Rätt jobb - jobbcoahning i grupp, slutrapport

5 november 2014

Den här rapporten syftar till att redovisa resultat från utvärderingen av Rätt jobb. Preliminära resultat har tidigare redovisats i delrapporten Gartell 2013. I den här rapporten har det varit möjligt att fördjupa analyserna, och dessutom har resultat från ytterligare en enkät riktad till deltagare och kontrollpersoner tillkommit. 

Rätt jobb syftar till att effektivisera Arbetsförmedlingens verksamhet genom att förmedlarna träffar de arbetssökande i grupper. Gruppverksamhet innebär att Arbetsförmedlingen kan arbeta med stora volymer av arbetssökande under en kort tidsperiod. Rätt jobb är ett arbetssätt som dessutom innebär att denna verksamhet kan ske på ett enhetligt sätt.

Sammanfattningsvis visar resultaten att individer som har kallats till Rätt jobb har betydligt fler besök på Arbetsförmedlingen, är mer nöjda med Arbetsförmedlingens service och oftare får förslag på lediga jobb att söka. Individerna i Rätt jobb-gruppen tycks också må något bättre. Vidare har deltagarna i Rätt jobb fått arbete eller påbörjat reguljär utbildning i något högre utsträckning. Effekten är dock temporär, och avtar med uppföljningstiden Omkring fem månader efter gruppstart kvarstår inga effekter av Rätt jobb. I genomsnitt innebär deltagande i Rätt jobb att arbetslöshetstiden förkortas med omkring fyra dagar. Resultaten tyder på att effekten är bättre för individer som står långt från arbetsmarknaden, såsom utomeuropeiskt födda och dem med högst en förgymnasial utbildning. En hypotes är att dessa individer i större utsträckning saknar egna nätverk och därmed har större nytta av att delta i Rätt jobb. En annan möjlig förklaring kan vara att dessa grupper av individer drar större nytta av den hjälp som erbjuds inom Rätt jobb, så som cv-skrivande och intervjuträning. Att det inte tycks finnas några långsikta effekter av att delta i Rätt jobb stämmer väl överens med de resultat som presenterades i Gartell 2013. Det är viktigt att vid tolkningen av resultaten komma ihåg att alla de individer som har kallats till Rätt jobb är inkluderade i Rätt jobb-gruppen, inte bara de individer som faktiskt har deltagit i Rätt jobb. Givet att Rätt jobb skulle ha en positiv effekt på våra utfall även för de sökande som inte deltog i någon grupp kommer vi i och med detta att underskatta effekten av arbetssättet.  

Resultaten måste naturligtvis värderas mot bakgrund av de resurser individerna har tagit del av. Det vill säga, har Arbetsförmedlingens verksamhet effektiviserats genom Rätt jobb? Vi har i den här rapporten visat att personerna i deltagargruppen har tagit del av mer resurser än personerna i kontrollgruppen. I termer av handläggartimmar handlar det i genomsnitt om omkring 1,5 timmar per arbetssökande under den period vi studerar. Denna högre kostnad för deltagargruppen bör vägas mot de effekter som Rätt jobb har haft på de studerade utfallen. Arbetslöshet kostar, både för individen och för samhället, till exempel i form av uteblivna inkomster och skatteintäkter. Men många faktorer, såsom till exempel de arbetssökandes välmående eller förmedlarnas arbetsglädje, är svåra att värdera i pengar. Sammantaget är slutsatsen från försöksverksamheten att insatsen, åtminstone på kort sikt, bör vara kostnadseffektiv. 

Det finns vissa faktorer som bör beaktas då det gäller resultaten för försöksperioden. Effekten mäts under den första tiden som kontoren arbetar med det nya arbetssättet, det är möjligt att det finns en inlärningsperiod och att resultatet förbättras ju längre förmedlarna arbetar med Rätt jobb. Å andra sidan kan det vara så att ett nytt arbetssätt skapar motivation och engagemang som kan avta med tiden. En annan aspekt är att kontoren varit begränsade i och med mätningen, och därmed inte kunna implementera det nya arbetssättet på ett optimalt sätt. Det har funnits vissa problem med att försöka bedriva den ordinarie verksamheten samtidigt som Rätt jobb har implementerats (detta är också anledningen till att vissa kontor avslutade försöksverksamheten i förtid).Kontoren har inte tilldelats några extra resurser i samband med försöksverksamheten. Möjligen har även målgruppen av arbetssökande som har erbjudits Rätt jobb varit något annorlunda jämfört med om kontoren själva hade kunna välja den målgrupp där de uppfattar störst behov av insatsen. När det gäller ungdomar är det möjligt att behovet av att kunna erbjuda aktiviteter är som störst under dag 1-90, det vill säga innan ungdomarna gå in i jobbgarantin för ungdomar.

En försöksverksamhet är ett mycket bra sätt att implementera och pröva ett nytt arbetssätt. Det skapar goda förutsättningar för att utvärdera effekten av insatsen. Men en försöksöksverksamhet innebär också vissa begränsningar. Att implementera arbetssättet i stor skala i verksamheten skapar förutsättningar för att utveckla och anpassa arbetssättet ytterligare. Arbetssättet kan utvecklas och anpassas efter de behov och förutsättningar som finns vid olika kontor eller vid olika tidpunkter. Verksamheten kan till exempel anpassas och riktas till vissa grupper av individer. Att ha ytterligare verktyg att jobba med skapar också mer flexibilitet i verksamheten. Under försöksverksamheten utgjorde Rätt jobb ett komplement till ordinarie verksamhet. Rätt jobb skulle även kunna implementeras i verksamheten i syfte att ersätt vissa delar av ordinarie verksamhet – exempelvis skulle gruppmöten kunna vara ett alternativ till individuella möten. Gruppmöten skulle då innebära att de sökande kan ta del av fler handläggartimmar givet samma resurser, eller att de sökande tar del av samma antal handläggartimmar men till en lägre kostnad. Gruppverksamhet kan därmed potentiellt användas i resurssparande syfte eller till att omfördela resurser.Det ska dock noteras att de beräknade effekterna är baserade på att Rätt jobb ges utöver ordinarie verksamhet, och hur effekten skulle bli om Rätt jobb istället skulle ersätta delar av ordinarie verksamhet kan vi inte med säkerhet veta. Det är viktigt att kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten.

En implementering av arbetssättet i stor skala bör kunna ske på ett sätt som möjliggör ytterligare mätningar av effekten av verksamheten, exempelvis kan implementeringen ske successivt över olika regioner och/eller kontor. För att effektivisera arbetssättet skulle det även vara värdefullt att utvärdera hur verksamheten bäst utformas i termer av till exempel gruppstorlek och gruppsammansättning. Kjearsgaard (2012) visar bland annat att gruppsammansättningen kan påverka utfallet vid förmedlingsverksamhet i grupp. Det bästa sättet att undersöka den här typen av frågor är genom att tillämpa samma metod som under försöksperioden – randomiserade experiment. Det kan även vara intressant att på sikt, utifrån den redan genomförda försöksverksamheten, undersöka utfall så som till exempel individernas inkomster.