Bli en del i det svenska kulturlivet

[Martin Söderberg]

Arbetsmarknaden för kulturskapare i Sverige är generellt sett inte lätt.

Det är hård konkurrens om de arbetstillfällen som finns med relativt

få heltidsjobb, många tillfälliga anställningar, projekt och frilansuppdrag.

För att få in en fot underlättar det också om du redan har kontakter

och nätverk inom det branschområde du vill jobba.

Är du dessutom ny i Sverige och har jobbat som kulturskapare

i ditt tidigare hemland, är det ofta extra svårt att etablera sig

på den svenska kulturarbetsmarknaden och bli en del av svenskt kulturliv.

Flera studier visar att kultursektorn är starkt segregerad

och att bristen på etnisk mångfald är påtaglig.

Och det är också det som den här podden ska handla om,

det vill säga hur du som utländsk kulturskapare kan bli en del

av svenskt kulturliv.

Välkommen till Ny i Sverige-podden.

Och med oss för att prata om det här är Ola Öhlin,

projektledare för Konsten att delta. Välkommen hit, Ola.

[Ola Öhlin]

Tackar, tackar.

[Ola]

Jag är konstnär i botten själv och startade det här projektet

Konsten att delta för 15 år sedan som är ett projekt

för att lokalisera utlandsfödda kulturarbetare i Sverige

och vara en hjälpande hand in på den svenska kulturscenen.

[Martin]

Det är superintressant och vi kommer prata mer om just

projektet Konsten att delta om en liten stund.

Men om vi börjar med varför är det viktigt med etnisk mångfald

inom kultursektorn?

[Ola]

Du skulle egentligen kunna fråga vad är viktigt med demokrati.

Det är just det här med allas lika rätt i samhället och att alla

måste få ta del av kultur, men också få stå på scenen

och vi ska kunna ta del av samtligas berättelser.

Och det gör också att folk känner sig mer delaktiga i samhället

om man kan höra sina egna röster från de här scenerna.

Då får vi också en större gemenskap i samhället

där vi hör fler och mer mångbottnade kulturyttringar där folk

känner sig välkomna och delaktiga.

[Ola]

Ja, precis.

[Martin]

Varför tror du det är svårt för svenska kulturarbetsgivare

att hitta de här utländska kulturskaparna?

[Ola]

Dels har vi haft ett problem med att de här personerna kan

registrera sig som kulturarbetare när de kommer hit. Dels hos

Arbetsförmedlingen, men tidigare var det också kommuner

som hade hand om det här. Och de registrerade inte heller

personer med kulturyrken.

Om man kommer hit som kulturarbetare så blir man då

inte synlig för arbetsgivarna och arbetsgivarna använder ofta

kanaler där de här personerna inte finns.

Så det är, vad ska man säga, man missar varandra med

informationen hela tiden. Så även om nu arbetsgivare inom

kultursektorn försöker bjuda in den här gruppen så hittar man

inte nätverken där de här personerna finns.

[Martin]

Och hur kan man rent konkret då som nysvensk kulturskapare

ta sig in i det svenska kulturlivet?

Vad är viktigt att tänka på när jag kommer hit, liksom?

[Ola]

Ja, det är ju att försöka... Dels kan man ta kontakt med

intresseorganisationerna som finns.

Det finns ju författarförbund, det finns för musiker,

det finns för konstnärer, tecknare, etcetera, etcetera.

De kan man ta kontakt med samt att Konsten att delta

finns för att man ska kunna bygga ett nätverk.

Och det är just det här med nätverket som är det viktiga,

för att mycket av kulturyrkena som finns, och de jobb som finns,

de tillsätts inom informella nätverk, så därför är det väldigt viktigt

att man blir en del av ett nätverk när man kommer hit.

[Martin]

Du nämner Författarförbundet som exempel. Hur hittar jag de

här branschorganisationerna?

[Ola]

De finns på nätet. Det är oftast lättast att söka där, men

samtidigt är det också, jag vet att många som har utländska rötter

inte är lika vana och datoriserade som vi är, men det är där

som det är lättast att finna information om det.

Och jag kan säga att på Konsten att delta har vi idag en

informationssida om branschen som både finns på engelska,

arabiska och... Det finns på ytterligare ett språk.

[Ola]

Det är uppbyggt som ett Kollega till kollega-projekt.

Du anmäler dig, söker dig till det på vår hemsida som heter

konstenattdelta.se. Där fyller du i ett anmälningsformulär

och du godkänns om du är etablerad konstnär eller yrkesutövande.

Sen försöker vi matcha dig med en kollega som redan är etablerad

på den svenska kulturscenen. Ni tillsammans bjuds sig in till större

regionala träffar eller digitala träffar där personer från kultursektorn

föreläser. Ni får tid att nätverka med andra kulturarbetare

som också är matchade.

[Martin]

Ordet kontakter används ofta.

[Ola]

Det är just det som är den stora nyckeln inom kultursektorn.

För det är väldigt svårt att få ett jobb bara genom ett cv här.

Särskilt om man inte har ett cv som är baserat på en svensk

kulturscen. Då är det ännu svårare att lyckas ta sig in.

[Martin]

Ja, jag menar kommer man till ett nytt land så oftast

känner man inga ju. Och det är det ni hjälper till med och det

är det som är så himla viktigt.

Vad tänker du att att svenska kulturarbetsgivare kan göra

för att lättare hitta personer med andra perspektiv i det här fallet

enligt etnisk mångfald?

[Ola]

Dels måste de börja söka på andra plattformar än de gör idag.

De måste synliggöra sig på ett helt annat sätt.

De måste också tänka på den information de går ut med.

Så det finns... Det finns väldigt, väldigt, väldigt mycket

de måste börja göra.

Men sen det är ju också ett problem,

det här att det finns så pass få jobb inom kultursektorn.

Och de få jobb som finns är tillsvidareanställningar och

de sitter folk ofta på väldigt, väldigt länge. Så det är väldigt svårt

att ta sig in till de här kulturarbetsgivarna också.

[Martin]

Och det innebär att att de som kommer in i branscherna

kanske gör det som frilansare, då?

[Ola]

Ja. Och så är det ju det här att är man etablerad inom kultursektorn,

så är det ofta så att man byter. Byter bara uppdrag inom sektorn.

Så då är det väldigt svårt. Då är det också kontakter man måste ha.

Men då är också så att kulturarbetsgivarna måste också

börja söka nya nätverk och synliggöra sig själva på ett annat sätt.

För att det är ju som om man, till exempel tar

Konstnärsnämnden eller Statens konstråd. Det är ingen

utlandsfödd som vet vad det är innan de kommer hit och därför

måste man också ha information på andra språk.

Man måste också synliggöra sig och berätta vad det är man har

att erbjuda.

[Martin]

Och jag tänker om man vill söka stipendier, till exempel genom

Konstnärsnämnden, så är det en process som man behöver

känna till då ju.

[Ola]

Ja. Och hur man söker. Att man söker innan man startar projekt.

Det är också en sån här viktig sak.

Man måste veta inte bara att man ska söka, man måste veta

hur man ställer upp en ansökan, vad som är viktigt i den

och allt det där. Så egentligen skulle man behöva

utbildningar inom att söka bidrag också.

[Ola]

Det gör vi inte idag. Det finns inga sådana medel, tyvärr,

men vi kommer att ha ett webbinarium

där Konstnärsnämnden och Kulturbryggan informerar om

hur man söker och där de också informerar om deras bidrag.

[Ola]

Nej, utan det är bara att du är yrkesverksam eller har en högskola.

[Martin]

Vilka konstområden jobbar ni med och vilka är vanligast?

[Ola]

Vi har filmare, vi har också skådespelare.

Också scenografer finns.

[Martin]

Jag tänker att vi avrundar lite grann. Du ska få ge dina...

Du har varit inne lite grann på det tidigare, men dina bästa tips

till en person som är kulturskapare och som är ny i Sverige

och som vill komma in i det här livet, i den här branschen.

Vad är det viktigaste du tycker man behöver göra?

[Ola]

Det första man kan göra är att ta kontakt med

Kulturarbetsförmedlingen och försöka ta sig in där.

Men de har också sina regler med yrkesverksamhet de senaste

tre åren. Kan man inte där, så kan man ta kontakt med

Konsten att delta så kan vi vara en del i nätverket att ta sig in.

Det är just det här med nätverk, det är nätverk, nätverk, nätverk,

som är det viktiga. Så man ska försöka ta sig in där andra

kulturarbetare finns och försöka synliggöra sig för branschen.

Kanske försöka ta sig in på praktikplatser eller annat

inom den sektor som man är verksam.

Eller också, man skulle också kunna, beroende på ålder,

försöka söka sig in på konsthögskolorna för att också få kontakter

den vägen.

[Martin]

Ola Öhlin, projektledare Konsten att delta. Tusen tack

för att du kom hit och pratade om det här viktiga ämnet.

[Martin]

Berätta lite grann. Vem är du och vad jobbar du med?

[Martin]

Så kulturscenerna ska spegla hur Sverige ser ut?

[Martin]

Så att alla kan känna sig delaktiga och vara med, liksom.

[Ola]

Ja, för att om du har berättelser från ditt eget ursprung på scenen,

eller mixad med andra kulturer, så känner du dig delaktig

i det som händer på scenen och då tar du det ju också till

de här scenerna. För det är också så, det är inte bara

kulturarbetardelen eller vad ska man säga, själva utövarna

som är brist på mångfald, det är också i publiken där vi har

en brist på mångfald.

[Martin]

Om vi går in lite mer på på projektet Konsten att delta,

berätta lite mer om det, för det kan ju faktiskt vara en bra väg in.

[Martin]

Och det här kan då leda till uppdrag direkt? Eller vad leder det till?

[Ola]

Det kan leda till uppdrag. Förut hade vi samarbete med

till exempel Sveriges konstföreningar.

De rekryterar folk direkt från projektet om man visar upp

sin portfolio. Då var det ungefär hälften av alla utlandsfödda

kulturskapare som då var anmälda i Stockholm som fick

ett uppdrag genom det här. Så vi försöker hela tiden också

jobba med arbetsgivare, att vi finns och att påvisa att vi finns,

plus att vi hela tiden jobbar. Dels har vi ett samarbete med

Arbetsförmedlingen för att just få in personer till projektet.

Vi samarbetar med regioner som då har

ett kontaktnät inom sig och där man också kan hjälpa till

med regionala och lokala kontakter för konstnärerna.

[Martin]

Hjälper Konsten att delta till med det också?

[Martin]

Och då man kan ha en utländsk konstutbildning och söka

stipendier från Konstnärsnämnden?

Det krävs inte att man har utbildat sig i Sverige?

[Ola]

Vi jobbar med samtliga konstområden och olika yrken inom

alla de. Så bild och form, ord, ton, scen och film.

Allra vanligast i projektet är bild och form, men

det är bara för att vi har jobbat med det längst.

De andra områdena ord, ton, scen och film öppnade vi inte upp

förrän 2020 och då kom ju pandemin precis lagom till öppnandet.

Och eftersom projektet går ut på att man ska träffas och att

regioner ska se till att arrangera träffar, så var det väldigt svårt

att genomföra de här träffarna eftersom möten och sånt skulle

ställas in på grund av pandemin.

Så därför är vi fortfarande störst på bild och formområdet idag.

[Martin]

Och yrket där, det är bildkonstnärer helt enkelt som är vanligast?

[Ola]

Bildkonstnärer och tecknare. De två.

[Martin]

Och inom scen och film,

vilka är de största yrkesgrupperna där?

[Martin]

Så det är egentligen en mängd olika yrken?

[Ola]

Ja, så att om man går in så kan man anmäla sig.

Vi har en scrollinglista, så man går in på sitt område,

som till exempel scen och film, och sen har man då kategorier

så man kan hitta sitt yrke.

[Martin]

Och tack till alla er som har lyssnat på den här

Ny i Sverige-podden. Jag heter Martin Söderberg och

är nationell branschstrateg på Arbetsförmedlingen Kultur Media.

[Ola]

Tack.