Stark tillväxt på arbetsmarknaden i länet

 

Arbetsmarknadsprognos Västra Götalands län 2017

7 december 2016

Arbetsgivarna i Västra Götalands län tror på fortsatt stark efterfrågan under nästa år. Även om Göteborgsregionen fortsatt är lokomotivet i länet så sker nu även en förstärkning i de andra delregionerna.

Det visar Arbetsförmedlingens prognosundersökning där över 2 000 arbetsgivare i länet har intervjuats om deras förväntningar på de kommande åren.

Det goda arbetsmarknadsläget påverkar sysselsättningen positivt i länet och Arbetsförmedlingen tror på en ökning med 28 000 fler personer i jobb under 2016 och 2017.

Arbetsförmedlingens prognos för Västra Götaland 2017 visar att arbetsmarknaden påverkas positivt av den högkonjunktur vi upplever just nu, det gäller dessutom i flertalet branscher.

– Det stora behovet av fler bostäder, utbyggd infrastruktur och kommunikationer i länets mest tätbefolkade delar, tillsammans med köpstarka hushåll kommer att upprätthålla efterfrågan när utvecklingen i omvärlden förblir svag, säger Sara Andersson, analytiker på Arbetsförmedlingen.

En stor del av de nya jobben kommer även fortsättningsvis att skapas inom privat tjänstesektor, men även inom offentlig sektor och då främst den kommunala. Det är företag inom information och kommunikation, följt av företag som sysslar med finansiell verksamhet och företagstjänster som tror på den fortsatt starkaste sysselsättningsökningen. Även om den västsvenska industrin är stark, bidrar den inte till några större ökningar av antalet sysselsatta inom branschen.

Det stora inflödet av invandrare gör att minskningen av arbetslösheten stannar av, trots en stor sysselsättningsökning. I slutet av 2017 beräknas arbetslösheten vara 6,9 procent i länet.

Prognosintervjuerna vittnar om en stark efterfrågan hos arbetsgivarna efter personer med särskilda yrkeskompetenser, men att det i många fall är mycket svårt att hitta bland de inskrivna arbetslösa.

– Bristen på arbetskraft riskerar att hämma sysselsättningen och därmed hota både tillväxt och välfärdens finansiering, säger Sara Andersson.

Eftersom den svenskfödda befolkningen i arbetsför ålder minskar så ligger hela potentialen för tillväxt av sysselsättningen hos de utrikes födda. För att säkerställa en väl fungerande integration av dessa personer ställs stora krav på arbetsmarknads- och utbildningspolitiken. Verkningsfulla instrument för att matcha kompetensen hos gruppen med framtidens efterfrågan på arbetsmarknaden måste tas fram.