Efterfrågan på arbetskraft fortsätter öka

Arbetsmarknadsprognos Dalarnas län 2017

7 december 2016

Arbetsförmedlingens prognos för 2017 visar att den goda utvecklingen på arbetsmarknaden fortsätter. Samtidigt uppger allt fler företag att de har svårt att rekrytera. Det är avgörande för Dalarnas framtida ekonomiska utveckling att ta vara på den kompetens som finns i arbetskraften, där etableringen av nyanlända på arbetsmarknaden är en stor del.

Sverige befinner sig i en högkonjunktur med många nya investeringar, ökande sysselsättning och fallande arbetslöshet. Dalarnas län följer den utvecklingen, men svängningarna kommer lite senare och är lite avmattade.

– Dalaföretagens bedömning av efterfrågan på produkter och tjänster är högre än på länge. Vi får gå tillbaka till 2010 för att hitta samma optimism inom det privata näringslivet, säger arbetsmarknadsanalytiker Jan Sundqvist.

Närmare hälften av företagen, 44 procent, uppger att de har för avsikt att utöka sin personalstyrka under det kommande året.

– Förutsättningarna finns för ett riktigt bra år på arbetsmarknaden, men räcker arbetskraften till?, säger Jan Sundqvist.

Sysselsättningen ökar, men i långsam takt

Om man utgår från företagens förväntade efterfrågan på tjänster och produkter, skulle sysselsättningen öka i sådan omfattning att det i praktiken inte är möjligt att uppnå. Det beror på att efterfrågan på arbetskraft är större än utbudet av kompetenser som kan ta jobben. Trots detta räknar vi med en ökad sysselsättning under 2017, men takten måste skruvas ner. Antalet bristyrken är fler än tidigare och det finns problem att rekrytera inom allt fler branscher och yrken.

Turismen är stor i Dalarna. Resultatet av turismen kommer flera branscher till godo, som till exempel hotell och restauranger. Företagen inom hotell- och restaurangbranschen i Dalarna är mycket positiva när det gäller efterfrågan på tjänster under den närmaste framtiden, men uppger att svårigheterna att rekrytera personal har starkt bidragit till hämmad tillväxt.

Arbetslösheten kommer att ligga kvar på ungefär samma nivå som idag, men strukturen kommer att förändras. För dem som har en lämplig utbildning och/eller arbetslivserfarenhet är det mycket lätt att få arbete i Dalarna. Gymnasialt och eftergymnasialt utbildade inrikes födda arbetslösa kommer att fortsätta minska i antal, medan ett inflöde av nyanlända med längre väg in på svensk arbetsmarknad medför att arbetslösheten bland utrikes födda hålls något så när konstant.

– Ett högt inflöde av nyanlända leder naturligtvis till en viss trafikstockning innan de kan slussas ut på arbetsmarknaden, men klart är att de arbetsgivare som inser att nyanlända står för en nödvändig kompetens kommer att ha en betydande konkurrensfördel under kommande år, säger arbetsförmedlingschef Peter Heidkamp.

Integrationen till arbete är viktig för länets utveckling

Dalarnas arbetsgivare befinner sig i ett läge där det råder stor efterfrågan på arbetskraft. Detta i sin tur ställer högre krav på att öka attraktionskraften på många arbetsplatser, för att kunna bibehålla befintlig personal och för att konkurrera om dem som söker arbete. Långtidsvakanser är platser som förblir obesatta på grund av att arbetsgivare inte hittar rätt kompetens, men där arbete skulle kunna utföras.

– Bruttoregionproduktionen (BRP) är generellt över 700 000 kronor per person och år i alla Sveriges län. Detta är alltså vad en obesatt vakans kostar i utebliven produktion varje år, förklarar Jan Sundqvist.

Det är avgörande för Dalarnas framtida ekonomiska utveckling att vi tillsammans lyckas lösa integrationen till arbete. Att kunna validera nyanländas kompetens på ett snabbt och effektivt sätt är viktigt och att uppmärksamma arbetsgivare på vinsterna med att anställa dem. Snabbspåren är också en viktig del, där de som har en erfarenhet från ett annat land kan bygga på sin kompetens för att kunna jobba inom sitt yrke i Sverige.

– Att stödja arbetssökande via utbildning är viktigt då det visar sig att det fortfarande är mycket få personer som går från arbetslöshet till just utbildning, vilket är ett underutnyttjat steg in på arbetsmarknaden, avslutar Jan Sundqvist.