Var finns jobben? Och var finns arbetskraften?

16 juni 2025

Rapporten innehåller bedömningar av rekryteringssituationen och prognoser för utvecklingen av efterfrågan inom olika yrken baserat på Arbetsförmedlingens yrkesbarometer, från våren 2025. Syftet är att bidra till kunskapen om rekryteringssituationen på svensk arbetsmarknad och vilka åtgärder som kan vara effektiva för att förbättra kompetensförsörjningen.

Stora rekryteringsproblem trots lågkonjunktur

Trots den rådande lågkonjunkturen förekommer rekryteringsproblem inom ungefär häften av de yrken som bedömts. Yrkesområdena data/it, pedagogiskt arbete, installation, drift och underhåll samt hälso- och sjukvård präglas i stor utsträckning av brist på arbetskraft. Bristen på arbetskraft är också mer centrerad till länen i norra Sverige. Samtidigt innebär den senaste tidens händelseutveckling i Västerbotten en osäkerhet. Ett större överskott på arbetskraft bedöms finnas inom yrkesområdena försäljning, inköp och marknadsföring, transport, socialt arbete samt kultur, media och design. Variationen inom yrkesområdena är dock stor.

Utvecklingen av efterfrågan på arbetskraft skiljer sig mellan yrkesområden

Den demografiska utvecklingen påverkar efterfrågan på arbetskraft inom flera yrkesområden. Inom hälso- och sjukvård samt socialt arbete bedöms en större andel äldre i befolkningen bidra till en ökad efterfrågan på arbetskraft på fem års sikt. Färre barn i skolålder förväntas samtidigt minska efterfrågan för flera yrken inom pedagogiskt arbete. Fortsatt digitalisering och automatisering bedöms bidra till en något minskad efterfrågan inom industriell tillverkning samt inom administration, ekonomi och juridik.

Fortsatta utmaningar med matchningen innebär behov av åtgärder på både utbuds- och efterfrågesidan

Rekryteringsproblem i kombination med att det finns ett potentiellt utbud av arbetskraft är vanligt inom bland annat yrkesområdena hälso- och sjukvård, sanering och renhållning samt hotell, restaurang och storhushåll. Utbredda rekryteringsproblem i kombination med en hög arbetslöshet visar på behoven av kompetenshöjande insatser. Eftersom många arbetslösa tillhör grupper med svag konkurrensförmåga behövs förstärkt stöd och mer arbetsnära insatser. Åtgärder behövs dock även på efterfrågesidan. Arbetsgivare som vill rekrytera konkurrerar ofta med arbetsgivare inom andra branscher om samma kompetens. Arbetsgivare och branscher kan därför behöva ta fram strategier för hur man både behåller befintlig kompetens och lockar till sig ny. Detta blir inte minst viktigt för att kompetensförsörjningen ska kunna ske effektivt i den pågående strukturomvandlingen och med en åldrande befolkning.