Statistik- och analysuppdrag

Skillnader mellan inrikes och utrikes födda

Omkring 20 procent av Sveriges befolkning är födda i ett annat land och skillnader i sysselsättning, arbetslöshet och inkomster mellan inrikes och utrikes födda har analyserats i ett stort antal tidigare studier. Generellt återfinns att skillnader mellan inrikes födda och utrikes födda från länder i Europa är mindre än skillnaderna mellan inrikes födda och de som är födda i länder från vilka flykting- och anhöriginvandringen varit hög. Skäl för invandring, så väl som utbildning från hemlandet, har betydelse för hur lång tid det tar att etablera sig på arbetsmarknaden. Tidigare studier visar också att arbetsmarknadsetablering generellt tar tid och att skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda minskar med vistelsetid i Sverige.

Högst bland inrikes födda

Resultaten av analysen är i linje med tidigare studier: övergång till osubventionerat arbete är högst bland inrikes födda, och skillnaderna mellan inrikes födda och de som är födda i ett europeiskt land är mindre än motsvarande skillnad mellan inrikes födda och de som är födda i utomeuropeiska länder från vilka flykting- och anhöriginvandringen varit hög.

Nyanlända inom etableringen

För nyanlända inom etableringen görs jämförelsen enbart mellan olika grupper av utrikes födda. Den fördjupade analysen visar att skillnaderna i olika arbetsmarknadsutfall, framför allt bland kvinnor, är relativt små när hänsyn tagits till skillnader i bland annat ålder, utbildningsnivå och skäl för uppehållstillstånd. Det indikerar att arbetssökande i denna grupp, givet en viss uppsättning bakgrundsegenskaper, etablerar sig på arbetsmarknaden i ungefär lika stor utsträckning, oavsett födelseregion.

Stor skillnad mellan kvinnor och män

Bland deltagare inom etableringen framträder dock betydande skillnader mellan kvinnor och män där skillnaderna mellan könen är större än skillnaderna mellan personer födda i olika regioner och länder inom gruppen kvinnor respektive inom gruppen män. Kvinnor övergår till osubventionerat arbete i betydligt lägre utsträckning än män. Dock övergår kvinnor till reguljär utbildning i högre utsträckning än män. Denna typ av könsskillnader har dokumenterats i tidigare studier.

Inskrivna 2016 och 2017

Analysen omfattar arbetssökande som skrevs in vid Arbetsförmedlingen under 2016 och 2017, och genomförs separat för de som skrevs in i etableringen och för övriga nyinskrivna under perioden. Analysen genomförs också uppdelat på kön. Anledningen till att dessa kohorter har valts är dels att de omfattar en stor del av de som fick uppehållstillstånd efter att ha kommit som asylsökande till Sverige under hösten 2015, dels att uppföljningstiden blir förhållandevis lång.

Sex år efter inskrivning

Resultat mäts i termer av andelen som övergått till osubventionerat arbete eller reguljär utbildning inom sex år efter inskrivning, samt andelen som har en subventionerad anställning fyra år efter inskrivning. Anledningen till att olika uppföljningshorisonter har valts är att subventionerad anställning är en arbetsmarknadspolitisk insats som ofta riktar sig till långtidsarbetslösa och nyanlända, och är tänkt att fungera som ett steg på vägen mot ett osubventionerat arbete. Arbetssökande kan dock inte ha en subventionerad anställning under hur lång tid som helst (undantaget lönebidrag). Därför bedöms det inte vara ändamålsenligt att följa upp andelen med subventionerat arbete en alltför lång tid efter inskrivning.