Starkare arbetsmarknad 2026 och 2027

Publicerad: 2025-12-17

Nu finns det positiva tecken på att arbetsmarknaden stärks, det visar Arbetsförmedlingens prognos för de kommande två åren, som publicerades idag.
– Det som sticker ut i undersökningarna är att arbetsgivarna är mer positiva gällande anställningar, säger Eva Samakovlis, analysdirektör på Arbetsförmedlingen.

Handeln är en av de branscher som ser ljusare på framtiden i Arbetsförmedlingens prognos för 2026 och 2027.

Handeln är en av de branscher som ser ljusare på framtiden i Arbetsförmedlingens prognos för 2026 och 2027.

Svensk ekonomi är på väg in i en återhämtningsfas efter en period präglad av bland annat hög inflation och global handelspolitisk oro. Under hösten 2025 har osäkerheterna minskat och konjunkturen kommer att stärkas successivt, visar undersökningen som baseras på svar från 20 000 arbetsgivare.

– Vi ser en ljusning på arbetsmarknaden framöver. Vi räknar med att arbetslösheten minskar under 2026 och 2027, säger Eva Samakovlis.

Prognosen pekar även på att arbetsgivarna känner en viss tillförsikt inför de kommande två åren.

Vi ser en bred optimism framöver även om den är försiktig. Det som sticker ut i undersökningarna är att arbetsgivarna är mer positiva gällande anställningar, säger Eva Samakovlis.

Arbetsmarknaden stärks

Antalet arbetslösa har börjat minska och Arbetsförmedlingen räknar med att den utvecklingen fortsätter framöver. Men det kommer ta tid innan arbetslösheten når de nivåer som rådde före lågkonjunkturen.

– Återhämtningen är beroende av hur hushållens konsumtion utvecklas och vi bedömer att det är främst storstadsregionerna som är drivande, säger Marcus Löwing, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Matchningsproblem kvarstår

Trots att arbetslösheten har ökat under lågkonjunkturen uppger många arbetsgivare att de har svårt att rekrytera. Detta speglar en fortsatt matchningsproblematik på arbetsmarknaden, där många inskrivna arbetslösa saknar de kompetenser som efterfrågas.

– För att arbetsmarknaden ska fungera väl behöver vi fortsätta stärka matchningen. Arbetsförmedlingen kommer därför att prioritera fördjupat stöd, arbetsnära insatser och ett närmare samarbete med arbetsgivare, säger Eva Samakovlis.

Arbetskraftsbristen förväntas kvarstå vilket kan bli en utmaning för arbetsgivare när det gäller att hitta den kompetens de efterfrågar.

– Om man som arbetsgivare kan justera kraven och tänka lite bredare har man förmodligen lättare att rekrytera i närtid, säger Marcus Löwing.

Arbetsförmedlingens rekryteringsexpert: Så kan du bemanna när det vänder

Så utvecklas arbetsmarknaden i landet och länen

Läs rapporterna om utvecklingen på Sveriges arbetsmarknad i hela landet och regionalt i sin helhet här i våra nedladdningsbara pdf:er.

Utsikterna på arbetsmarknaden 2026 - 2027 (pdf)

Utsikterna på arbetsmarknaden 2026 - 2027 län för län (pdf)

Så utvecklas branscherna under 2026 - 2027

Byggnäringen har drabbats hårt av räntehöjningarna under 2022 och 2023. De höga räntenivåerna har minskat efterfrågan samtidigt som finansierings- och byggkostnaderna ökat. Sysselsättningstillväxten inom bygg och anläggning dämpades 2023 och under 2024 minskade antalet sysselsatta påtagligt. Räntorna har dock minskat snabbt sedan maj 2024, vilket påverkat utvecklingen positivt. Även om antalet sysselsatta inom näringen fortsatt att minska 2025 så har minskningstakten dämpats tydligt.

I Arbetsförmedlingens prognosundersökning visar byggnäringens arbetsgivare tillförsikt inför 2026. Till skillnad mot det senaste årets undersökningar redogör byggföretagen nu för en (svagt) positiv utveckling för den efterfrågan de mött under det senaste halvåret. De förväntar sig en fortsatt ökande efterfrågan under 2026 och i synnerhet gäller det den andra halvan av året. Efter näringen kommunikation och information är det byggbranschens arbetsgivare som i undersökningen redovisar mest expansiva anställningsplaner.

De svenska hushållens levnadskostnader har ökat mycket under flera år, både till följd av hög inflation och stigande bolånekostnader. Hotell- och restaurangnäringen har påverkats märkbart av den utvecklingen. Sysselsättningstillväxten inom hotell och restaurang var mycket stark 2022 men har därefter bromsat in påtagligt, både 2023 och 2024.

Under 2024 dämpades inflationstakten till historiskt mer normala nivåer samtidigt som räntekostnaderna för bolån började minska. Hushållens disponibla inkomster ökar sedan halvårsskiftet 2024 och i Arbetsförmedlingens prognosundersökning visar hotell- och restaurangnäringens arbetsgivare tillförsikt inför 2025.

Hotell- och restaurangföretagen signalerar optimism om hur de tror att efterfrågan på deras tjänster kommer att utvecklas under 2026. En något större andel företag är positiva jämfört med de som är negativa för det närmaste halvåret, medan de optimistiska företagen är tre gånger fler för den andra halvan av året.

Däremot redovisar arbetsgivarna i undersökningen inte lika optimistiska anställningsplaner. Det tyder på viss försiktighet när det gäller att anställa ny personal, även bland företag som förväntar sig att möta en ökad efterfrågan.

Transportnäringen påverkas av många olika delar av svensk ekonomi. Näringen inkluderar land-, sjö- och luftbaserade transporter, med näringsgrenar inriktade mot såväl gods- som passagerartrafik. Godstrafiken har nära kopplingar till många andra näringar, med lagerhållning och logistik som centrala tjänster.

En viktig koppling är den till industrin och därmed svensk export. Under de senaste årens lågkonjunktur har efterfrågan från svenska företag och hushåll varit svag medan exporten balanserat den i övrigt svaga efterfrågan i ekonomin. Sysselsättningstillväxten inom transport började ändå minska 2023 och först mot slutet av 2024 vändes utvecklingen. Sysselsättningen började öka efter att både räntor och inflation börjat sjunka, i takt med att den inhemska konsumtionen och investeringarna också tagit fart.

I Arbetsförmedlingens prognosundersökning visar transportnäringens arbetsgivare viss tillförsikt inför 2026. Transportföretagen redovisar en relativt svag utveckling i den efterfrågan de mött under 2025 men förutser en bättre marknad 2026. Framför allt gäller det den andra halvan av året, då betydligt fler bland transportföretagen förväntar sig en starkare efterfrågan. Däremot är arbetsgivarna inte lika optimistiska med sina anställningsplaner. Det tyder på försiktighet när det gäller att anställa ny personal bland en del av de företag som väntar sig en ökad efterfrågan på sina tjänster under 2026.

De svenska hushållens levnadskostnader har ökat mycket under flera år, både till följd av hög inflation och ökade bolånekostnader. Handeln har tydligt påverkats av hushållens ökade levnadskostnader. Sysselsättningstillväxten inom näringen var förhållandevis stark 2022, men dämpades 2023 och började minska 2024. Under 2024 dämpades inflationstakten till historiskt mer normala nivåer samtidigt som räntekostnaderna för bolån började minska. Hushållens disponibla inkomster ökar sedan halvårsskiftet 2024 och under 2025 har trenden med minskat antal sysselsatta bromsat in.

I Arbetsförmedlingens prognosundersökningar har handelns arbetsgivare redovisat ett förbättrat efterfrågeläge under 2025 och särskilt sedan i våras. Handelns företag visar också tilltagande optimism inför 2026. Klart fler arbetsgivare tror att efterfrågan kommer stärkas under 2026 jämfört med dem som tror att efterfrågan kommer försämras. Handelns arbetsgivare tillhör de mest optimistiska i undersökningen och efterfrågan förväntas öka påtagligt under den andra halvan av året. Däremot är andelen som planerar för ett ökat antal anställda betydligt färre. Det tyder på en försiktig inställning till nyanställningar bland många av de företag som förväntar sig en ökad efterfrågan.

Svensk industri är mångfacetterad och har betydande produktion av exempelvis maskiner, elektronik och livsmedel. Exportberoendet varierar mellan regioner och undernäringar men för tillverkningsindustrin i sin helhet är både den inhemska efterfrågan och exportmarknaden viktiga.

Under de senaste årens lågkonjunktur har efterfrågan från svenska företag och hushåll varit svag medan exporten balanserat den annars svaga efterfrågan i ekonomin. Sysselsättningstillväxten inom industrin dämpades 2023 och vändes till minskningar 2024. Minskningstakten har tilltagit i samband med den handelspolitiska osäkerheten kring internationella tullar som tillkommit under 2025. Osäkerheten har dock minskat och svensk export förväntas fortsätta att växa 2026.

I Arbetsförmedlingens prognosundersökning tillhör industrinäringens arbetsgivare de som är mest optimistiskt inställda till 2026. De senaste sex månaderna är det något fler industriföretag som upplevt en ökande än en minskande efterfrågan. Men förväntningarna inför 2026 visar att det är mångdubbelt fler som tror på en ökande efterfrågan. Optimismen är särskilt utmärkande för den andra halvan av året. Andelen arbetsgivare som planerar för ökande anställningsplaner är däremot färre. Det tyder på viss försiktighet när det gäller att anställa ny personal.

Näringen information och kommunikation domineras av it-konsulter, som i stor utsträckning säljer sina tjänster till andra företag. I näringen ingår också, exempelvis, förlagsverksamhet, telekommunikation och olika typer av informationstjänster.

Sysselsättningstillväxten inom information och kommunikation har varit stark under flera år men trenden vändes till relativt stora minskningar 2024. Antalet sysselsatta har fortsatt att minska under 2025 men takten har bromsat in. Arbetsgivarna inom information och kommunikation är dessutom de som är mest optimistiska i Arbetsförmedlingens prognosundersökning. En stor andel av företagen inom näringen förväntar sig att möta en ökad efterfrågan på sina tjänster under 2026. Många av företagen förutser en snar efterfrågeökning men allra flest arbetsgivare är optimistiska inför den andra halvan av året. Utöver förväntningarna på den efterfrågan de kommer att möta är arbetsgivarna inom information och kommunikation också de som redovisar mest expansiva anställningsplaner.

Jord- och skogsbruket sysselsätter knappt två procent av de anställda på svensk arbetsmarknad. Näringen påverkas i betydande utsträckning av speciella förutsättningar som föränderliga världsmarknadspriser, återkommande säsongsanställningar och väderberoende verksamhet. Jord- och skogsbrukets betydelse på arbetsmarknaden minskade drastiskt under det förra seklet men under de senaste årtiondena har minskningen av antalet sysselsatta planat ut.

Jord- och skogsbruket är en av de näringar som uppvisat minskat antal anställda under rådande lågkonjunktur, men antalet sysselsatta ökar åter sedan slutet av 2024. Det är också fler arbetsgivare i Arbetsförmedlingens prognosundersökning som redovisat att de upplevt en ökande än en minskande efterfrågan under de senaste sex månaderna. Företagen inom näringen tillhör dock de som är minst optimistiska när det gäller utsikterna för 2026. Svarsunderlaget från näringen är däremot väldigt begränsat så resultaten är förknippade med stor osäkerhet.

Även den offentliga sektorn har påverkats av de senaste årens lågkonjunktur och höga inflation. Ekonomin i kommuner och regioner har försämrats av kostnadsökningar och finanspolitiken har varit återhållsam för att motverka inflationen. Satsningar på rättsvårdande myndigheter och försvaret har dock gjort att anställningsbehoven ökat inom delar av den offentliga sektorn. Dessa sektorer har ökat antalet anställda under flera år, vilket stuckit ut under rådande lågkonjunktur. De statliga satsningarna på rättsvårdande myndigheter och försvaret fortsätter under 2026. I Arbetsförmedlingens prognosundersökning redogör arbetsgivarna inom dessa delar av den offentliga sektorn för en expansiv utveckling under 2025 som förväntas fortsätta 2026.

Sysselsättningen inom vård- och omsorgssektorns har också ökat de senaste åren men i betydligt svagare takt. Under 2025 har trenden vänts till minskningar. I Arbetsförmedlingens prognosundersökning visar svaren från vård- och omsorgssektorns arbetsgivare att den svaga utvecklingen under 2025 bedöms vara en tillfällig inbromsning. Många arbetsgivare planerar att utöka sin verksamhet under 2026 och endast ett fåtal planerar för minskad verksamhet.

Utbildningssektorn har haft svagast utveckling bland de övergripande sektorerna inom offentlig verksamhet. Här ingår högskolor och universitet, men kommunala verksamheter inom för-, grund- och gymnasieskolan dominerar. Utöver försämrad ekonomi för kommunerna har snabbt sjunkande födelsetal bidragit till krympande verksamhet inom delar av den kommunala utbildningssektorn. Totalt sett minskar antalet anställda inom hela den offentligt finansierade utbildningssektorn sedan slutet av 2023. Resultaten från prognosundersökningen visar att arbetsgivarna totalt sett, inom utbildningssektorn, planerar för fortsatta neddragningar i verksamheten under 2026. Utbildningssektorn är den näring som redovisar mest pessimistiska utsikter i undersökningen.

Så utvecklas arbetsmarknaden 2026

film
/

52 sekunder

Det ljusnar på arbetsmarknaden, berättar arbetsmarknadsanalytikern Marcus Löwing.