23 april 13:00
Nästa webbinarium:
Visa fler

Spelutvecklare – stora jobbchanser

Vill du ha goda jobbchanser framöver så har dataspelsbranschen jobben att satsa på. Det är en framgångsindustri på arbetsmarknaden och bristen på duktiga spelutvecklare ökar. I det här avsnittet gästas vi av Johanna Nylander från dataspelbranschens branschorganisation som berätta mer.

[Intromusik]

[Introduktion]

Dataspelsbranschen är en växande framgångsindustri på arbetsmarknaden. På 10 år har antalet som jobbar inom branschen i Sverige sexdubblats från 1 000 till 6 000 personer, och behovet av arbetskraft fortsätter att öka.

Pandemin har gett branschen ytterligare skjuts och spelutvecklarnas omsättning kan jämföras med Sveriges export av järnmalm och pappersmassa.

Bristen på duktiga spelutvecklare, ökar och om du vill ha goda jobbmöjligheter framöver så har dataspelsbranschen jobb att satsa på.

Dagens gäst är Johanna Nylander från dataspelsbranschens

branschorganisation som kommer att berätta mer. Du lyssnar på Arbetsförmedlingens jobbpodd, och denna gång med Martin Söderberg som programledare.

[Martin Söderberg]

Välkommen till dig, Johanna. Roligt att du är med oss i det här samtalet.

[Johanna Nylander]

Tack så mycket.

[Martin Söderberg]

Du jobbar alltså på branschorganisationen Dataspelsbranschen, där du är ansvarig för samhällsfrågor.

[Johanna Nylander]

Ja.

[Martin Söderberg]

Vad är det som gör svenska dataspelsföretag så framgångsrika?

[Johanna Nylander]

De gör väldigt bra spel. Det är det absolut korta svaret. Spel som är gjorda i Sverige är väldigt, väldigt bra, kvalitetsmässigt, oftast. De är populära både hos kritiker, men framförallt hos spelarna.

Vi har spel i många olika genrer. Många olika typer av publik. Och jag tror att vi har en hög teknisk nivå samtidigt som vi är väldigt kreativa och duktiga på allt det vackra, konstnärliga och roliga runt omkring.

[Martin Söderberg]

Är det det som gör ett spel bra? En hög teknisk nivå och konstnärlighet? Eller finns det annat också som gör ett spel bra?

[Johanna Nylander]

Att det är roligt och underhållande. Det är det som är det absolut viktigaste. Men vi har också en så stor bredd.

Det finns ju allt från Minecraft och Candy Crush till oerhört vackra, detaljerade världar och äventyr och fighting-spel och realistiskt och helt overkligt, så jag tror att det är mixen och att hitta någonting man gillar. Men att det är kul, för annars, om det inte är så roligt att spela, då slutar man efter ett tag.

[Martin Söderberg]

Du är ju själv också spelutvecklare i botten. Kan du berätta litegrann om din resa?

[Johanna Nylander]

Ja, alltså jag har spelat sen jag var liten. Också gillat grafik, och rita och måla och sånt.

Det höll jag på med mycket. Så jag läste spelutveckling på Högskolan i Skövde och är utbildad spelgrafiker.

Sen har jag inte jobbat som spelgrafiker själv, utan jag har jobbat på spelföretag med pr och marknadsföring och annat, innan jag började jobba på på branschföreningen.

Men utbildningen har varit jättebra för att lära sig branschen och förstå den.

Jag har ju god fördel av den idag, och väldigt många av mina före detta klasskompisar gör idag fantastiska spel som älskas av människor världen över, och det tycker jag är jättekul att se.

[Martin Söderberg]

Högskolan i Skövde har man ju hört talas om. Är det en av de äldsta utbildningarna i Sverige?

[Johanna Nylander]

Ja, det är det...

Jag vet faktiskt inte om de var först eller inte, men tillsammans med högskolan på Gotland och i Blekinge

var man väldigt tidigt ute att erbjuda utbildning i spelutveckling. Idag finns det ju väldigt många yrkeshögskolor som utbildar spelutvecklare parallellt, men då var det mycket på

högskolenivå.

Det Skövde var tidiga med var att erbjuda olika inriktningar i spelutveckling, att både utbilda grafiker och designers och programmerare, så att man sedan kunde jobba i team tillsammans och göra spelprojekt ihop. Så det var en annan stor

fördel.

[Martin Söderberg]

Hur går det till att göra ett spel? Hur gör man?

[Johanna Nylander]

Ja, man gör spel. Nej, men man börjar oftast med en spelmotor, antingen så... Är man väldigt duktig så programmerar man en själv.

Det har vi goda exempel på i Sverige. Stora företag, som bland annat Massive, som är en Ubisoft-studio som har gjort egen spelmotor som hela Ubisoft använder.

Även Dice i Stockholm, EA Studio har gjort en spelmotor som en massa EA-spel använder, och är man duktig så kan man programmera spelmotor.

Det gör en del av utbildningarna, programmerarna där. Annars kan man använda en befintlig, som till exempel Unreal eller Unity. Och spelmotorn är själva grunden för spelvärlden.

[Martin Söderberg]

Liksom plattformen. Det är den man bygger ifrån sen.

[Johanna Nylander]

Precis, och sen fyller man spelmotorn med innehåll.

Allt från all grafik, allt ljud, var saker och ting ska stå, var någonstans saker och ting ska hända.

Hur spelkaraktären ska förflytta sig genom spelet eller plattformen eller vad det nu är för typ av spel. Så det är grunden, och sen sen fyller man den med innehåll. Och sen testar man och spelar, och är det roligt så kan man sälja det.

[Martin Söderberg]

Det här är en lång process också.

[Johanna Nylander]

O ja.

[Martin Söderberg]

Från när man börjar tills man är klar.

[Johanna Nylander]

O ja, det kan ta år, många år om det är riktigt stora spel, eller om man är ett litet team.

[Martin Söderberg]

Vilka yrken är liksom involverade när man gör ett dataspel? Vad finns det för olika yrken?

[Johanna Nylander]

Man brukar säga att det är tre stora grundkategorier med yrkesroller. Det är programmerare, grafiker och designers - i form av... Designers inte som att att rita och designa upp, utan mer att bestämma var saker och ting ska stå, hur det ska göras. Man kan vara level-designer, man kan vara manusdesigner... Man kan vara olika, och det finns olika underkategorier i allting, lite beroende på vad det för typ av spel också, men det är inte så att det bara är programmerare eller bara någonting annat. Men sen till det så finns det ju amatörer eller alla som jobbar med ljud av olika slag och

testing och scripting och effekter, och på ett väldigt stort företag så kan man specialisera sig. Det finns väldigt många fler yrkeskategorier.

Man kanske är jätteduktig på vissa typer av specialeffekter, medan på ett mindre företag så kanske man både programmerar och gör grafik, eller både gör design och ljud och lite allt möjligt.

[Martin Söderberg]

Så på ett större företag som gör större spel, så är det mer specialiserade yrkesroller?

[Johanna Nylander]

Oftast är det så, ja.

[Martin Söderberg]

Och när det är mindre bolag... Finns det enmansbolag?

[Johanna Nylander]

Det finns faktiskt enmansbolag. Det finns ju enmansbolag som är riktigt, riktigt framgångsrika också, men jag tror att de flesta småföretag tar in hjälp på något sätt.

Det är svårt att vara helt, helt själv. Särskilt om man gör ett framgångsrikt spel, för då behöver man täcka in så mycket mer.

[Martin Söderberg]

Men är de flesta anställda eller är det ganska vanligt med frilans?

[Johanna Nylander]

De flesta är faktiskt anställda av dem som jobbar i branschen. Det finns ju rätt många små företag där man kanske inte omsätter så mycket, och det kanske mer är ett sidoprojekt eller liknande som man sätter i bolagsform. På företagen är de flesta anställda.

De flesta jobbar heltid, kontorstider, och sitter på plats. I alla fall i vanliga tider.

Under pandemin har det ju varit annorlunda. Men det är rätt så inrutat faktiskt, både för att vara ett teknikjobb och ett kreativt yrke.

[Martin Söderberg]

Men dataspelsbranschen växer ju. Det kommer upp fler och fler företag, och det här med kompetensförsörjning, är det vissa grupper som det är svårare att hitta, att kunna anställa, som har vissa kompetenser?

[Johanna Nylander]

Jag skulle säga att det är alla som behövs.

[Martin Söderberg]

Alla funktioner?

[Johanna Nylander]

Alla funktioner. Och det beror ju framför allt på att hela branschen växer och har gjort det kontinuerligt.

Spelutveckling är fortfarande en rätt ung bransch. De äldsta bolagen har ju funnits... Det finns finns ungefär 80-100 bolag som har funnits i tio år, men nästan alla andra är ju nyare än så, och det är inte så många bolag som har funnits i 20 år. De är mycket mer enstaka.

Och i takt med att det går bättre och att fler upptäcker spel, att fler spelar, så behövs det ju mer människor som som gör spelen. Och det ser vi ju med stor arbetskraftsinvandring, och det är många som

etableras studios utomlands också, för att täcka upp det behovet. Så alla typer av kompetens behövs. Det är verkligen inte bara programmerare eller bara animatörer.

Det är sånt som det såklart är extra brist på, för att det finns andra branscher som också vill åt det.

[Martin Söderberg]

För det utbildas ju många varje år inom olika dataspelsyrken. Räcker det?

[Johanna Nylander]

Nej, det gör det inte riktigt. De flesta, de flesta sugs faktiskt upp av bolag direkt.

Direkt, det är lite lättare att hitta junior kompetens tack vare det, men jag skulle ändå säga att det utbildas lite för få för att täcka behovet av det. Och många spelutvecklare...

De sugs ju också upp av andra branscher, för att det finns andra företag som har kommit på att det är en bra kompetens att ha. Så det är verkligen inte tillräckligt.

Sen har vi ju, vilket mycket svårare att fylla... Men det är extra svårt att hitta senior kompetens.

[Martin Söderberg]

Och vad betyder senior kompetens?

[Johanna Nylander]

Människor som har arbetat några år, som gärna har slutfört ett spelprojekt, så att man har skeppat en titel, brukar man kalla det. Man har avslutat ett projekt från början till slut.

[Martin Söderberg]

Hur många utbildningar finns det i Sverige ungefär, och hur många elever går ut varje år? Har du ungefär koll på det, liksom?

[Johanna Nylander]

Nej, det har jag inte. Det skulle jag så klart ha förberett mig på. Det har jag inte alls i huvudet.

[Martin Söderberg]

För det finns ju yrkeshögskolor och så finns det universitet, högskolor. Finns det folkhögskolor också?

[Johanna Nylander]

Ja, det finns det. Och det finns också gymnasieskolor.

Men jag tror att dom flesta som har gått via gymnasieskola, de utbildar sig vidare, om man inte har en exceptionellt bra portfolio att visa upp.

Det finns ju utbildningar i alla former, och de till sin natur ser ju lite olika ut, i hur branschnära de är, om man har praktik eller om man gör projekt och vad man får ut av det. Och högskolorna har ju av naturen en mer akademisk vinkel också, vilket gör att man kanske breddas åt ett annat håll med.

[Martin Söderberg]

För där är praktiken inte ett lika stort inslag som till exempel i yrkeshögskolorna.

[Johanna Nylander]

Nej, yrkeshögskolorna är ju exceptionella i den arbetsplatsnära utbildningen, som det ändå är.

[Martin Söderberg]

Och de är framtagna, de utbildningarna, ihop med branschen...

[Johanna Nylander]

Precis.

[Martin Söderberg]

...på ett annat sätt?

[Johanna Nylander]

Ja, det är de ju. Akademiska utbildningar ska ju vara fristående på ett annat sätt, men sen sen jobbar vi ju nära allihopa som bransch, för att vi är ju inte en så stor bransch, så att alla alla utbildningar påverkas ju någonstans.

Vi vill ju att de som studerar, oavsett vilken vilken typ av utbildning man har, ska gå ut med den bästa kompetensen och att det ska vara relevant för bolagen och för dem som pluggar också.

[Martin Söderberg]

Om jag nu sitter och lyssnar på det här och är lite sugen på att bli spelutvecklare eller level-designer eller technical artist eller något annat yrke, programmerare... Vad vad ska jag göra då?

[Johanna Nylander]

Då tycker jag att du ska göra spel och att du ska kolla upp spelutbildning, beroende på vad du har för annan annan grund liksom.

Vad du har för annan utbildningsbakgrund eller yrkeserfarenhet.

Som jag sa, yrkeshögskolorna är jätteduktiga på att få in folk, och för att praktiskt utbilda, men även även de andra utbildningarna gör ju jättemycket för branschen, och beroende på vad man är var intresserad av... Men gemensamt, det man behöver göra det är att göra spel, och i utbildningarna får du ju möjlighet till det på olika sätt och i olika former. Och att man har spel som man kan visa upp, att man har mycket portfolio, beroende på vad du har för kompetens eller vad du vill ha för kompetens, att du fyller den med olika delar, så att man kan se att man är intresserad och vad man vill göra och så där.

Det är många som sitter på en väldigt bra spelidé, men man behöver kunna realisera den också. Det är det som är den svåra biten i det hela.

[Martin Söderberg]

Så sök en utbildning, helt enkelt.

[Johanna Nylander]

Och gör spel.

[Martin Söderberg]

Och gör spel. Super. Det har varit jättekul att ha dig här, att ha en pratstund kring dataspelsbranschens utmaningar kring kompetensförsörjning. Stort tack!

[Johanna Nylander]

Tack för att jag fick komma hit.

[Avslutning]

Du har lyssnat på Arbetsförmedlingens jobbpodd som gästades av Johanna Nylander från dataspelsbranschens branschorganisation. Programledare: Martin Söderberg.

Vilka jobb skulle du vilja att vi pratar om i Arbetsförmedlingens jobbpodd? Tipsa oss på podcast@arbetsformedlingen.se. Det här avsnittet producerades 2021. Vi hörs!

[Musik]