3 april 10:00
Nästa webbinarium:
Visa fler

Kriminalvården – här finns jobben

Sveriges fängelser och häkten är fulla och kriminalvården står inför en stor utveckling och expansion. Minst 3000 personer till behöver anställas. Podden gör ett unikt besök på Tidaholmsanstalten och träffar kriminalvårdsinspektör Björn Wäring. Han berättar om de viktiga uppdragen som kriminalvården har. Hör ett spännande och intressant samtal om hur en arbetsdag kan se ut på ett fängelse.

[Musik]

[Charlotte Lindman]

Tidaholm är en Klass 1-anstalt med tungt kriminella,

och i det här avsnittet besöker

Arbetsförmedlingens jobbpodd Tidaholmsanstalten

för att ta reda på mer om hur det är att jobba med kriminalvård.

Björn Wäring är kriminalvårdsinspektör,

och han visar oss runt

och berättar mer om jobbmöjligheterna.

Du lyssnar på Arbetsförmedlingens jobbpodd,

och jag heter Charlotte Lindman.

[Musik]

[Charlotte]

Välkommen till Arbetsförmedlingens jobbpodd.

[Björn Wäring]

Tack så mycket.

[Charlotte]

Det var lite speciellt att komma in här.

[Björn]

Ja, det är en hög säkerhet,

vilket innebär att du får gå genom en kontroll

som vi brukar likställa med en flygplatskontroll.

[Charlotte]

Kriminalvården behöver ha fler som jobbar, eller hur?

Hur ser läget ut?

[Björn]

Ja. Kriminalvården befinner sig i en stor rekryteringsperiod,

och det beror på att vi kommer utöka vår verksamhet,

för vi har väldigt mycket häktade och väldigt mycket intagna.

Så vi bygger nya anstalter och häkten runtom i hela landet.

Och det innebär att vi inom några år framöver

behöver flera tusen personal till,

inom väldigt många olika befattningar.

[Charlotte]

För att man ska förstå hur det är att jobba inom kriminalvården,

för det är ju väldigt speciellt.

Man kände redan när man klev in här,

man ser de här stora murarna,

Kan du berätta lite om det?

[Björn]

Ja, Tidaholmsanstalten är en så kallad Klass 1-anstalt.

Vi har tre klassningar på anstalt idag,

det är klass 1, 2, 3, där 3 är öppen anstalt. 1 och 2 är slutna.

Sedan har vi även säkerhetsavdelningar

inne på några Klass 1-anstalter.

Men det här är högsta säkerhet, Klass 1.

[Charlotte]

Vad innebär det att det är så hög säkerhet?

[Björn]

Generellt sett kan man säga att de intagna vi har på anstalten,

de har bedömts ha behovet av

en hög nivå av skydd och kontroll, helt enkelt.

De flesta är dömda till längre fängelsestraff.

Generellt sett på Tidaholm

är de allra flesta dömda för våld och grova narkotikabrott.

[Charlotte]

Det känns som att det är väldigt speciellt att jobba här.

Och det kanske är utifrån mina egna fördomar,

men hur är det att vara anställd

när man jobbar med så tungt kriminella?

[Björn]

Ja, man har börjat jobba här

för att man vill jobba med människan någonstans,

och alla som har sökt jobb på kriminalvården och jobbar hos oss

har en inställning att man vill jobba med människor,

och vi vill jobba med människor i förändring.

Att få vara med och kunna påverka.

Och kunna se den resan man gör

när du kommer som en intagen till oss.

Du är nydömd, helt enkelt, till ett långt straff,

du kan ha livstids fängelse,

och att då få vara del i den resan

och vara med och påverka,

kunna se förändringar hos våra intagna,

det är en stor anledning.

Sedan är det självklart att det är ett spännande jobb.

Särskilt i början tänker man att det är spännande.

Man har oftast ingen koll på den här miljön,

precis som du är inne på.

Man söker många gånger lite grann,

jag får se hur det blir.

Men det innebär att man måste vara ganska trygg i sig själv,

veta vad man är för någon.

Vi ser gärna att man har lite erfarenhet

av att jobba med människor i första hand,

och gärna att man har lite koll på

hur man faktiskt reagerar och agerar i situationer som kan uppstå.

[Charlotte]

Du sade att man får se lite hur det blir

om man börjar jobba här.

Hur länge har du själv jobbat?

[Björn]

Jag har jobbat i 18 år, går in snart på 19.

[Charlotte]

Trodde du det från början när du började jobba här?

[Björn]

Nej, det får jag väl säga, det gjorde jag inte.

[Charlotte]

Vad är det som har gjort att du stannade kvar?

[Björn]

Jag har hela tiden känt att det finns så mycket mer.

Det är väl det som jag tycker är det häftiga, rent ut sagt,

med att jobba i kriminalvården.

När jag började hade jag inte en tanke egentligen

på någonting annat,

men att jag jobbar som kriminalvårdare,

hade det perspektivet,

hade som ett första mål där

att gå kriminalvårdsutbildningen

och etablera mig i den rollen.

Men ju längre man har jobbat så har man sett

att det finns många vägar att gå.

Karriärmöjligheter inom myndigheten.

Så jag har testat på ganska många olika saker.

Och nej, jag trodde inte att jag skulle bli kvar så länge.

[Charlotte]

Nej. Och idag så är du kriminalvårdsinspektör.

Vad gör man då och vad är man då?

[Björn]

Då är man, enkelt förklarat, första linjens chef pratar vi om.

Jag är alltså den som är närmast för en kriminalvårdare, till exempel,

närmsta chef.

Ansvarig för den verksamheten

som är på en specifik avdelning eller enhet här inne.

[Charlotte]

Med din långa erfarenhet så har du superkoll på alla delar.

Du pratar också om karriärmöjligheter.

Men när man då jobbar som kriminalvårdare,

som också är ett av de större yrkena inom kriminalvården,

eller hur? Vad gör man då?

[Björn]

När man börjar som kriminalvårdare,

då handlar det väldigt mycket om

att lära sig själva basarbetet, grunderna.

Pratar vi om Tidaholm just nu, en Klass 1-anstalt,

då är det mycket kontroller.

Man har visitationer.

Man jobbar nära klienterna hela tiden

så man ska självklart kunna hantera klienter i många situationer.

Och sedan är det visitationer, närvarokontroll,

man är med på olika verksamheter.

Alltifrån när de är på…

Vi har ett gym och sådana bitar.

Då är man med där och har lite kontroll,

bevakning helt enkelt.

Så, där börjar man.

Sedan får man bygga på sin roll alltefter tiden.

Ju mer van man blir.

[Charlotte]

Men du, Björn,

Hur kommer man in på det här yrket?

Vad är första klivet?

[Björn]

Den vanligaste vägen in är att man söker

oftast sommarjobb hos oss.

Sedan kan man söka direkt på fasta tjänster som kriminalvårdare,

och då går man en grundutbildning hos oss, som är betald,

på någon av våra utbildningsenheter runtom i landet som finns,

och den är på 21 veckor.

[Charlotte]

Du menar att man blir anställd,

och så får man betald utbildning?

[Björn]

Absolut. Och sedan, självklart under utbildningen

så ska man bli godkänd.

Men så länge man är godkänd och klarar delmomenten

så går man vidare i utbildningen.

Och är du sedan klar med den, då är du anställd.

[Charlotte]

Det är ju fantastiskt, för det innebär

att man behöver inte ha en massa förkunskaper.

[Björn]

Nej, grunden är att du ska ha gymnasiebetyg.

Sedan är det personlig lämplighet

som är den tyngsta faktorn.

[Charlotte]

Behöver man genomgå några tester

när man ska in på själva utbildningen?

[Björn]

Inte tester, utan det är en rekryteringsprocess

med intervju och de bitarna.

Vi gör en kompetensbaserad rekrytering i kriminalvården

så att det blir likvärdigt i hela landet och en likvärdig bedömning.

[Charlotte]

Men sedan om man har jobbat som grundutbildad kriminalvårdare.

Du pratar också om att du hade någon form av karriär,

och det är inte alla som blir chefer, tänker jag.

Finns det någon vidareutbildning som kriminalvårdare till exempel?

[Björn]

Du kan ha väldigt många olika, som vi benämner,

funktionsuppdrag, som kriminalvårdare,

vilket innebär att du kan kompetensöka dig själv ganska rejält.

Inte genom att byta tjänst,

men däremot så kan du få uppdrag,

där du kan få utbildning.

Dessa uppdrag, de varierar i omfattning, självklart,

hur mycket man jobbar med dem.

En del ligger löpande i din tjänstgöring,

att du ska ha ansvar för någon specifik fråga,

medan vissa är mer riktade saker

som man gör lite mer punktinsatser mot.

Att man kanske jobbar någon dag i månaden

eller några dagar i månaden med vissa saker.

[Charlotte]

Vad kan det vara till exempel?

[Björn]

En sak som är ett löpande uppdrag,

det är barnombud till exempel, som man kan jobba som.

Man har lite mer kunskap och ansvar för frågor som rör barnen.

Våra intagnas barn. I de sammanhangen.

Men sedan finns det andra uppdrag, till exempel instruktör.

Där har vi instruktörer i flera olika steg,

men då är du instruktör

för att jobba med nödvärn, konflikthantering,

som en stor och jätteviktig sak i kriminalvården.

[Charlotte)

Jag har svårt att få en bild över

hur det funkar på en avdelning.

Jag tänker mig att man är på att man har de här rummen,

korridorerna där de intagna eller klienterna är.

Och sedan, de har någon form av sysselsättning, pratar du om.

De går någonstans på dagarna.

Kan du berätta, hur ser en dag ut?

[Björn]

En vanlig dag här är att man låser upp klockan sju på morgonen.

Då har de intagna cirka en halvtimme, 40 minuter,

som de kan gå upp, äta frukost, lite morgonbestyr.

Sedan ska de gå till sysselsättning,

och den varierar lite grann.

De allra flesta här på Tidaholm,

de går till någon form av arbetsdrift, en verkstad.

Vi har några olika.

Den kan även bestå av att man studerar.

Vi har en skola, lärcentrum som vi kallar det.

Vi har programverksamhet där man går behandlingsprogram.

Och sedan har vi en sysselsättning som vi benämner som,

ASV kallar vi den i kriminalvården,

och den kan bestå av lite olika saker på olika ställen.

Men här på Tidaholm så har vi i huvudsak,

vi kallar det för lite skapande verksamhet.

Det är lite mer konstaktigt.

[Charlotte]

Det är kreativt.

[Björn]

Lite mer kreativt skapande, helt enkelt.

Så det finns lite olika saker.

Men det gör man,

och man går tillbaka till sin avdelning för att äta lunch,

men sedan är man på sin sysselsättning

den stora delen av dagen.

[Charlotte]

Är det åtta timmar per dag, ungefär?

[Björn]

Ja, knappt åtta timmar.

Där varierar det också lite från anstalt till anstalt,

men mellan sex mot åtta timmar ungefär.

[Charlotte]

Men när är man då i sin cell?

För man är ju ändå i ett fängelse.

Man är väl inlåst?

[Björn]

Ja, precis. När man är i anstalt så är man inlåst 12 timmar,

och här på Tidaholm så är det då,

man låses in klockan sju på kvällen.

Och till sju på morgonen, helt enkelt.

Som sagt, i normalläge så är du då från sju på morgonen,

då är du på sysselsättning

i någon form av verksamhet under dagen.

Sedan vid halv fyra, fyra, på eftermiddagen,

då har man några timmar innan det är dags för inlåsning

som är fritid egentligen.

Då är man på sin avdelning.

Man har promenad, för den måste man ha,

det har man laglig rätt till som intagen.

Det finns en timme eller någonting där som är promenad,

men även under den här fritiden så kan det vara då,

det jag nämnde att man får gå till gym.

Vi har en sporthall och lite sådana saker.

[Charlotte]

Och som kriminalvårdare så följer man med

i alla de här delarna hela tiden.

[Björn]

Det är mycket bevakning i de här,

bevakning, kontroll, som sagt, i de delarna.

Man ska ha koll så att ingenting händer,

att det inte försiggår att,

helt enkelt att inte någon försöker avvika eller någonting sådant.

Och mycket kontroll hela tiden.

Vi ska hela tiden veta var alla klienterna är.

Så det är mycket räkna, räkna in, räkna ut,

skriva upp att man har gjort detta, det är mycket sådant.

[Charlotte]

Jag tänker också som person.

Du sade att man ska jobba med människor,

gärna ha lite erfarenhet av att jobba med människor.

Men vad är bra egenskaper att ha

när man ska jobba med den här typen av vård?

[Björn]

Man behöver vara en person, som jag sade,

man behöver vara trygg i sig själv.

Man behöver veta lite grann hur man reagerar.

Men egenskaperna, självklart inkännande, läsa av.

Varje intagen är ju en individ,

det får vi inte glömma.

Att det inte blir att, bara för att det bor 30 stycken

på en avdelning tillsammans som intagna,

så är det ändå 30 individer.

Så man behöver kunna ha lite förmåga att kunna läsa olika

hur man kan hantera varje person.

Det är en sak.

[Charlotte]

Kriminalvårdare är bara ett av alla yrken

och kriminalvården är otroligt stor.

Hur många är det som jobbar i Sverige ungefär?

[Björn]

Vi är nog cirka 12 000 medarbetare idag.

[Charlotte]

Och vad är det för olika yrkesroller?

Jag tänker, de som jobbar med den här sysselsättningen,

är de också kriminalvårdare eller någonting annat?

[Björn]

Nej, de kallas produktionsledare.

De som sagt finns på våra verkstäder i huvudsak,

som det är ute i kriminalvården,

och handleder de intagna i jobbet de ska göra.

Men även de har lite bevakning.

De ska också ha koll på

att inte någonting händer på deras verkstad.

De kan ju ha ganska många samtidigt där.

Så de har också ett bevakningsuppdrag i det här.

Men i första hand så ska de vara där och lära de intagna

det här jobbet som de ska göra,

och instruera och även kontrollera

att det blir rätt och riktigt gjort.

[Charlotte]

Vad är det fler för yrkesroller man har inom kriminalvården?

[Björn]

Först och främst brukar vi säga att vi är ett samhälle i samhället.

Så vi täcker nästan in det mesta som finns ute i samhället.

Men de stora grupperna är kriminalvårdare. Produktionsledare.

Jag nämnde att vi hade programledare.

[Charlotte]

Ja, och vad är programledare då?

Då tänker man kanske någonting helt annat.

Jag tänker på min egen roll, bland annat.

[Björn]

Precis. Nej, här bedriver vi behandlingsprogram.

Och det är det som vi benämner som programledare här hos oss.

Och sedan har vi som sagt kockar. Vi har lokalvårdare.

[Charlotte]

Ja, det mötte vi faktiskt flera här nu när vi klev in.

Och det var samma säkerhetskontroll för dem.

Så det gör ingen skillnad om man jobbar här,

det är säkerhet hela tiden.

[Björn]

Absolut.

Sjukvård, har vi egen. Sjuksköterskor. Vi har psykologer.

Det är mycket administrativ personal, självklart.

Sedan finns det olika roller, vi har vakthavande befäl till exempel.

Det finns alltid i tjänst dygnet runt, året runt.

Ja, det finns väldigt många, helt enkelt.

Vi har som sagt lärare på lärcentrum.

[Charlotte]

Ja, det blir verkligen det här samhället,

som du sade, i samhället.

Alla funktioner ska finnas, fast innanför de här murarna.

[Björn]

Precis. Och vi ska vara så självförsörjande som vi kan.

Just med tanke på att det är det här med säkerheten.

Vi vill försöka undvika så mycket som möjligt

att plocka in externa personer,

men vi måste det emellanåt.

Vi kan inte ha all kompetens här innanför vår mur.

Men vi har egna fastighetsskötare till exempel.

Så det finns många.

Ingen nämnd, ingen glömd.

[Charlotte]

Men fängelserna är ju fulla, nämnde du för mig här tidigare.

Och även häktena börjar bli fulla.

Kan du berätta om den situationen?

Hur ser det ut?

[Björn]

Vi har haft en beläggningssituation generellt i kriminalvården nu,

i cirka två års tid får man väl säga,

som har varit ansträngd.

Vi har löst det genom bland annat dubbelbeläggning

som det har varit ganska mycket i media om,

där man helt enkelt får dela rum i en helt annan omfattning.

[Charlotte]

Alltså i en cell?

[Björn]

Ja, precis. Där man har våningssäng eller någon form av extrasäng,

beroende på hur det ser ut.

Och det gäller både anstalt och häkte,

och i nuläget så är det väl häktena

som har den värsta situationen.

Men vi ligger över 100 procents beläggning,

och på grund av det så är det full fart

på att både bygga nytt,

och det finns både pågående,

men flera byggnationer som är på gång i närtid.

[Charlotte]

Hur många behöver anställas?

[Björn]

Jag tror att vi pratar om cirka 3000 personer minst till.

[Charlotte]

Inom, vilken period pratar vi om då?

[Björn]

Då pratar vi fem, tio år.

Så det är inte här och nu men det är en stor utveckling.

[Charlotte]

Och då ska man också veta,

om ni redan är 12 000 personer,

det finns ju en omsättning på personal också

som det alltid gör på arbetsplatser.

Så det behöver fyllas på även där.

Plus de här ytterligare 3000.

Så det behövs fler.

Men du, Björn.

Jag tänker på det här med,

framgången är ju jättebra och att man ska se framsteg.

Men det här är ändå personer som har begått grova brott.

De är dömda, de kanske har befunnit sig i media.

Man har sett den här bilden som har målats upp

av kanske en fruktansvärd person.

Hur förhåller man sig till det som anställd?

[Björn]

Ja, det är en stor utmaning.

Och man får absolut ibland påminna sig själv om att

jag är här för att göra mitt jobb.

Jag har mitt uppdrag som anställd i kriminalvården.

Domsprocessen är avklarad.

Man är här som intagen nu och ska avtjäna sitt straff.

Jag måste förhålla mig till att jag ska göra min roll här nu.

Jag ska inte döma personer på nytt,

utan jag ska jobba med de förutsättningarna vi har här och nu,

och det vi kan göra här och nu.

[Charlotte]

Är det svårt?

[Björn]

Ibland så har det varit det. Absolut.

Så är det.

[Charlotte]

Är det någonting som man också pratar om

i personalgruppen tillsammans?

När det är sådana här situationer

som man kanske har svårt att hantera?

Man tänker också på brottsoffren och anhöriga, eller så.

[Björn]

Jo, det brukar oftast vara sådant

som man pratar ganska mycket om i personalgruppen.

Det kan röra upp ganska mycket känslor ibland.

Så det är viktigt att faktiskt göra det också.

Så att man inte kanske tar med sig för mycket hem efter arbetsdagen.

Utan är det saker som man känner att,

det här påverkade mig mycket, situationen.

Eller precis som vi sade första gången,

jag träffar en intagen som kommer,

som kanske varit jätte medialt uppmärksammad, som du nämnde.

Då är det viktigt att vi pratar med varandra och stöttar varandra,

och kanske hittar strategi

för hur vi ska kunna hantera vardagen, helt enkelt.

[Charlotte]

Hur viktigt är det att ha ett bra arbetslag?

[Björn]

Det skulle jag beskriva som nästan det viktigaste.

För det är ju dina närmsta kollegor

som har den bästa förståelsen för din vardag här inne.

Det är inte lätt att åka hem

och du vare sig får eller kan berätta allting.

Det är svårt att få förståelsen.

Så kollegorna är verkligen bland det viktigaste för att du ska trivas

och känna liksom att…

Men det är tuffa dagar ibland, så är det.

Så då är kollegorna jätteviktiga.

[Dörr låses upp]

[Charlotte]

Björn, kan du berätta var vi är just nu?

[Björn]

Det här är ett så kallat allmänt utrymme

där man på sin fritid som intagen kan vistas med sina medintagna.

Då kan man sitta och spela spel eller titta på TV

eller lite sådana saker.

Eller bara sitta och prata, ta en kaffe.

[Charlotte]

Och här är man efter klockan fyra

när man kommer tillbaka från sin sysselsättning.

Så kommer man hit när man äter lunch.

[Björn]

Precis, det stämmer bra.

[Charlotte]

Om vi vänder oss om så kan man säga att det är en korridor,

Det ser ut som en klassisk korridor

med en massa dörrar på sidorna.

Var är vi nu?

[Björn]

Då är vi på en bostadsavdelning,

där det finns ett antal bostadsrum eller celler,

hur man nu vill säga,

men vi pratar hellre bostadsrum.

Och här har man ett antal rum,

och sedan finns det dusch och toalett

som man får dela på här på anstalten Tidaholm.

Det är ganska gamla hus,

så här har man faktiskt inte toalett på rummet.

Det finns på nybyggda ställen,

då har man toalett och även dusch på rum.

Men det har inte vi,

utan då får man snällt be om att få komma ut

då man måste på toa på natten.

[Charlotte]

Okej, man måste alltid be om lov då.

När man är inlåst efter klockan sju.

Får vi titta in i en cell?

[Björn]

Ja, vi ska gå bort här.

[Charlotte]

Det är ganska tyst runtomkring.

[Björn]

Ja, det är det.

[Charlotte]

Det är ingen här nu?

[Björn]

Nej, det är tomt.

Här har vi ett bostadsrum.

[Charlotte]

Ja.

[Björn]

Det består av en säng, skrivbord,

man har en garderob eller hylla, en anslagstavla. En TV.

[Charlotte]

Och det här utrymmet, kan det vara sju kvadrat?

[Björn]

Ja, cirka där omkring.

[Charlotte]

Ganska kalt.

[Björn]

Det är ganska kalt och ganska spartanskt, absolut.

[Charlotte]

Och här är klienterna från klockan sju på kvällen

till sju på morgonen.

[Björn]

Jajamensan.

[Charlotte]

Vad kan man göra här inne?

[Björn]

Det är väldigt individuellt,

men det är klart att många tittar på TV mycket.

Förhoppningsvis sover man ganska gott

för man har varit och jobbat och ska jobba nästa dag.

Man tränar mycket på rummet, kroppsträning helt enkelt.

Sedan är det läsa, skriva, lite så.

[Charlotte]

Det här med säkerheten är ju oerhört viktigt

både när man jobbar här

och när man kommer in som vi som gäster idag.

Vad har du för utrustning på dig för att skydda dig?

[Björn]

En sak som alla måste ha här inne när vi går runt,

Det är ett överfallslarm.

[Charlotte]

Och det sitter på din axel, här.

Och den kan du prata med…

[Björn]

Ja, det kan jag.

Om det händer nånting så kan jag trycka här, helt enkelt.

Och då tar det inte så lång stund

innan det kommer komma hela korridoren full med kollegor här.

Då släpper alla allting och kommer, så är det.

Självklart nycklar, har jag.

En nyckelhållare här för att kunna ta mig fram.

Passerkort.

Sedan beroende lite på vad jag har för befattning

på anstalten och avdelning och så

så har jag utrustning i form av,

kanske batong och OC-spray,

handfängsel och lite sådana saker.

Men det är inte alla som går runt med det hela tiden.

[Charlotte]

Det har man inte kanske generellt på själva avdelningen?

[Björn]

Nej, inte generellt sett,

utan vi har några specialavdelningar och lite sådana funktioner

som använder det i första hand.

[Dörr öppnas och stängs]

[Charlotte]

Vad tycker du är det bästa med att jobba inom kriminalvården,

som har fått dig att stanna kvar?

[Björn]

Först och främst så, när man började

så tyckte jag det var ett väldigt spännande jobb.

Jag har alltid trivts väldigt bra.

Jag har hela tiden känt att jag har utvecklingsmöjligheter.

Jag har känt att jag har kunnat gå vidare hela tiden,

när jag känner att nu börjar jag ha gjort det här.

Nu vill jag utveckla mig.

Då har jag hela tiden känt att det har funnits en bra möjlighet.

[Charlotte]

Björn Wäring, tack så jättemycket

för att du var i Arbetsförmedlingens jobbpodd

och berättade om jobbet inom kriminalvården.

[Björn]

Tack för att jag fick komma.

[Musik]

[Charlotte]

Du har lyssnat på Arbetsförmedlingens jobbpodd

med mig, Charlotte Lindman.

Dagens gäst var Björn Wäring från Tidaholmsanstalten.

Tekniker P.G. Nordström.

Har du tankar och funderingar på vad vi ska prata om i podden?

Skriv då till podcast@arbetsformedlingen.se.

Det här avsnittet producerades sommaren 2021.

Vi hörs!

[Musik]

Relaterad information

Jobba hos Kriminalvården