Oroligt omvärldsläge pausar återhämtningen i svensk ekonomi
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2026
Efter att konjunkturåterhämtningen bromsat in under inledningen av 2026 förväntas den ekonomiska tillväxten återupptas under det andra halvåret. Hushållens konsumtion har stor betydelse för återhämtningen men kriget i Mellanöstern har drivit upp världsmarknadspriser på energi, vilket riskerar att minska hushållens konsumtionsutrymme.
Positiva men återhållsamma arbetsgivare
Stämningsläget i Arbetsförmedlingens och SCB:s gemensamma arbetsgivarundersökning (LOR) under våren 2026 visar att arbetsgivarna har positiva men återhållsamma anställningsplaner under det kommande året. Det dämpade läget på arbetsmarknaden återspeglas även i statistiken över lediga jobb, varsel och företagskonkurser. Samtidigt är det världsekonomiska läget osäkert och ovissheten kring utvecklingen är större än tidigare.
Arbetslösheten minskar långsamt
Utvecklingen på arbetsmarknaden har varit svagt positiv under inledningen av 2026 men under våren har minskningen av inskrivna arbetslösa dämpats successivt. Återhämtningen väntas ta fart under senare delen av 2026 och under andra halvåret 2027 bedöms arbetslösheten vara tillbaka på samma nivå som före lågkonjunkturen. Arbetsförmedlingen bedömer att antalet inskrivna arbetslösa uppgår till i genomsnitt 349 000 eller 6,5 procent under 2026. Under 2027 väntas antalet inskrivna arbetslösa uppgå till i genomsnitt 328 000 vilket motsvarar en arbetslöshetsnivå på 6,1 procent. Detta kan jämföras med 2023, i början av lågkonjunkturen, då årsgenomsnittet uppgick till 334 000 personer, motsvarande 6,4 procent.
Även antalet långtidsarbetslösa bedöms minska något men kvarstår på en hög nivå under prognosåren 2026–2027. Under 2027 bedöms antalet långtidsarbetslösa uppgå till i genomsnitt 145 000 personer, jämfört med
152 000 i genomsnitt under 2025. Det innebär att antalet långtidsarbetslösa utgör en allt större andel av den totala arbetslösheten.
Rekryteringsproblem trots många arbetslösa
Lågkonjunkturen har medfört en ökning av arbetslösheten även bland grupper som normalt sett har en stark position på arbetsmarknaden. Den strukturella arbetslösheten, med ett ihållande högt antal långtidsarbetslösa, har dock varit hög under lång tid. Samtidigt upplever många arbetsgivare rekryteringsproblem.
En fortsatt hög långtidsarbetslöshet i kombination med brist på arbetskraft inom vissa sektorer innebär ökat behov av insatser för att både motverka långtidsarbetslöshet och bidra till kompetensförsörjning. En stor grupp inskrivna arbetslösa saknar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, vilket innebär att det finns en risk att matchningsproblemen ökar när konjunkturen stärks. För att bidra till en välfungerande arbetsmarknad behöver Arbetsförmedlingen, tillsammans med andra aktörer, verka för att fler arbetssökande ska få tillgång till ett mer samordnat stöd och de insatser de är i behov av.