Arbetsmarknaden stärks – arbetslösheten sjunker kommande år

Återhämtning i svensk ekonomi 2026–2027

Återhämtningen i svensk ekonomi har hämmats av hög inflation och handelspolitisk oro under det senaste året. Under hösten har dock osäkerheten dämpats och konjunkturen väntas ta fart under de kommande två åren. Samtidigt råder en osäkerhet kring hushållens konsumtionsbenägenhet, som har en betydande roll i konjunkturåterhämtningen. Det dröjer fram till prognosperiodens slut innan svensk ekonomi väntas vara ur lågkonjunkturen. Flera indikatorer tyder på att arbetsmarknadsläget under slutet av 2025 fortfarande är svagare än normalt. Stämningsläget återspeglas även i Arbetsförmedlingens och SCB:s gemensamma arbetsgivarundersökning (LOR) som visar att arbetsgivare har positiva men återhållsamma anställningsplaner under det kommande året.

Arbetslösheten minskar gradvis

Under hösten 2025 har arbetslösheten slutat att öka och börjat minska något. Återhämtningen på arbetsmarknaden väntas ta fart under prognosperioden som sträcker sig fram till och med 2027. Det dröjer dock till slutet av perioden innan arbetslösheten når nivåerna före lågkonjunkturen. Arbetsförmedlingen bedömer att antalet inskrivna arbetslösa uppgår till i genomsnitt 367 000 eller 6,9 procent under 2025. För 2026 och 2027 är bedömningen 345 000 respektive 328 000, vilket motsvarar arbetslöshetsnivåer på 6,5 och 6,2 procent. Detta kan jämföras med 2023 då årsgenomsnittet uppgick till 334 000 personer, motsvarande 6,4 procent.

Många arbetslösa saknar efterfrågade kompetenser

Även antalet inskrivna långtidsarbetslösa (inskrivna arbetslösa som varit utan arbete 12 månader eller mer) har ökat till följd av den utdragna lågkonjunkturen. Det innebär att många av dem som blev arbetslösa under lågkonjunkturens inledning ännu inte har kommit ut i arbete. I takt med återhämtningen som väntas på arbetsmarknaden bedöms antalet långtidsarbetslösa minska något under prognosperioden. Under 2027 bedöms antalet långtidsarbetslösa uppgå till i genomsnitt 145 000 personer. Det innebär att långtidsarbetslösa som andel av samtliga inskrivna arbetslösa ökar under prognosåren. Utmaningarna är särskilt stora för de som varit utan arbete i mer än två år.

Trots att antalet arbetslösa ökat under lågkonjunkturen upplever många arbetsgivare rekryteringsproblem. Detta speglar den matchningsproblematik som präglar svensk arbetsmarknad. En stor grupp inskrivna arbetslösa saknar de kompetenser som efterfrågas, vilket innebär att det finns en risk att matchningsproblemen ökar i takt med att konjunkturen stärks. Arbetsförmedlingen behöver därför arbeta aktivt med att motverka och minska antalet långtidsarbetslösa för att korta tiden från arbetslöshet till varaktig sysselsättning. För att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad är därför fördjupat stöd, arbetsnära insatser och systematiskt arbetsgivararbete viktiga arbetsmarknadspolitiska verktyg.