, men planen är att den på sikt ska redovisas som officiell statistik.

Sedan tidigare är Arbetskraftsundersökningarna (AKU) från SCB och Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik de två viktigaste källorna för att kunna följa nivån och utvecklingen av arbetskraftsutbudet i Sverige. AKU ligger till grund för officiell statistik och beskriver aktuella arbetsmarknadsförhållanden för befolkningen i åldersgruppen 15–89 år. Arbetsförmedlingens statistik utgår från uppgifter om inskrivna arbetssökande, dvs. personer som återfinns i myndighetens datalager, och speglar därför i första hand den verksamhet Arbetsförmedlingen bedriver.

Målsättningen är att BAS ska ge förbättrade förutsättningar att följa och förstå läget och utvecklingen på arbetsmarknaden. BAS ersätter varken AKU eller Arbetsförmedlingens statistik, utan ska ses som ett komplement till dessa två.

Arbetsförmedlingens statistik om arbetslöshet och arbetssökande

Arbetskraftsundersökningarna (AKU) (scb.se)

Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS) (scb.se)