Fortsatt ljus arbetsmarknad i Halland

Arbetsmarknadsprognos Hallands län 2016

9 december 2015

Efterfrågeläget inom näringslivet i Hallands län ligger över det normala. Sysselsättningen bedöms öka och liksom tidigare är det de privata tjänstenäringarna som väntas stå för en stor del av ökningen. Arbetslösheten beräknas ligga kvar på en jämförelsevis låg nivå.

Sveriges arbetsmarknad fortsätter att förstärkas påtagligt och jobben tillkommer i god takt inom både privata och offentliga tjänster. Tillgången på arbetskraft blir inte tillräcklig inom vissa yrken, varvid rekryteringsproblemen ökar undan för undan och berör flera yrken än tidigare. Arbetslösheten bland inrikes födda är låg och den stora potentialen för sysselsättning återfinns bland utrikes födda.

Arbetsmarknaden ser fortsatt ljus ut även i Hallands län. Konjunkturindikatorn visar att efterfrågeläget i näringslivet ligger över index och även högre än hösten 2014 samt våren 2015. Vidare pekar anställningsplanerna uppåt i de flesta näringsgrenarna, om än i olika utvecklingstakt. Även på två års sikt förutser arbetsgivarna en något större ökning av antalet sysselsatta.

Sysselsättningen ökar med 1 800

För Hallands län är bedömningen att sysselsättningen kommer att öka med ca 1 800 personer år 2016. Det är fortsatt de privata tjänstenäringarna som väntas stå för en stor del av ökningen. Starkast förväntningar på efterfrågan inför framtiden återfinns inom hotell och restaurang, transport samt personliga och kulturella tjänster. Den offentliga sektorn har haft en förvånansvärt stark sysselsättningsökning de senaste åren och den ser ut att öka även framöver. För industrin, som i större utsträckning är exportberoende, väntas antalet sysselsatta bara öka marginellt. Sysselsättningen inom byggsektorn har ökat sedan 2014 och får nu anses ha så gott som full sysselsättning. Sammantaget för hela arbetsmarknaden visar prognosen att sysselsättningen i Hallands län ökar med 1,4 procent under 2016.

Oförändrad arbetslöshet

Hallands läns arbetsmarknad är jämförelsevis stabil beroende på en varierande arbetsmarknad med en stor privat tjänstesektor. Dessutom bidrar närheten till Göteborg och dess arbetsmarknad till att länet har näst lägst arbetslöshet i landet. Från maj månad 2015 har dock arbetslösheten ökat igen och denna utveckling väntas fortgå under 2016. Under 2016 väntas en ökning av arbetslösheten med 200 personer. Dock finns fortfarande stora skillnader i arbetslöshet mellan olika grupper. Personer med eftergymnasial utbildning har lägst arbetslöshet medan de som saknar gymnasial utbildning har en högre sådan. De som är utomeuropeiskt födda är den enskilda grupp som har den högsta arbetslösheten.

Prognosen är att den relativa arbetslösheten ligger kvar på 6,3 procent av den registerbaserade arbetskraften (16-64 år) fjärde kvartalet 2016. Hallands län väntas därför även fortsättningsvis ha en av landets absolut lägsta arbetslösheter i slutet av prognosperioden.

Arbetslöshetens sammansättning

Arbetslösheten i Hallands län är som högst bland utrikes födda personer och sökande som saknar gymnasiekompetens. Hallands län har den femte lägsta arbetslösheten i landet för utrikes födda, trots att den är fem gånger så hög som arbetslösheten för personer födda i Sverige. Arbetslösheten för sökande som saknar gymnasiekompetens är lägst i landet, men i Halmstad och Hylte kommuner ligger den på nivåer som överskrider riksgenomsnittet. I norra Halland är arbetslösheten överlag låg. Störst är förändringen för Varberg som på tio år gått från den högsta arbetslösheten till den näst lägsta i länet. Kungsbacka har med sin närhet till Göteborg alltid haft en mycket låg arbetslöshet. En stor del av arbetskraften pendlar till Göteborgområdet. Södra Halland har däremot inte dragit nytta av Skånes arbetsmarknad på motsvarande vis. Hallandsåsen har länge varit ett hinder för pendlingen över länsgränsen mellan Halland och Skåne. Förhoppningen är att denna pendling ökar när tunneln genom Hallandsåsen öppnar i december 2015.

Utmaningar på länets arbetsmarknad

Vi ser en ökning av antalet inskrivna, delvis för att arbetssökande inte kommer ut i varaktig sysselsättning i samma utsträckning som tidigare. Bland dem som har långa tider i arbetslöshet finns personer som har en utsatt ställning på arbetsmarknaden och generellt sett inte har lika lätt att komma ut i jobb. Här ligger en av de större utmaningarna för arbetsmarknadspolitiken, att minska tiderna i arbetslöshet. Antalet arbetslösa i länet med en sammanlagd tid i arbetslöshet på två år eller mer har ökat med 3,7 gånger sedan hösten 2008. Ju längre tid en person står utan arbete, desto sämre blir hens chanser att kunna komma ut på arbetsmarknaden. Personen riskerar därmed att fastna i ett utanförskap.

Bostadsbrist som i storstäderna

Som en konsekvens av att länets befolkning växer kraftigt har Halland en bostadsbrist som man annars bara ser i storstadsregionerna. Till exempel är kötiderna i Halland till hyreslägenheter nästintill lika långa som i Stockholm. Småhuspriserna i landet var bara högre i Stockholms län under tredje kvartalet 2015. Bostadsbristen riskerar på detta sätt spä på svårigheten för länets arbetsgivare att hitta rätt arbetskraft.