Webbinar

Nästa sändning -

  • Anställningsintervjun med social distans

    2021-06-15 10:00
Visa alla kommande webbinar

Hantera våld i nära relationer som arbetsgivare

Var fjärde kvinna har någon gång utsatts för våld i nära relationer. Det kan både påverka hälsan och förutsättningarna för arbete. I det här avsnittet får du veta hur du som arbetsgivare kan lyfta frågan om våld i nära relationer på din arbetsplats. Dels för att hjälpa någon som utsätts för våld, dels för att färre ska drabbas och dels för att hjälpa någon som själv utövar våld och vill sluta.

#upptäckvåldet - Myndigheter samverkar för ökad upptäckt av våld.

Transkribering

Transkribering av Arbetsförmedlingens arbetsgivarpodd:
Hantera våld i nära relationer som arbetsgivare

Gäst: Åsa Frostfeldt, Arbetsförmedlingen

Programledare: Ellinor Wassberg

Tekniker: Andreas Damgaard

[Vinjettmusik: Bensound – Buddy]

Ellinor Wassberg:

Var fjärde kvinna har någon gång utsatts för våld i nära relationer vilket kan påverka hälsan och förutsättningarna för arbete. Varje år handlägger Försäkringskassan 11 000 sjukskrivningsärenden som är kopplade till våld och flera av dessa ärenden blir aktuella hos Arbetsförmedlingen när de ska rehabiliteras vidare mot arbete. Nu ska vi samtala om hur du som arbetsgivare kan agera och lyfta frågor om våld i nära relationer på din arbetsplats. Du lyssnar på Arbetsförmedlingens arbetsgivarpodd, med mig – Ellinor Wassberg.

[Vinjettmusik: Bensound – Buddy]

Ellinor:

Idag välkomnar vi Åsa Frostfeldt till Arbetsförmedlingens arbetsgivarpodd. Åsa är ansvarig på Arbetsförmedlingen för införandet av regeringsuppdraget Ökad upptäckt av våld. Åsa har arbetat med verksamhetsutveckling och mänskliga rättigheter i över 20 år. Välkommen till Arbetsförmedlingens arbetsgivarpodd.

Åsa Frostfeldt:

Tack så mycket!

Ellinor:

Om en arbetsgivare har en medarbetare som berättar om våldsutsatthet. Hur ska de agera?


Åsa:

Först behöver arbetsgivaren sätta sig in i vilken fas medarbetaren befinner sig. Är det akut pågående våld, befinner sig personen i en uppbrottsprocess, är det obearbetade trauman som orsakar problem för medarbetaren eller är det eftervåld? Eftervåld är det våld som personen kan utsättas för efter att ha brutit upp ifrån relationen genom att förövaren tex försöker skrämmas, hämnas eller använda barnen som ett slagträ vilket kan skapa stress och oro.
Man behöver även få reda på vilken typ av våld det är. Om det är fysiskt, psykiskt, sexuellt eller ekonomiskt våld.
Det avgör för hur man ska agera.

Ellinor:

Hur ska arbetsgivaren agera om det till exempel är akut fysiskt våld?

Åsa:

Är det akut läge ska polisen och socialtjänsten kopplas in om tex skyddat boende behövs och polisanmälan behöver göras.

Ellinor:

Och om det inte är akut, hur kan arbetsgivaren stötta då?

Åsa:

Om det inte är akut läge, ta hjälp av HR samt företagshälsovården och utred om stöd och rehabilitering från arbetsplatsen är aktuellt.
Erbjud medarbetaren att göra en handlingsplan utifrån vilka insatser som kan behövas.
Hjälp medarbetaren att ta kontakt med Kvinnofridslinjen eller kontakta socialtjänsten. Det finns även stöd att få om man vill få hjälp för att få stopp på sitt våldsamma beteende. Man kan tex ringa stödtelefonen Välj att sluta eller kontakta socialtjänsten i sin egen kommun.
På Arbetsförmedlingens hemsida har vi samlat information om vart man kan söka hjälp och stöd.
Om man som chef behöver stöd för hur man kan agera kan man som yrkesverksam ringa till Kvinnofridslinjen eller Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Ellinor:

Vad är det för typ av våld det handlar om?

Åsa:

Det kan exempelvis vara fysiskt, psykiskt, sexuellt eller ekonomiskt våld. Det kan handla om allt från grov misshandel till att ens partner har tillgång till ens e-legitimation och kanske skuldsätter den våldsutsatta utan att hen inte ens vet om det eller övervakar allt personen gör både digitalt och i verkliga livet.
Hedersrelaterat våld och förtryck kan leda till begränsningar, så du kanske inte själv får bestämma vilket yrke du ska ha eller vad du ska utbilda dig till.
Våld i nära relationer kan drabba alla oavsett om man är man eller kvinna, ung eller gammal, fattig eller rik och i alla typer av olika relationer. Det enda som är gemensamt är att den som är utsatt är expert på att dölja sin situation och vi måste därför måste ställa rutinmässiga frågor, till alla.

Ellinor:

Det kan drabba oss alla som du säger, och jag tänker att det är ett samhällsansvar att alla ska ställa frågan. Men utöver det ansvaret kanske det här ämnet, våld i nära relationer, är viktigt att prata om på en arbetsplats även av andra anledningar?

Åsa:

Nästan alla arbetsplatser har en anställd som lever eller har levt med våld eller hot om våld i en nära relation. Ett våld som kan få stora konsekvenser för den utsattes psykiska och fysiska hälsa samt arbetsliv.
Enligt brottsförebyggande rådet (BRÅ) utsätts i snitt 7 % av befolkningen av våld i nära relationer varje år. Om man utgår från att ens egna arbetsplats är ett tvärsnitt av befolkningen så har man förmodligen många kollegor som är utsatta för våld eller som utövar våld. För många våldsutsatta är jobbet en fristad från våldet, där man kan känna sig säker. Ibland kan ett arbete att gå till, vara skillnaden mellan liv och död.
Det kan vara ett sätt att ha kontakt med omvärlden, om man annars lever ett väldigt isolerat liv. Arbetet kan vara det enda som fortfarande är normalt i ens tillvaro.
Under pandemin när vi uppmanats att arbeta hemifrån, är det rimligt att anta att de som lever med en kontrollerande partner har fått sitt livsutrymme ännu mer begränsat.

Ellinor:

Kan man gå så långt som att säga att våld i hemmet är en arbetsmiljöfråga?

Åsa:

Absolut. Allt som har arbetspåverkan behöver arbetsgivaren ställa frågor om. Om du har höga stressnivåer i kroppen på grund av våld kan du exempelvis få svårt med inlärning, få koncentrationssvårigheter eller ha problem med minnesfunktioner. Du kan också ha ont i kroppen om du är fysiskt skadad efter misshandel. Det är ju samma kropp och hjärna som du använder hemma som på jobbet, så självklart kan våld påverka dina förutsättningar att göra ett bra jobb.
Det kan också vara så att den som är utsatt för våld ofta blir störd på jobbet eller att en våldsutövare ägnar mycket av sin arbetstid åt att kontrollera och trakassera sin partner.
Som arbetsgivare är man skyldig att arbeta systematiskt med arbetsmiljöfrågor och ofta har man rutiner för hur man ska agera om en kollega tex har problem med alkohol och kommer till jobbet onykter, men det är lika viktigt att ha rutiner för om man har en kollega som är utsatt för våld eller är våldsutövare. Och under pandemin när många har arbetat hemifrån, har plötsligt vår arbetsmiljö blandats samman med vår hemmiljö.

Ellinor:

Förstår av vårt samtal att det är viktigt att arbetsgivare ställer frågor om våld i nära relationer. Tror ändå att många kan känna att det är ett svårt ämne. Hur ska man tänka kring det?

Åsa:

Man ska tänka att alla studier visar att människor inte tar illa upp om att få frågor om våld, utan snarare tackar för att de får frågan. Det ska inte vara tabubelagt att tala om våld. Det ska vara lika självklart som vi talar om alkoholvanor om de påverkar hälsan och arbetslivet. Arbetsplatsen är ofta en fristad och en trygg plats för den utsatta. Chefer kan vara ett stort stöd för den som är eller har varit våldsutsatt och stödja medarbetare att få rätt stöd och hjälp.

Ellinor:

Jag vill avsluta med att prata en stund om två saker. Dels tecken på att någon blir utsatt, dels hur man kan ta upp det/vad man kan göra konkret. Vi börjar med den ena: Vad kan man som arbetsgivare eller kollega vara extra uppmärksam på?

Åsa:

Det är viktigt att tänka på att vem som helst kan drabbas, men du vet inte vem om du inte frågar. Och man ska vara beredd på att det kan ta tid innan medarbetaren öppnar upp och är beredd att prata om våld med sin arbetsgivare.
Som arbetsgivare eller kollega kan man vara extra uppmärksam på:
synliga skador som bortförklaras, återkommande sjukskrivningar pga nedstämdhet, ångest, smärta, sömnsvårigheter etc,kognitiva nedsättningar så att man tex har problem med minnet och koncentrationsförmågan, att medarbetaren alltid blir skjutsad till och från jobbet, att närstående ringer och messar frekvent under arbetsdagen, att man undviker kontakter med det motsatta könet, att man är förhindrad att åka på tjänsteresa, vara med på konferenser med övernattning eller delta på aktiviteter utanför jobbet, att man ger undvikande svar på ”vanliga” frågor om vad personen gjort på fritiden.

Ellinor:

Vad kan en arbetsgivare göra rent konkret?

Åsa:

Först och främst behöver man skapa en kultur på arbetsplatsen så våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck blir pratbart. Man kan tex ha ett lärpass eller APT för alla anställda där man lyfter frågorna på arbetsplatsen.
Inkludera våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Ta fram rutiner för hur arbetsgivaren ska upptäcka och hantera våld. Det är viktigt att veta innan hur man ska hantera frågan, för att skapa trygghet både hos chefen och medarbetaren.

Ellinor:

Hur skulle det kunna se ut i praktiken?

Åsa:

Exempelvis kan det vara bra att inkludera standardiserade frågor om våld i hälsosamtalet när en medarbetare har varit sjukskriven. Man kan även ta fram olika exempel på situationer som kan uppstå. Tex hur ser arbetsgivarens rutiner ut om man behöver göra en orosanmälan om en anställd har barn under 18 år som man misstänker kan fara illa?

Ellinor:

­Vad mer kan man göra?

Åsa:

Utbilda cheferna så de blir bekväma att samtala om våld.
Tänk på att även chefer kan vara utsatta för våld och även själva vara våldsutövare.
Vid upphandling av företagshälsovården, säkerställ att de har kunskap om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, samt att de vid behov kan erbjuda krissamtal både till medarbetare och chefer.

Ellinor:

­Kan du tipsa om någon kurs eller var det går att läsa mer?

Åsa:

Det finns mycket gratis stöd att ta del av exempelvis hos Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) som erbjuder en webbkurs om våld och man kan även ringa som yrkesverksam till Kvinnofridslinjen för rådgivning eller ta del av deras kunskapsbank. Det finns även en stödlinje för yrkesverksamma som drivs av det Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Jag vill även tipsa om att arbetsgivareorganisationen Sveriges kommuners och regioners (SKR) stödmaterial till chefer om våld i nära relationer.

Ellinor:

Åsa, stort tack för att du har berättat om den här viktiga frågan och gett konkreta tips på hur arbetsgivare kan agera. Har du något sista ord du vill avrunda med?

Åsa:

Ja avslutningsvis vill jag skicka med budskapet att vi behöver tillsammans hjälpas åt att bryta tystanden genom att våga fråga och våga agera. Ingen kan lösa detta på egen hand, men vi kan alla tillsammans hjälpas åt att få stopp på våldet.

Ellinor:

Tack för att du kom hit idag.

Åsa:

Tack så mycket för att jag fick komma!

[Vinjettmusik: Bensound – Buddy]

Ellinor:

Du har lyssnat på Arbetsförmedlingens arbetsgivarpodd med Åsa Frostfeldt och mig, Ellinor Wassberg. Tekniker för avsnittet var Andreas Damgaard. I beskrivningen av det här avsnittet har vi samlat länkar med stöd för dig som arbetsgivare, den som är utsatt och våldsutövaren som vill sluta. En av alla kontaktvägar är socialtjänsten i er kommun. Kom ihåg att prenumerera på podden för att få ta del av nästa avsnitt!
Och det här avsnittet producerades våren 2021.

[Vinjettmusik: Bensound – Buddy]

Publicerad

2021-06-02