Arbetslösheten sjunker men regionala obalanser kvarstår

Fördröjd ekonomisk återhämtning bromsar storstadslänen

Trots att tillväxten under slutet av 2025 var den högsta på fyra år visar BNP-utvecklingen för årets första kvartal tecken på att återhämtningen har bromsat in. Konflikten i Mellanöstern har redan fått viss påverkan på svensk ekonomi, främst genom högre energipriser. Samtidigt har den svenska kronans förstärkning försämrat exportens konkurrenskraft. Hittills har dock inflationstrycket i Sverige varit relativt svagt, och skattesänkningar på bland annat arbetsinkomster och livsmedel väntas stärka hushållens köpkraft och bidra till ökad konsumtion. Storstadslänen prognosticerades i höstens prognos driva den ekonomiska återhämtningen under 2026. Återhämtningen har dock blivit fördröjd och förväntas nu framför allt ta fart under nästa år, i takt med att hushållskonsumtionen ökar och konjunkturen stärks.

Stärkt arbetsmarknad i samtliga län

Sedan hösten 2025 har arbetslösheten minskat i samtliga län i takt med att ekonomin stärkts. Under våren har återhämtningen dock mattats av och arbetslösheten ligger fortsatt på en förhöjd nivå. Arbetsförmedlingen bedömer att arbetslösheten i en majoritet av länen återgår till nivåerna före lågkonjunkturen under 2026, medan det dröjer till 2027 innan storstadslänen Stockholm och Västra Götaland, liksom riket i helhet, når samma nivåer. Antalet inskrivna arbetslösa väntas minska i samtliga län, med störst minskning under den initiala delen av prognosperioden i Västerbotten och Blekinge. Detta förklaras delvis av en utflyttning av personer som är i arbetsför ålder, men också satsningar inom den gröna industrin i Västerbotten och försvarsrelaterad verksamhet i Blekinge. De regionala skillnaderna i arbetslöshet väntas dock bestå. De län som idag har högst arbetslöshet (Skåne, Västmanland och Södermanland) väntas även ha de högsta nivåerna 2027, medan länen med lägst arbetslöshet idag (Norrbotten, Gotland och Jämtland) väntas ha de lägsta nivåerna 2027.

Ökad risk för kompetensbrist när konjunkturen stärks

I vårens enkätomgång av Lediga jobb och rekryteringsbehov (LOR) uppger omkring var fjärde arbetsgivare att de inte lyckats med sina rekryteringsförsök. Resultaten varierar dock mellan länen, där Norrbotten utmärker sig med särskilt stora rekryteringssvårigheter. Samtidigt har långtidsarbetslösheten ökat i ungefär hälften av länen under lågkonjunkturen, med tydligast ökningar i storstadslänen och i Jönköping. Även personer med eftergymnasial utbildning har hamnat i längre tider av arbetslöshet under perioden. Sammantaget tyder utvecklingen på kvarstående matchningsproblem mellan arbetsgivares kompetensbehov och de arbetssökandes kompetenser. I takt med att konjunkturen stärks riskerar dessa utmaningar att bli större. Samtidigt försvårar befolkningsminskningar i flera län kompetensförsörjningen vilket riskerar att på sikt förstärka situationen.