En effektutvärdering av extratjänsterna

Stödet skulle stärka arbetstagarna ställning på arbetsmarknaden

Extratjänsterna var ett anställningsstöd som användes mellan 2015 och 2022, och som i första hand riktade sig till arbetsgivare inom offentlig sektor. Subventionsgraden var 100 procent, och målgruppen var nyanlända flykting- och anhöriginvandrare, och långtidsarbetslösa. Målet var att stärka arbetstagarna ställning på arbetsmarknaden.

Övergångar till nystartsjobb ökade

För att beräkna effekterna används en statistisk metod kallad matchning där arbetsmarknadsutfallet för de som fått en extratjänst jämförs med utfallet för jämförbara arbetssökande som inte har fått en extratjänst. Utvärderingen visar att extratjänsterna ökade övergången till nystartsjobb, och för långtidsarbetslösa, även övergångar till andra subventionerade anställningar. Däremot minskade övergångar till osubventionerat arbete. Den sammantagna effekten på alla typer av arbete är positiv.

Stödet fungerade bäst för de som står långt ifrån arbetsmarknaden

Stödet fungerade bäst för nyanlända kvinnor, och långtidsarbetslösa som hade en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Effekterna var minst fördelaktiga för män inom etableringen. En slutsats är att anställningsstöd med mycket hög subventionsgrad bör riktas till arbetssökande som står mycket långt ifrån arbetsmarknaden.