Fortsatta krafttag krävs för att förebygga felaktiga utbetalningar

Arbetsförmedlingen har ett tydligt uppdrag i sitt regleringsbrev att förhindra och förebygga felaktiga utbetalningar. I arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar ingår att förhindra brottsligt nyttjande och fel som inte beror på brott. Det ska vara lätt att göra rätt både för arbetsgivare, arbetssökande och för myndighetens medarbetare. Stöd ska gå till schysta arbetsgivare som erbjuder riktiga jobb.

Omfattningsstudien för felaktiga utbetalningar är den första i en serie som kommer att genomföras av flera myndigheter vart tredje år, vilket ger goda möjligheter att jämföra resultaten framöver. Ett av syftena är att ge regeringen ett bredare kunskapsunderlag i det fortsatta arbetet med att förebygga och motverka felaktiga utbetalningar som svenska myndigheter samarbetar kring.

Ökad möjlighet att neka oseriösa arbetsgivare

För att minska risken för fler felaktiga utbetalningar och på initiativ från Arbetsförmedlingen införde regeringen ändringar i förordningarna för arbetsgivarstöden den 1 december 2022. Ändringarna påverkar inte resultaten i den här studien, men Arbetsförmedlingen räknar med positiva effekter på sikt.

Regelförändringarna ger Arbetsförmedlingen möjlighet att till exempel neka stöd till arbetsgivare och anordnare som inte har ekonomiska möjligheter att betala ut lön till den anställda eller är dömda för ekonomisk brottslighet. En stor del av kontrollerna kommer att utföras automatiskt, men vissa uppgifter kommer arbetsgivarna och anordnarna att behöva intyga. Det gör det ännu tydligare vad som förväntas av dem och myndighetens kontrollarbete blir i flera avseenden bättre, vilket är en positiv utveckling för välfärdssystemet.

Förbättringsåtgärder

Arbetsförmedlingen arbetar med att förebygga så att det blir fler korrekta utbetalningar. Risker och insikter som kommer till myndighetens kännedom lyfts och åtgärdas för att förbättra beslutsprocessen och bidra till ett ständigt lärande. Arbetet för fler korrekta utbetalningar innebär bland annat:

• utveckling av automatisk inhämtning av uppgifter från kreditinstitut och försäkringsbolag
• oanmälda kontrollbesök
• koncentrerad arbetsgivarkontroll och fortsatt utveckling av riskbaserade kontroller inför beslut
• informations- och utbildningsinsatser
• myndighetssamverkan mot bland annat arbetslivskriminalitet och organiserad brottslighet
• automatiserad granskning av aktivitetsrapporter
• koncentrerad kontroll av beslut gällande arbetssökande
• styrning och kontroll av upphandlade leverantörers avvikelserapportering

Så stora var utbetalningarna 2021

Arbetsförmedlingen betalade 2021 ut totalt cirka 14,6 miljarder kronor för lönebidrag, nystartsjobb och yrkesintroduktionsanställningar till arbetsgivare. Drygt 1,3 miljarder kronor (8,9 procent) rör felaktiga utbetalningar bedömer myndigheten. Av dessa bedöms 1,1 miljarder eller 85 procent handla om fel orsakade av arbetsgivare. En stor del av de felaktiga beloppen beror på att arbetsgivaren inte hörsammat Arbetsförmedlingens begäran om att skicka in de underlag som krävs för att styrka rätten till det redan utbetalda stödet. Det är dock viktigt att resultaten inte tolkas som att det handlar om 1,3 miljarder till följd av ett medvetet fusk.

Det är viktigt att komma ihåg att detta är en uppskattning baserad på en studie med inslag av bedömningar och antaganden som medför osäkerhet kring resultaten.