3 april 10:00
Nästa webbinarium:
Visa fler

Varför är det viktigt att gå gymnasiet?

Det finns många möjligheter att läsa in gymnasiet när du är vuxen för att få gymnasiebehörighet. Men varför är det viktigt att gå gymnasiet? Vad spelar det för roll egentligen? Ökar verkligen mina chanser att få ett jobb om jag har en gymnasieutbildning? Lyssna på vad arbetsgivare, gymnasieungdomar och experterna säger i detta insiktsfulla avsnitt!

Transkribering av Arbetsförmedlingens jobbpodd: Varför är det viktigt att gå gymnasiet?

Vinjettmusik (Bensound – Perception)


Charlotte Lindman:

Varför är det viktigt att gå gymnasiet? Och vad spelar det för roll? Ökar verkligen mina chanser att få ett jobb om jag har en gymnasieutbildning? Vi har ställt frågan till arbetsgivare, gymnasieungdomar och en expert på Arbetsförmedlingen.
I det här avsnittet får du svar på frågan: Vad spelar det för roll om jag har gått gymnasiet när jag söker jobb? Du lyssnar på Arbetsförmedlingens jobbpodd jag heter Charlotte Lindman!

Vinjettmusik (Bensound – Perception)


Charlotte:

Vi träffade några gymnasieungdomar på Fryshuset i Stockholm för att ta reda på varför de valt att gå gymnasiet och vad de anser är viktigt med att ha en gymnasieutbildning. Innan vi lyssnar på Malcom, Jasmine och Aysha ställde vi först frågan till Salle Khan, projektledare på Fryshuet.

Salle Khan:

Jag tycker absolut det är viktigt att våra ungdomar i alla fall har en gymnasieutbildning eller åtminstone liksom försöker sig till att ta en gymnasieutbildning. För det öppnar ju femtiotusen dörrar och det är ju det vi vill med våra ungdomar. Att ge dem de verktygen och kunskapen för att kunna liksom flyga iväg efter gymnasiet.

Malcolm:

För det är viktigt, man måste ha en gymnasieutbildning om man ska komma någonstans i dagens samhälle. Annars kan det bli svårt att få jobb och sånt.

Jasmine:

Jag valde att plugga på gymnasiet för att det var faktiskt en självklarhet för mig. För jag kände att så hära att ja men i åttan och i nian när man skulle så hära välja vad man skulle gå, så kändes det som att: ”Det här är jättenytt och spännande och det är klart att jag ska gå gymnasiet.” För att jag älskar att träffa nya människor så det var som att så här. Jag måste göra det!

Aysha:

Det beror på vad du liksom vilken nivå i framtiden du valt som du vill hamna i. Om du vill ha bra ekonomi, självklart måste du ha utbildning och du måste ha bra jobb. Men om du liksom nöjer dig med att du har lagom bra pengar, alltså så länge du har mat på bordet och kan köpa några klädesplagg till dig själv, då är det okej. Ja det beror på alltså på en själv, förstår du? Jag ska ta mig som exempel. Jag vill ha pengar i framtiden därför känner jag att jag måste jag ha en utbildning.

Charlotte:

Kloka ord: ”För att komma någonstans i dagens samhälle och vill man ha pengar i framtiden så måsta man ha en utbildning.” Men vad säger då arbetsgivarna? Vi frågade Ann Holmgren som jobbar på Sveriges Radio med rekrytering och Rickard Damberg från UC. Och de sa så här.


Ann Holmgren:

Men för oss är det viktigt att man har en utbildning. Det är ganska svårt att få ett jobb på Sveriges Radio om man inte har en utbildning. Man behöver i alla fall läst nån form av journalistisk utbildning, ett år kan den vara så kort som. Men för att få en förståelse för jobbet och för en viss kunskap så behöver man ha utbildning.

Rickard Damberg:

Ja, man konkurrerar ju med alla andra då på arbetsmarknaden.

Och säg för UC då, vi är ju en viktig spelare i samhällsekonomin och vi har myndigheter och vi har partners och vi har kunder som vi måste serva på bästa sätt. Så att det är klart att vi söker efter dem som har bäst erfarenheter och skills liksom för den typen av jobb. Så är det ju. Så att mitt bästa råd är ju då att skaffa en bra utbildning!

Charlotte:

Ja det verkar ju onekligen väldigt viktigt att ha en gymnasieutbildning om man frågar arbetsgivarna. Men är det helt kört om man saknar gymnasieutbildning? Vad säger experterna och vad visar statistiken? Vi frågade Mahad Malingur som jobbar på Arbetsförmedlingen med arbetsmarkandsanalysfrågor.

Mahad Malingur:

Ja, man kan väl säga att sen pandemin slog till där hela världen mer eller mindre stängde ner. Vi har slutat gå på restaurang, vi har slutat gå på butiker och handlat och så vidare. Det har gjort att många blivit av med jobbet. Men de som först blev av med jobbet det är de som hade osäkra anställningar, timanställningar.
Ofta personer som saknar gymnasiet. Men om vi backar tillbaks när det var högkonjunktur, Sverige gick som tåget, det behövdes arbetskraft, så var gymnasiet vattendelaren. De som hade gymnasieutbildning hade jobb och hade alla möjligheter att studera vidare om de ville, eller ta ett arbete. Medans de som saknade gymnasiet var utan arbete trots att arbetsgivaren skriker efter arbetskraft.


Charlotte:

Ungdomar är ju en sån grupp som verkligen har ökat i arbetslöshetssiffror, det har vi sett under hela år 2020.
Men vilka möjligheter har de att komma tillbaka då?


Mahad:

Man ska tänka att det här är utbud och efterfrågan. Så att arbetsgivaren har att välja mellan. Säg att det blir en sån tjänst ledig som egentligen inte kräver gymnasiebehörighet. Men det söker väldigt många människor till den tjänsten i en lågkonjunktur.
Och då väljer arbetsgivaren personer som har gymnasiebehörighet för att de kan välja det, och dom personerna vill också ha jobbet.
Så det gör ju att den som saknar gymnasiet hamnar längre och längre bak i kön och längre och längre ifrån att komma in på arbetsmarknaden.

Charlotte:

Man förstår ju någonstans här nu att gymnasiet har en väldigt stor betydelse för om jag både ska få ett jobb men också att behålla ett jobb. Så frågan är ju då hur stor betydelse den här gymnasieutbildningen har när man nu väl sen ska komma igång och pandemin vänder? Vad skulle du säga där?


Mahad:

Jag skulle säga att det är helt avgörande. Och den här pandemin gör ju att flera med gymnasiebehörighet och kanske högre utbildningar är arbetslösa nu. Vilket gör att när det väl vänder då är det de som går först och tar jobben först.


Charlotte:

Som ungdom så har man ju hela livet framför sig.

Mahad:

Ja, det säger vi som är lite äldre. Men jag kan säga att som ungdom så kanske man tänker så här: ”Jag är jättegammal. Jag är ju 25 bast ska jag sätta mig i skolbänken nu?” Då ska man ha i åtanken att är man 25 år och sätter sig i skolbänk då ha man ju kvar över 40 år minst i arbetsliv. Det kan man börja tänka på, 40 år.
Så att satsa och gå en utbildning under några år, den kommer att vara väldigt väldigt liten.


Charlotte:

Det är en bra väl investering kan man säga.


Mahad:

Att försöka kämpa och komma in i arbetsmarknaden 40 år framåt utan att ha rätta verktygen, det är kämpigt.

Charlotte:

Ja det kändes väldigt jobbigt när du sa så där, men vilka utbildningsvägar finns det?

Mahad:

Ja med Sverige är jag skulle säga ett fantastiskt land där livslångt lärande bejakas. Tack vare pandemin också, satsas det väldigt mycket pengar på utbildningar och man bygger ut vuxenutbildningar. Så att har man åldern inne, det vill säga under 20 år. Då ska man definitivt satsa på ungdomsgymnasiet.
Där finns det både yrkesutbildningar och teoretiska utbildningar som lägger grunden till. Är man lite äldre så är det vuxenutbildningar som gäller. Komvux, folkhögskola med flera.
Det finns också yrkesutbildningar på vuxensidan.


Charlotte:

Skulle du kunna sammanfatta vinsterna med att gå gymnasiet?


Mahad:

Jag skulle säga att, förutom den personliga vinsten att själv förkovra sig i kunskaper och att se vilken kraft kunskaperna ger i utbildning, så finns det ju vinster för att man kommer när pandemin släpper sitt grepp. För det här är en hälsokris, inte en ekonomisk kris än så länge. Att man har möjligheten att vara bland dom första som kan få ett jobb. Och man får fastare förankring i arbetsmarknaden,
så att man… nästa gång det är lågkonjuktur, för vi vet ju att lågkonjukturer kommer och går, att man inte är den första som blir av med jobbet. Utan man får fastare förankring.

Charlotte:

Tack så jättemycket Mahad för att du kom hit och berättade!


Mahad:

Tack själv!

Charlotte:

Om man då inte har slutfört gymnasiet och är lite skoltrött och behöver hjälp med motivation och att komma igång.
Då kan man prova på att studera på en Folkhögskola.

Ninel Pizarro Díaz:

Med oss idag har vi Niklas Delander, ansvarig för Studiemotiverande folkhögskolekurs på Arbetsförmedlingen.
Tack för att du gästar oss idag! Mitt namn är. Kan du berätta vad det finns för möjligheter för den som vill studera igen, och kanske inte riktigt vet om man är redo?

Niklas Delander:

Ja, då finns ju Studiemotiverande folkhögskolekurs och det är en kurs hos en folkhögskola som man kan gå under tre månaders tid. På den här kursen så får man undervisning i svenska, engelska, matematik, samhällskunskap. Man får mer kunskaper om hur arbetsmarknaden ser ut och vilka utbildningar som finns.
Och man får studie- och yrkesvägledning tillsammans med lärarna på folkhögskolan, så tittar man närmare på vilka yrken kan passa mig och vilka utbildningar skulle fungera för mig att gå på.
Och efter Studiemotiverande folkhögskolekurs så kan man läsa det som heter Allmän kurs eller så kan man läsa genom kommunens vuxenutbildning.

Ninel:

Varför är det bra att prova på i tre månader?


Niklas:

Nej men det kan vara ett stort beslut om man ska börja studera eller inte. Och det är väldigt bra att prova på och känna efter om det är rätt läge att börja studera. Och man kan ju ha väldigt olika bakgrund när man börjar Studiemotiverande folkhögskolekurs. Man kan få gått ut gymnasiet, men inte med tillräckligt bra betyg. Eller så har man hoppat av gymnasiet kanske efter ettan eller tvåan, så man bara har gått ett introduktionsprogram. Eller så kanske man är nyanländ i Sverige, man kanske bara har gått grundskolan i hemlandet, eller så har man gått gymnasiet i hemlandet men man behöver förbereda sig för studier här i Sverige.

Ninel:

Vad är det som kan motivera till att fortsätta med dom riktiga studierna?

Niklas:

Ja, jag tycker det är viktigt att säga att på folkhögskolan så går man ju i folkhögskolemiljö och folkhögskolan använder sig också av folkhögskolepedagogik, och folkhögskola har vi ju haft i Sverige under väldigt lång tid. Och det viktiga tycker jag med folkhögskolepedagogiken det är ju att man är väldigt bra på att se individen. Väldigt bra på att se vem du är, vad du vill, hur du behöver lära dig och hur du kan ta nästa steg.
Och på det sättet så får man stöd och hjälp i sin utveckling, och stöd och hjälp att ta nästa steg på väg mot studier och mer utbildning.

Ninel:

Hur gör man nu om man vill gå och var anmäler man sig?

Niklas:

Ja, då kontaktar man Arbetsförmedlingen och kollar om det är så att man har möjlighet att gå den här kursen hos en folkhögskola.
Så gör Arbetsförmedlingen en bedömning också, om det här är en lämplig kurs för en att gå. Och om det är det, då fattar Arbetsförmedlingen beslut och så får man reda på vilken folkhögskola man ska gå på, och när kursen ska börja och sluta.

Ninel:

Tack för dom orden Niklas. Nu har vi fått en massa information om Studiemotiverande folkhögskolekurs.

Charlotte:

Hoppas att du fått svar på varför det är viktigt att gå gymnasiet.
Och att det faktiskt spelar stor roll.


Ellinor Wassberg:

Du har lyssnat på Arbetsförmedlingens jobbpodd med Charlotte Lindman. Gäster var: Salle Kahn, projektledare på Fryshuset, Malcolm, Jasmine och Aysha från Fryshusets gymnasium,
Ann Holmgren från Sveriges Radio, Rickard Damberg från UC och Mahad Maligur, Ninel Pizarro Díaz och Niklas Delander från Arbetsförmedlingen. Tekniker var Andreas Damgaard, Sylvester Gyan och P-G Nordström. Har du tankar och idéer på vad vi ska prata om i podden? Skriv då till podcast@arbetsformedlingen.se. Det här avsnittet producerades vintern 2021. Vi hörs!

Vinjettmusik (Bensound – Perception)