Arbetsmarknaden stärks – men kompetensbristen består

De svenska hushållens levnadskostnader har ökat mycket under flera år, både till följd av hög inflation och stigande bolånekostnader. Hotell- och restaurangnäringen har påverkats märkbart av den utvecklingen. Sysselsättningstillväxten inom hotell och restaurang var mycket stark 2022 men har därefter bromsat in påtagligt, både 2023 och 2024. Hushållens disponibla inkomster ökar sedan 2024 och branschens jobbtillväxt tog fart under förra året. Under första kvartalet 2026 är hotell- och restaurangbranschen den näring som haft starkast sysselsättningstillväxt efter civila myndigheter och försvaret.

Mot den bakgrunden visar hotell- och restaurangnäringens arbetsgivare en betydligt mer dämpad tillförsikt inför framtiden i Arbetsförmedlingens prognosundersökning. En större andel företag förväntar sig ökad efterfrågan från sina kunder och att de kommer att öka antalet anställda, jämfört med andelen som förväntar sig minskningar. Däremot är det hälften och klart flest arbetsgivare inom branschen som tror på oförändrade nivåer, gällande både efterfrågan och anställningsplaner närmaste tolv månaderna. Jämfört med undersökningen i stort är andelen företag inom branschen som tror på ökad efterfrågan och fler anställningar färre än genomsnittet.

Transportnäringen påverkas av många olika delar av ekonomin. Den inkluderar land-, sjö- och luftbaserade transporter, med näringsgrenar inriktade mot såväl gods- som passagerartrafik. Godstrafiken har nära kopplingar till många andra näringar, med lagerhållning och logistik som centrala tjänster. En viktig koppling är den till industrin och därmed svensk export. Under de senaste årens lågkonjunktur har efterfrågan från svenska företag och hushåll varit svag medan exporten balanserat den i övrigt svaga efterfrågan i ekonomin. Sysselsättningstillväxten inom transport började ändå minska 2023 och först mot slutet av 2024 vändes utvecklingen, efter att både räntor och inflation sjunkit. Sysselsättningen ökade i allt högre takt förra året men utvecklingen har tydligt bromsat in sedan slutet av 2025. Under 2026 väntas den svenska exporttillväxten dämpas medan både export och inhemsk efterfrågan förväntas stärka transportnäringens efterfrågan nästa år.

I Arbetsförmedlingens prognosundersökning visar transportnäringens arbetsgivare förhållandevis återhållsamma förväntningar inför framtiden. Något fler transportföretag förväntar sig att möta en ökad efterfrågan och att de kommer att anställa fler jämfört med andelen som förväntar sig minskningar. Däremot är det klart flest arbetsgivare som har neutrala förväntningar, med i stort sett oförändrad efterfrågan och samma antal anställda under det kommande året. Jämfört med undersökningen totalt sett är andelen företag inom branschen som tror på ökad efterfrågan och fler anställningar färre än genomsnittet.

De svenska hushållens levnadskostnader har ökat mycket under flera år, både till följd av hög inflation och ökade bolånekostnader. Det har haft tydlig påverkan på handeln, som minskade antalet anställda under både 2024 och 2025. Hushållens disponibla inkomster ökar dock sedan 2024 och trenden med minskande sysselsättning har bromsat in något sedan halvårsskiftet 2025.

I Arbetsförmedlingens prognosundersökning har handelns arbetsgivare redovisat ett relativt optimistiskt efterfrågeläge, både för de gångna sex månaderna och kommande året. Klart flest handelsföretag förväntar sig dock att möta en oförändrad efterfrågan det kommande året. Däremot är det betydligt fler arbetsgivare som är optimistiska jämfört med de som är pessimistiska till den egna efterfrågans framtida utveckling. Även när det gäller anställningsplaner är de som planerar för fler anställningar fler än de som förutser neddragningar. Skillnaden är dock mindre och nästan sex av tio handelsföretag tror att de kommer ha samma antal anställda om ett år. Det tyder på en försiktig inställning till nyanställningar bland många av de företag som förväntar sig en ökad efterfrågan.

Svensk industri är mångfacetterad och har betydande produktion av exempelvis maskiner, elektronik och livsmedel. Exportberoendet varierar mellan regioner och undernäringar men för tillverkningsindustrin i sin helhet är både den inhemska efterfrågan och exportmarknaden viktiga.

Under de senaste årens lågkonjunktur har efterfrågan från svenska företag och hushåll varit svag medan exporten balanserat den annars svaga efterfrågan i ekonomin. Sysselsättningstillväxten inom industrin har dock varit svag. En ökande trend bromsade in under 2023 och utvecklingen vändes till minskningar 2024. Efter förra årets handelspolitiska osäkerhet och fortsatta förstärkning av svenska kronan tilltog minskningstakten under 2025. Världsekonomisk oro och ökade energipriser under 2026 förväntas bidra till att svensk export dämpas under året, som dock får ny fart 2027.

I Arbetsförmedlingens prognosundersökning redovisar industrinäringens arbetsgivare, trots allt, övervägande optimism inför framtiden. Efterfrågan förväntas framför allt få fart från slutet av 2026. Industriföretagens förväntningar på den kommande efterfrågan tillhör de mest optimistiska i undersökningen. Industrin är en av två näringar där en majoritet av arbetsgivarna förväntar sig ökad efterfrågan under den andra halvan av de kommande tolv månaderna. Anställningsplanerna är inte lika expansiva för industrin men ändå mer optimistiska än total sett för arbetsgivarna i undersökningen.

Näringen information och kommunikation domineras av it-konsulter, som i stor utsträckning säljer sina tjänster till andra företag. I näringen ingår också, exempelvis, förlagsverksamhet, telekommunikation och olika typer av informationstjänster. Branschen hade en stark sysselsättningstillväxt under flera år men trenden vändes snabbt till relativt stora minskningar 2024. Minskningarna har bromsat in under 2025 men fått förnyad fart i början av 2026. Under det första kvartalet i år har minskningarna varit bland de största på arbetsmarknaden.

Arbetsgivarna inom information och kommunikation tillhör trots det en av de mest optimistiska näringarna i Arbetsförmedlingens prognosundersökning, även om optimismen tydligt dämpats under det senaste året. En stor andel av företagen inom näringen förväntar sig att möta en ökad efterfrågan på sina tjänster under 2026. Framför allt gäller det andra halvan av de kommande tolv månaderna, då en majoritet av arbetsgivare förväntar sig att möta en ökad kundefterfrågan. Det är de mest optimistiska efterfrågeförväntningarna i undersökningen och även anställningsplanerna tillhör de allra mest expansiva. Det är endast näringen med andra företagstjänster som redovisar mer expansiva anställningsplaner, till exempel gällande juridik, teknik och andra stödtjänster.

Även den offentliga sektorn har påverkats av de senaste årens lågkonjunktur och höga inflation. Ekonomin i kommuner och regioner har försämrats av kostnadsökningar och finanspolitiken har varit återhållsam för att motverka inflationen. Satsningar på rättsvårdande myndigheter och försvaret har dock gjort att anställningsbehoven ökat inom statliga delar av den offentliga sektorn. Dessa sektorer har ökat antalet anställda under flera år, vilket stuckit ut under rådande lågkonjunktur. Satsningarna på rättsvårdande myndigheter och i synnerhet försvaret fortsätter och även infrastruktursatsningar bidrar till en ovanligt expansiv offentlig sektor, framför allt i år men även 2027. På senare år har även kommuner och regioner fått större handlingsutrymme till följd av förbättrad ekonomi.

Näringen civila myndigheter och försvaret representerar i stor utsträckning anställda inom den statliga sektorn. Sysselsättningens tillväxt inom näringen har varit en av de starkaste under 2020-talet och fortsatte vara mycket stark under det första kvartalet i år. I Arbetsförmedlingens prognosundersökning redogör arbetsgivarna som svarat inom den näringen inte för någon avvikande stark expansiv utveckling för det närmaste året. Liksom för ett år sedan är det betydligt fler arbetsplatser som redovisar expansion än neddragning i sina anställningsplaner men samtidigt förväntar sig nästan hälften av arbetsgivarna samma antal anställda om tolv månader. Andelen arbetsgivare med expansiva anställningsplaner är något högre än totalt sett för hela undersökningen.

Sysselsättningen inom vård- och omsorgssektorn har också ökat under de senaste årens lågkonjunktur men i betydligt svagare takt jämfört med näringen civila myndigheter och försvaret. Vård- och omsorgssektorn rymmer många olika typer av verksamheter, inklusive kommunal äldreomsorg och socialtjänst liksom regional primär- och slutenvård. I Arbetsförmedlingens prognosundersökning visar svaren från vård- och omsorgssektorns arbetsgivare liknande anställningsplaner som arbetsgivarna som svarat för näringen civila myndigheter och försvaret. Det är betydligt fler arbetsplatser som redovisar expansion än neddragning i sina anställningsplaner samtidigt klart flest tror att de kommer ha samma antal anställda om tolv månader. Även för vård- och omsorgssektorn är svaren i stort sett de samma som för ett år sedan.

Utbildningssektorn har haft svagast utveckling bland de övergripande sektorerna inom offentlig verksamhet. Här ingår högskolor och universitet men kommunala verksamheter inom för-, grund- och gymnasieskolan dominerar. Utöver försämrad ekonomi för kommunerna har snabbt sjunkande födelsetal bidragit till krympande verksamhet inom delar av den kommunala utbildningssektorn. Totalt sett minskar antalet anställda inom den offentligt finansierade utbildningssektorn sedan slutet av 2023. Minskningarna har tilltagit och de senaste åren är det bara byggbranschen som haft större neddragningar på arbetsmarknaden. Resultaten från prognosundersökningen bekräftar den senaste tidens svaga utveckling. Både i vårens och förra vårens undersökning har utbildningssektorns svar redovisat avvikande pessimistiska framtidsutsikter. Under båda insamlingsperioderna har näringen varit den enda där andelen arbetsställen som redovisar minskande anställningsplaner varit fler än de som planerar för fler anställda. Sedan förra året har andelen positiva arbetsgivare dessutom minskat något samtidigt som andelen som tror på neddragningar ökat kraftigt. Utbildningssektorn är med stor marginal den näring som redogör för mest pessimistiska utsikter i undersökningen.