Fördjupning om överenskommelser för samverkan

Arbetsförmedlingen arbetar med att implementera en modell för samverkan mellan myndigheten och kommuner. Den här sidan innehåller svar på några av de vanligaste frågorna om de nya överenskommelserna.

Införande tillsammans med Dua och SKR

Införandet av överenskommelserna har till stora delar skett tillsammans med Delegationen för unga och nyanlända till arbete (Dua) och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Utöver ett införande av överenskommelser för samverkan utvecklar Arbetsförmedlingen arbetsformer inom olika nyckelområden för samverkan med kommuner.

Frågor och svar om överenskommelser

En del av Arbetsförmedlingen uppdrag är att i samverkan med kommuner ge enskilda arbetssökande ett ändamålsenligt stöd.

I uppdraget ingår även att på ett övergripande plan underlätta planering, samordning och utformning av stöd till arbetssökande. Detta framgår av årets regleringsbrev och myndighetens nya instruktion som trädde i kraft den 1 december 2022.

Forskning och erfarenhet visar att det finns goda förutsättningar att en samverkan blir hållbar över tid om den formaliseras i en överenskommelse.

För kommuner finns det ingen lagstadgad skyldighet att samverka med Arbetsförmedlingen inom arbetsmarknadspolitiken. Något som de flesta kommuner ändå gör eftersom de ser att det finns ett behov av samverkan med Arbetsförmedlingen.

Eftersom sammansättningen av arbetslösa och efterfrågan på arbetskraft varierar över landet behöver överenskommelser om samverkan göras lokalt och regionalt.

Genom att beskriva samverkan strategiskt och operativt samt hur ansvarsförhållandet mellan parterna ser ut i överenskommelsen skapar man tydlighet och undviker att individer faller mellan stolarna. Att lokalt definiera målgrupper och sätta gemensamma mål som sedan följs upp skapar ytterligare tydlighet och motivation.

Intentionen är att all samverkan som Arbetsförmedlingen och kommunen är i behov ska ingå i den nya överenskommelsen. Arbetsförmedlingen ansvarar för att initiera arbetet med att upprätta en revidering av de nya överenskommelserna.

I handledningen för att upprätta överenskommelsen betonas vissa delar av processen, som att skapa en gemensam grund för samverkan och förståelse för varandras uppdrag. Utifrån en gemensam kartläggning av uppdraget blir överenskommelsen ett aktuellt och stödjande dokument för båda parternas samverkan.

Vissa delar av överenskommelsen är styrande i syfte att nå enhetlighet medan det i övriga delar finns utrymme för att forma och anpassa samverkan utifrån lokala behov. Kommunen avgör hur detaljerad överenskommelsen ska vara. Det finns möjlighet att använda bilagor.

Ja. Jämför den nuvarande överenskommelsen med den nya mallen och handledningen för att identifiera vad som behöver utvecklas.

Eftersom Dua:s uppdrag slutförs i februari 2023 ersätter denna överenskommelse Dua:s struktur.

Metodstödet för samverkan om nyanländas etablering har också reviderats för att synkronisera med den nya överenskommelsen. I handledningen för överenskommelser nämns olika operativa processer varav en är samordning av etableringsprogrammet. Det reviderade stödet förtydligar vad som inbegrips inom ramen för den samordningen.

Intentionen är att denna överenskommelse ska omfatta all samverkan som det finns behov av mellan Arbetsförmedlingen och kommunen. Den ersätter därmed tidigare strukturer för överenskommelser om samverkan.

Den nya mallen och handledningen för överenskommelse är gemensamt framtagen av Arbetsförmedlingen, SKR och Dua vilket innebär en bättre förankring av materialet än tidigare.

En utgångspunkt för mallen och handledningen är att de fokuserar på ramar och beståndsdelar där parterna lokalt konkretiserar aktuella uppdrag, resurser och behov.

Mallen och handledningen innehåller också två andra delar som bör stärka förutsättningarna för långsiktighet. Den ena betonar vikten av en gemensam kartläggning ur ett helhetsperspektiv och den andra att det ska finnas en organisering av den strategiska samverkan.

En effektiv organisering som tydliggör kontaktvägar, ansvarsfördelning och forum skapar en struktur som kan hantera förändring.

Ja.

Ja.

Det betyder att utgångspunkten för samverkan är respektive parts ordinarie uppdrag när det gäller att påskynda individers etablering på arbetsmarknaden.

Det handlar inte om att utföra tjänster på beställning från den ena eller andra parten utan att betrakta varandra som samverkansparter.

Parterna samverkar för att bättre lyckas med sina uppdrag. Därför är det viktigt att parterna gemensamt definierar sina uppdrag och vilka förväntningar som finns på varandra som parter för att komma överens om en konstruktiv, strategisk och operativ samverkan.

Att formulera bra mål är svårt varför det är viktigt att ge processen med att utarbeta överenskommelsen tid. Utgå från Arbetsförmedlingens och kommunens befintliga mål. Det skapar förutsättningar för en hållbar samverkan över tid, på samma sätt som att målen är uppföljningsbara övertid.Vid revidering är det viktigt att utvärdera och eventuellt omformulera mål om de inte bidragit till att nå effekt av samverkan.

Det är även viktigt att utgå från vilken effekt som parterna vill uppnå i samverkan och att säkerställa att målen har en direkt påverkan på detta. Tänk på att inte sätta mål som är för avgränsade, detaljerade och inriktade på enskilda delar av processen, såsom ledtider mellan aktiviteter. Risken är att det sätter fokus på en viss del av processen och blir ett egenvärde på bekostnad av den effekt som samverkan ska nå. Då kan det vara bättre att följa upp indikatorer i förhållande till satta mål.

Respektive organisation har tilldelade resurser utifrån sina uppdrag för de arbetssökande och arbetsgivare som samverkan handlar om. Samverkan syftar till att använda dessa på bästa sätt för att påskynda individers etablering på arbetsmarknaden.