Ungdomsjobb 2025

Hur mycket pengar varje kommun kan få framgår av Bilaga-I2–Overenskommelse-Ungdomsjobb-2025-Fordelning-av-medel.

Pengarna fördelas enligt regeringens direktiv i regleringsbrevet om att endast fördela medel till de 145 av Sveriges kommuner som enligt Arbetsförmedlingens statistik 2024 i genomsnitt har en arbetslöshet högre än medianen för Sveriges kommuner.

Utdrag från förändringen 2025-03-20 av Arbetsförmedlingens regleringsbrev:

”…Av anslagsbeloppet får högst 250 000 000 kronor användas för:

Bidrag till kommunerna, i enlighet med uppdrag 20, för att skapa sommarjobb under sommarmånaderna för ungdomar som avslutat årskurs åtta eller nio och för ungdomar efter första eller andra året i gymnasieskolan, samt ungdomar som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret.

Bidrag till kommunerna, i enlighet med uppdrag 20 för att skapa jobb för ungdomar som under 2024 har avslutat, eller under innevarande år kommer att avsluta, sin gymnasieutbildning samt ungdomar som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret.

Bidraget får lämnas för jobb under 2025 och får som längst pågå under sammanlagt 4 månader.

Arbetsförmedlingen ska fördela medlen till kommuner som enligt myndighetens statistik 2024 i genomsnitt hade en arbetslöshet i nivå med, eller högre än, medianen för Sveriges kommuner. Satsningen ska riktas till unga som har svårt att hitta anställning själva. Satsningen får inte riktas till ungdomar baserat på enbart bakgrund eller boendeområde. Fördelning av medel till kommunerna får inte inverka på tillkomsten av redan planerade jobb. …”

I likhet med 2023 års satsning på Sommarjobb för ungdomar och Jobb för ungdomar är medelstilldelningen i år en gemensam medelsram (maximal medelstilldelning) för både Sommarjobb för ungdomar och Jobb för ungdomar. Kommunerna beslutar med andra ord själva hur stor del av medelstilldelningen de vill använda till Sommarjobb för ungdomar respektive Jobb för ungdomar.

Ingen lön, finansierad via kommunens statliga medel för Sommarjobb för ungdomar och Jobb för ungdomar, får utgå till ungdomarna för den tid de deltar i lovskola.

Målgruppen för Sommarjobb för ungdomar

Målgruppen är de ungdomar, oberoende av ålder och födelseår, som avslutat årskurs åtta eller nio och för ungdomar efter första eller andra året i gymnasieskolan, samt ungdomar som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret.

Målgruppen för Jobb för ungdomar

Målgruppen är de ungdomar, oberoende av ålder och födelseår, som under 2024 har avslutat eller under 2025 kommer att avsluta sin gymnasieutbildning samt ungdomar som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret.

I uppdraget står det; ” … för ungdomar som avslutat årskurs åtta eller nio och för ungdomar efter första eller andra året i gymnasieskolan ...”

Introduktionsprogrammet ingår i gymnasieskolan och Arbetsförmedlingen gör bedömningen att elever som går introduktionsprogram och som 2025 har avslutat första eller andra året inom introduktionsprogrammet ingår i satsningen Sommarjobb 2025.

Tidsperiod för Sommarjobb för ungdomar

Tidsperiod för Sommarjobb för ungdomar

Den tidsperiod då ungdomar kan inneha anställning hos en kommun för Sommarjobb för ungdomar inom projektet Ungdomsjobb 2025 är 1 juni till 31 augusti 2025.

Tidsperiod för Jobb för ungdomar

Den tidsperiod då ungdomar kan inneha anställning hos en kommun för Jobb för ungdomar inom projektet Ungdomsjobb 2025 är 1 juni – 31 december 2025.

Den sammanlagda anställningstiden för en ungdom inom Sommarjobb för ungdomar och/eller Jobb för ungdomar får högst vara 4 månader.

I överenskommelsen mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna står det att för satsningen på ungdomsjobb gäller att; ”… kommunen ska vara arbetsgivare och stå för den dagliga arbetsledningen. Arbetsplatsen ska vara i den kommunala verksamheten och uppfylla arbetsmiljölagens krav. Anställda genom ungdomsjobb får inte placeras i kommunala bolag, ideella föreningar eller privata företag…”.

Nej, det är inte möjligt. I överenskommelsen mellan Arbetsförmedlingen och kommunen står ”… Fördelning av medlen till kommunerna får inte inverka på tillkomsten av redan planerade jobb …”.

I överenskommelsen mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna står det att för satsningen på ungdomsjobb gäller att; ”… kommunen ska vara arbetsgivare och stå för den dagliga arbetsledningen. Arbetsplatsen ska vara i den kommunala verksamheten och uppfylla arbetsmiljölagens krav. Anställda genom ungdomsjobb får inte placeras i kommunala bolag, ideella föreningar eller privata företag…”.

Att låta ungdomar gå utbildningar eller kurser under sommaren är inte betrakta som en arbetstagar-/arbetsgivar-relation där kommunen står för den dagliga arbetsledningen så som det beskrivs i avtalet. Syftet med satsningen på ungdomsjobb är att skapa nya jobb och inte att finansiera redan befintliga eller planerade utbildningar eller kurser som till exempel jobbsökarutbildningar. I praktiken skulle detta innebära att kommunen utdelar ett extra studiebidrag/studiestöd vilket normalt inte är en kommunal arbetsuppgift. Sannolikt är detta även i konflikt med likabehandlingsprincipen – hur skulle kommunen kunna motivera att kommunen betalat ut ett extra studiebidrag/studiestöd till endast vissa utvalda kommuninvånare?

Ingen lön, finansierad via kommunens statliga medel för jobb för ungdomar och sommarjobb, får utgå till ungdomarna för den tid de deltar i lovskola.

Nej det är inte möjligt att använda medel från satsningen på ungdomsjobb för att låta ungdomar pröva på att driva företag och samtidigt genomgå utbildning om företagande och entreprenörskap.

I överenskommelsen mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna står det att för satsningen på ungdomsjobb gäller att; ”… kommunen ska vara arbetsgivare och stå för den dagliga arbetsledningen. Arbetsplatsen ska vara i den kommunala verksamheten och uppfylla arbetsmiljölagens krav. Anställda genom ungdomsjobb får inte placeras i kommunala bolag, ideella föreningar eller privata företag. …”.

Anställda genom satsningen på ungdomsjobb kan inte placeras i konceptet sommarentreprenörerna eftersom

1.deltagare i konceptet sommarlovsentreprenörerna är att betrakta som (tillfälliga) privata egenföretagare.

2.de genomgår samtidigt en kommunalt finansierad utbildning (ej att betrakta arbetstagare/arbetsgivare relation).

3.i strid med överenskommelsen så står även att det normalt heller inte är kommunen som står för den dagliga arbetsledningen och arbetsplatsen är heller inte är den kommunala verksamheten.

En grundförutsättning är att personerna som anställs har rätt att arbeta i Sverige. Förutsatt detta och att de i övrigt ingår i målgruppen kan de ta del av satsningen på ungdomsjobb.

Något formellt beslutat sista datum för undertecknande av överenskommelsen Ungdomsjobb 2025 mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen finns inte i dagsläget. Kommunen måste ha en överenskommelse med den lokala arbetsförmedlingsenheten för att medel till kommunen ska kunna betalas ut inom ramen för Arbetsförmedlingens projekt Ungdomsjobb 2025 (Sommarjobb för ungdomar och Jobb för ungdomar).

Arbetsförmedlingen förutsätter att de kommuner som vet eller tror att de vill ta del av de statliga medel som finns i Arbetsförmedlingens projekt Ungdomsjobb 2025 (Sommarjobb för ungdomar och Jobb för ungdomar) kommer att skriva avtal med Arbetsförmedlingen snarast möjligt.

Nej, anställningarnas omfattning, längd (den sammanlagda anställningstiden för en ungdom inom Sommarjobb för ungdomar och/eller Jobb för ungdomar får högst vara 4 månader) och lön avgörs av respektive kommun som arbetsgivare.

Ja, det är möjligt. Medelsramen för Sommarjobb för ungdomar och Jobb för ungdomar till kommunen anger det maximala belopp som kommunen kan förbruka för Sommarjobb för ungdomar och/eller Jobb för ungdomar.

De medel som har utbetalats 2025 för Jobb för ungdomar till kommunen, utifrån de prognostiserade (uppskattade) kostnader som kommunen angivit för Jobb för ungdomar, och som inte har förbrukats ska återbetalas till Arbetsförmedlingen senast den 20 februari 2026, Bankgiro: 5051-1823, Referens: Återbet. Ungdomsjobb. Alternativt utbetalar Arbetsförmedlingen ytterligare medel till kommunerna för att täcka kommunernas faktiska kostnader för Jobb för ungdomar.

Det behöver Arbetsförmedlingen inte säkerställa. Det räcker att ansvarig chef på kommunen (på heder och samvete) garanterat/intygat att kommunen garanterar/intygar detta genom att skriva under överenskommelsen.

I överenskommelsen mellan Arbetsförmedlingen och kommunen står att ”… De av regeringen anslagna medlen till ungdomsjobb ska huvudsakligen gå till lönekostnader, dock kan en mindre del täcka kommunernas administrationskostnader för att anskaffa nya ungdomsjobb…”.

I Statskontorets publikation ”Kostnader för små myndigheter” Dnr 2017/229-5 konstateras att:

”…Det saknas en vedertagen definition av vad administration och administrativa kostnader är för något. Förenklat kan man säga att administrativa kostnader är alla kringkostnader som behövs för att styra och stödja kärnverksamheten inom en myndighet. Kringkostnaderna kan i sin tur omfatta olika typer av kostnader. Allt från kostnaderna för personalen som arbetar med ledning och administration, till inköp av varor och tjänster. …”

Ja det är till exempel möjligt att (tillfälligt) avlöna handledare för att leda/handleda. Arbetsförmedlingen gör ingen skillnad på om dessa administrationskostnader har sitt ursprung i fast anställd personal eller tillfälligt anställd personal. Däremot måste administrationskostnaderna stå i proportion till hur många sommarjobb kommunen tillhandahåller. En kommun som tillhandahåller 1000 sommarjobb har självfallet högre administrationskostnader jämfört med en kommun som tillhandahåller 10 sommarjobb. Arbetsförmedlingen har inte satt någon absolut gräns för hur stor ersättning till kommunen för administrationskostnader får vara i förhållande till den ersättning som rör ersättning för löneutbetalningar till ungdomsjobbarna.

I överenskommelsen mellan Arbetsförmedlingen och kommunen står att ”… De av regeringen anslagna medlen till ungdomsjobb ska huvudsakligen gå till lönekostnader, dock kan en mindre del täcka kommunernas administrationskostnader för att anskaffa nya ungdomsjobb…”

När det gäller kostnader för arbetsmaterial, verktyg, skyddsutrustning, skyddsskor, arbetskläder och transporter skall dessa inte bekostas via medel från den statliga satsningen på ungdomsjobb. Däremot kan kostnader för sådant som är att betrakta som förbrukningsmateriel som till exempel munskydd och arbetshandskar bekostas av dessa medel.

Som framgår av det förifyllda exemplet i mallen räknar vi med att kommunerna normalt redovisar en post/en rad för ”Administrativa kostnader”. ”Administrativa kostnader” är aldrig kopplad till någon enskild deltagare. I mallen väljer man kategori per rad som redovisas; ”Administrativa kostnader” eller ”Deltagare”. Alla kommuner har självfallet möjlighet att redovisa ”Administrativa kostnader” på flera rader om detta underlättar deras hantering. Detta gäller sannolikt framför allt de största kommunerna.

1. Googla på ”Skatteverket Navet”
2. Gå in på ”Att lägga en beställning”
3. Ta upp ”Beställningsblankett Navet SKV 7777 (Ifyllnadsbar pdf)”
4. Fyll i blanketten och under rubrik ”Uppgifter, AB 8” sätt kryss i rutan för ”Födelseort/land”
5. Mejla in den undertecknade och skannade beställningen till solna@skatteverket.se
6. Skatteverket returnerar en textfil som kommunen fyller i med personnumren för sommarjobbarna och returnerar därefter denna textfil till Skatteverket.
7. Skatteverket returnerar en fil med information om vilka sommarjobbare som är inrikes respektive utrikes födda.

Telefon Skatteverket Navet: 010-574 80 50, Telefontid måndag–fredag helgfria vardagar klockan 8.00–16.00. Under perioden 30 juni till 1 augusti är telefonen stängd klockan 12.00–13.00.

Någon mall för bilaga J5 finns inte. Bilaga J5 kan till exempel utgöras av en bild eller screenshot från kommunens ekonomisystem eller bank-applikation.

Bilagan ska innehålla information om: inbetalningsdatum, Arbetsförmedlingens bankgiro 5051-1823, Belopp och Referens: Återbet. Jobb för ungdomar (kommunnamn).