Nästa sändning -

Visa alla kommande sändningar

Stora jobbchanser efter ett yrkesprogram

Få en bättre start på yrkeslivet genom att gå ett yrkesprogram på gymnasiet. Det finns goda jobbmöjligheter men det behövs fler som väljer en yrkesutbildning för att Sverige inte ska hamna i en kompetenskris. Johan Olsson från svenskt näringsliv berättar vad företagen efterfrågar och om ungdomars tankar och attityder kring gymnasievalet.

Textad version

[Musik]

[Charlotte Lindman]

Jobbmöjligheterna ser ljusa ut när man har gått

ett yrkesprogram på gymnasiet.

Så varför väljer då ungdomar bort yrkesprogrammen?

Det kan Johan Olsson från Svenskt Näringsliv svara på.

Han är nationalekonom och jobbar

kring kompetensförsörjningsfrågor,

särskilt med frågor som rör gymnasieskolan

och övergången från skola till jobb.

Du lyssnar på Arbetsförmedlingens jobbpodd

och jag heter Charlotte Lindman.

[Musik]

[Charlotte]

Välkommen.

[Johan Olsson]

Tack så mycket.

[Charlotte]

Du får svara på den frågan.

Vilka möjligheter har våra ungdomar idag

att få ett jobb?

[Johan]

Jag skulle säga att de är väldigt goda,

men det ser väldigt olika ut.

För det första när det gäller gymnasieskolan

så är det viktigaste att slutföra den, att ta examen.

Gör man det har man väldigt goda möjligheter

att skaffa sig ett jobb.

Men sedan handlar det också om utbildningsval,

eller vilka val man gör på gymnasieskolan.

Och jag skulle säga att framför allt elever som väljer en

yrkesutbildning har väldigt goda chanser att skaffa sig ett jobb.

För rekryteringsutmaningarna

och bristen på personer med gymnasial yrkeskompetens

i våra medlemsföretag är väldigt stor.

[Charlotte]

Ja, precis. Och era medlemsföretag,

för de som inte riktigt känner till det här med Svenskt Näringsliv,

kan du berätta vilka de är?

[Johan]

Vi har 60 000 medlemsföretag, stora och små,

som egentligen finns inom hela den privata sektorn i Sverige.

Så det är allt från stora industribolag till besöksnäringen,

och servicebranschen till byggsektorn,

och på samhällsbyggnadssidan.

Så det är en rad olika företag,

där det finns också, såklart, en massa olika jobb.

[Charlotte]

Och du representerar alla kedjor

som finns på arbetsmarknaden,

kan man säga då?

[Johan]

Ja, hela den privata sektorn.

[Charlotte]

Hela den privata sektorn.

Och ni, vet jag, har gjort en rapport som visar just på det här

med vilka möjligheter som ungdomar har att få ett jobb.

Kan du berätta lite om den?

[Johan]

Bakgrunden till den är att vi saknar personer

med gymnasial yrkesutbildning.

Och när företagens rekryteringsbehov är stora,

och samtidigt som vi ser att arbetslösheten är rätt hög generellt,

och framförallt för ungdomar,

så ser vi ju att det finns väldigt goda jobbchanser

om man väljer en yrkesutbildning.

Antingen i gymnasieskolan eller som ung vuxen.

Så det är framför allt fokuset till att den här rapporten

dyker lite djupare ned i attityderna till yrkesutbildningarna,

och varför ungdomarna väljer bort yrkesprogrammen, framför allt.

[Charlotte]

Men hur ser det ut, då?

[Johan]

Vi har väldigt stora rekryteringsbehov i svenska företag,

och det får man väl säga trots det här läget som vi har haft

och snart två väldigt tuffa år vad gäller coronapandemin.

Det kan se lite olika ut inom svenskt näringsliv.

Olika branscher har olika problem, olika utmaningar,

men framför allt nu när vi ser någon form av ljuset i tunneln

och hoppas att vi kommer starkare ur den här coronakrisen

så är vi angelägna om att det inte leder till en kompetenskris.

Och då behövs yrkesutbildad arbetskraft.

Enligt SEB:s prognoser så saknar vi lite drygt

260 000 personer med gymnasial yrkeskompetens till 2035.

[Charlotte]

Om man ska omvandla det så man förstår ungefär,

vad betyder det egentligen?

[Johan]

Det betyder att egentligen så skulle nästan

20 000 fler elever varje år

behöva söka ett yrkesprogram på gymnasieskolan.

Så vi behöver gå från 30 till 40 procent av en årskull

som tar examen från ett yrkesprogram.

[Charlotte]

Och idag ser det ju också ut så att många yrkesprogram

kanske inte heller fylls på. Så platserna finns.

[Johan]

Platserna finns, så det är framförallt också attraktionskraften

och statusen på yrkesutbildning som vi behöver öka.

[Charlotte]

Vad är det då som den här rapporten har kommit fram till?

För jag antar att ni har ett antal olika förslag.

[Johan]

Vi tittar dels generellt på varför man väljer gymnasiet,

eller hur man tänker inför sitt gymnasieval.

Och även om jag skulle önska att alla elever

verkligen satt och fokuserade på,

vad leder den här utbildningen till för jobb

eller till vidare studier,

så ser det så klart inte riktigt ut så.

Utan man väljer också gymnasieskola

i någon bredare social kontext utifrån hur man är.

Vad kompisar väljer, vad familjen eller syskon gör.

Men det vi ser är att man framför allt väljer utifrån intresse.

Och det är så klart rimligt när man är ung, ung vuxen.

Och det ökar också såklart möjligheten

eller förutsättningen att slutföra utbildningen

om man har ett intresse för utvecklingen.

[Charlotte]

Ja, det visar sig tydligt.

[Johan]

Ja. Men problemet är väl kanske

att man inte riktigt vet vad man är intresserad av.

[Charlotte]

Nej, precis. Hur ska man kunna ta reda på det?

För det här är ju val som man gör när man går i åttonde klass.

Man är 15 år när man tar de här besluten

för var jag ska gå gymnasiet.

Och just där och då kanske det känns jättestort och viktigt.

[Johan]

Det är klart. För en femtonåring som

går i årskurs nio och ska göra ett val,

så är de här kommande tre åren en jättestor del av livet.

Så det är klart att det spelar in.

Men jag tror att skolan behöver bli bättre,

eller vuxenvärlden generellt behöver bli bättre

på att skapa och utveckla intressen hos ungdomar,

och hjälpa dem att omsätta de intressena

till yrkes- och utbildningsval.

Och där behöver så klart studievägledningen i skolan

generellt också stärkas.

Sedan ser vi att bortsett från intressen

som elever som väljer högskoleförberedande program

och som väljer yrkesprogram säger är det viktigaste,

så skiljer rätt mycket.

Yrkesprogramselever svarar så klart i högre utsträckning

att de vill välja en utbildning som leder till jobb,

och motsvarande på högskoleförberedande sidan

så säger elever som väljer de programmen

att man vill komma vidare till en högre utbildning.

[Charlotte]

Ja, hur ser det ut där då?

För det är ju inte alla som går till högre studier

efter ett studieförberedande program.

[Johan]

Nej, och det är väl också lite tråkigt.

Många, och framförallt samhällsvetenskapliga programmet

och ekonomiprogrammet,

har blivit nån form av ickeval,

eller hålla-alla-dörrar-öppna.

[Charlotte]

Ja precis, det är väl oftast det.

"Vi tar det här, då kan jag i alla fall ha alla möjligheter sedan."

Men hur ser de där alla möjligheterna ut egentligen?

[Johan]

Så där, skulle jag säga.

För det är nästan 40 procent av de eleverna

som väljer ett teoretiskt program på gymnasieskolan

som inte pluggar vidare.

[Charlotte]

Men 60 procent går vidare.

[Johan]

60 procent går vidare.

Men vi är övertygade om att med andra utbildningsval,

eller om de här eleverna hade fått möjlighet att gå,

eller valt ett yrkesprogram,

så hade de haft bättre förutsättningar

och varit bättre rustade för starten på sitt vuxenliv.

Och det har man ju framför allt sett

under den här tiden med corona,

att den arbetsmarknaden som då kanske framför allt finns

för elever som börjar jobba direkt

efter ett högskoleförberedande program,

är ju framför allt inom besöksnäringen,

inom handeln och servicesektorn.

Och de jobben har i princip på många håll

inte funnits alls det senaste året.

[Charlotte]

Nej, precis.

Ungdomsarbetslösheten har ju gått upp,

men den har också sjunkit nu.

Många har fått jobb nu, tack och lov kan man säga.

Det har vänt en hel del.

Både besöksnäring och restaurang har öppnat upp en hel del.

Så det kan finnas en möjlighet att få de här förstagångsjobben,

men oftast är inte det så hållbara jobb

som man har för en lång framtid.

[Johan]

Nej, och vi är övertygade också om att

även om de här introduktions- eller inträdesjobben,

eller första raden på CV:t,

om man också hade haft med sig

i alla fall lite kunskap om branschen,

lite yrkeskunskaper,

så hade man nog fått en bättre start på sitt jobbliv

än helt utan de kunskaperna.

[Charlotte]

Men om vi tittar nu på,

för det du sade här och rapporten visar på,

är att både de som går yrkesprogram,

de vill ju ha ett jobb,

eller de tänker att de kommer få jobb,

de får jobb i väldigt hög utsträckning.

Men de som då också går det teoretiska

vill ju också ha ett jobb.

Framförallt de som inte väljer att gå vidare.

Vad säger då näringslivet, alltså företagen?

Hur ställer de sig inför det här?

[Johan]

Det är ungefär sju av tio av våra medlemsföretag

som säger att det är svårt att hitta rätt kompetens.

När snart femte rekryteringsförsök misslyckas helt.

Och den vanligaste kompetensen som företagen letar efter

är den gymnasiala yrkeskompetensen.

[Charlotte]

Att man har gått färdigt gymnasiet, helt enkelt.

[Johan]

Ja, och det kan man göra antingen i gymnasieskolan

eller via vuxenutbildningen, yrkesvux.

Och förhoppningsvis kanske som ung vuxen, då.

Så de utmaningarna är stora.

Företagen letar ju väldigt mycket efter den här kompetensen.

Och vi vet att när företagen har svårt att rekrytera,

och när rekryteringsförsök misslyckas,

leder det till konsekvenser.

Både för företaget självt,

man tvingas tacka nej till order och uppdrag,

eller man tvingas dra ned på verksamheten

eller skjuta upp planerad expansion och så vidare.

Och då drabbar det också individer

som skulle kunnat tagit de här jobben

som hade kunnat skapas.

Och till syvende och sist drabbar det också så klart

samhället i stort och vårt gemensamma välstånd.

[Charlotte]

Men vad är då lösningen på allt det här,

skulle du vilja säga, efter den här rapporten?

[Johan]

Vi ser att det handlar om ett par olika saker.

Dels måste statusen på yrkesprogrammen öka.

När vi frågar de här eleverna som väljer till gymnasieskolan,

så är det ungefär 40 procent av eleverna

som väljer teoretiskt program

som i det valet övervägde ett yrkesprogram.

[Charlotte]

De tänkte på det kanske först,

och sedan att de har flera alternativ.

[Johan]

Ja. Och då kan vi samtidigt komma ihåg

att det är ungefär 40 procent av eleverna

som inte pluggar vidare.

Vi vet så klart inte om det här är samma.

[Charlotte]

Nej, det kanske inte riktigt

går jämnt upp där.

[Johan]

Men gissningsvis så är det i alla fall lite överlappande.

Och de eleverna svarar dels att

den grundläggande högskolebehörigheten är ett problem,

att den inte finns per automatik på yrkesprogrammen.

Vi hade hellre sett ett system där den finns per automatik

med att man kan välja bort den,

än som idag att den väljs till.

Det andra de säger är att yrkesprogrammen

upplevs som smala,

och att man i det gymnasievalet

väljer yrke för resten av livet.

[Charlotte]

Just det, för det är ju det man tänker sig

när man då kanske är 15 år, när man står där.

Oj, nu är det här ett val som jag ska leva med jättelångt.

Och det förstår man ju.

Om man har varit med i yrkeslivet ett tag

så vet man att det oftast finns andra vägar att gå senare,

men det ser man ju inte där och då.

[Johan]

Nej, och vilken vuxen som helst

har ju en massa olika erfarenheter från arbetslivet.

Men det är inte heller så konstigt om man jämför bredden,

bara hur programmet låter.

Ett samhällsvetenskapligt program kontra ett

VVS- och fastighetsprogram.

[Charlotte]

Då tänker man att det samhällsvetenskapliga

är jättebrett och stora möjligheter,

och VVS är väldigt smalt,

och då är det det enda jag ska göra.

[Johan]

Så där behöver vi också se till, hur kan vi bredda?

Hur kan vi se till att yrkesprogrammen upplevs som bredare?

För de är oftast inte bara ett yrke,

utan de leder oftast åtminstone till en bransch,

där det finns en massa olika möjligheter,

och också så klart karriärmöjligheter genom hela yrkeslivet.

Och tittar vi på hur situationen ser ut idag på arbetsmarknaden,

så är det någonting vi kan förvänta oss,

så är det väl att det kommer finnas stora behov

av ett livslångt lärande och kontinuerlig kompetensutveckling.

[Charlotte]

Det är någonting som vi på Arbetsförmedlingen

pratar jättemycket om,

det här med både kompetensväxling och kompetensförsörjning,

och att man ska höja sin kompetens.

Och att man inte alltid behöver gå så långa utbildningar,

utan det kan räcka med kurser vartefter.

Så man väl är ute i näringslivet eller är ute i anställning,

men att vi hela tiden behöver förkovra oss i nya kunskaper.

[Johan]

Ja, och därför är det så klart jätteviktigt att grunderna sitter

och att man avslutar gymnasieskolan med en examen.

För då är det så klart mycket lättare att fylla på

med de delarna som utvecklas under arbetslivet.

[Charlotte]

Spelar det någon roll då vilket yrkesprogram man går?

Vad säger Svenskt Näringsliv?

För det finns ju många yrkesprogram.

[Johan]

Ja, det finns ju tolv stycken och det är klart att det spelar roll.

Dels så spelar det roll utifrån att

de lokala och regionala arbetsmarknaderna ser lite olika ut.

Vilka jobb finns i närområdet?

Så utifrån det perspektivet är det viktigt

att välja en utbildning som det finns ett behov av

på den lokala och regionala arbetsmarknaden.

Så det är viktigt.

Sedan skulle jag också säga att det är viktigt att se till

att den yrkesutbildning eller yrkesprogrammet man väljer

har ett nära samarbete med det lokala arbetslivet.

Och att man säkerställer att praktiken är av god kvalitet.

På många olika områden och i många olika yrken

så finns det jättestora rekryteringsbehov.

Det gäller både på transportsidan,

inom besöksnäringen framöver, inom vård och omsorg,

och så klart inom hela samhällsbyggnadssektorn och industrin.

[Charlotte]

Så egentligen så spelar det inte så stor roll vilket yrkesprogram,

utan mer att skolan jobbar nära näringslivet.

Det vill säga att man har bra kontakt

så att man får en praktik, och så vidare,

att man får en väg in från början.

[Johan]

Ja, så är det ju.

Och praktiken är inte bara viktig

för att säkerställa rätt yrkeskunskaper,

utan praktiken fungerar också

som en kontakt till en potentiell arbetsgivare

och en möjlighet att skapa en relation

med den som kanske erbjuder det framtida jobbet.

[Charlotte]

Absolut, och det ser vi ju tydligt

att de flesta jobb sprids genom kontakter.

Vad ser vi för framtidsutsikter utifrån det här då?

[Johan]

Vi har rätt stora förhoppningar

och en av dom är att fler ska klara gymnasieskolan.

Nästan fyra av tio tjugoåringar idag saknar examen.

Det är problematiskt för företagens rekryteringsbehov

men det är så klart också väldigt problematiskt

för de här individerna och för samhället i stort.

Vi tror att det behövs en hel del reformer

för att öka attraktionskraften för yrkesutbildningarna.

Dels så krävs det också så klart en närmare samverkan

mellan utbildningssystemet och arbetslivet i stort.

Så att de här utbildningarna,

inte bara att man klarar dem utan att de också är relevanta,

och att man får med sig de kunskaper

som man behöver för att starta sitt yrkesliv.

Och sedan behövs det nog en

större flexibilitet i gymnasieskolan.

Att även om man har valt

ett högskoleförberedande program

och när man sen då kanske i årskurs tre

eller i anslutning till det

kommer på att man inte vill läsa vidare,

hur kan man då snabbt få en yrkesutbildning

på nån form av komprimerat sätt i nån form av yrkespaket?

[Charlotte]

Just det, så att man kan ta igen en del om man känner att,

"Nu vet jag vad jag vill".

Innan man kanske är 17-18 istället.

Då har man ju fått lite mer erfarenhet och så vidare.

Om vi ska försöka sammanfatta allt som vi har pratat om,

vilka är de viktigaste bitarna som du vill skicka med

de som lyssnar?

[Johan]

Det är framför allt att det finns goda jobbchanser

efter en yrkesutbildning.

För rekryteringsbehoven i svenska näringslivet i stort,

eller på svenska arbetsmarknaden i stort,

det gäller så klart också den offentliga sektorn,

är väldigt stora.

Så med examen med lite medvetna utbildningsval och yrkesval

så finns det alla förutsättningar att skaffa sig

både det första och andra och tredje jobbet.

Så de möjligheterna tycker jag är stora.

[Charlotte]

Och det viktigaste som du har sagt flera gånger,

att just gå färdigt gymnasiet, och att man får den här examen,

är ju det som är många gånger nyckeln in på arbetsmarknaden.

[Johan]

Så är det.

[Charlotte]

Tack så jättemycket, Johan Olsson från Svenskt Näringsliv,

för att du kom till Arbetsförmedlingens jobbpodd

och berättade om möjligheterna för ungdomar

att få ett jobb efter gymnasiet.

[Johan]

Tack så mycket för att jag fick komma.

[Musik]

[Charlotte]

Du har lyssnat på Arbetsförmedlingens jobbpodd

och jag heter Charlotte Lindman.

Dagens gäst var Johan Olsson från Svenskt Näringsliv

och tekniker var P.G. Nordström.

Har du tankar och idéer på vad vi ska prata om

i Arbetsförmedlingens jobbpodd,

skriv då till podcast@arbetsförmedlingen.se.

Det här avsnittet producerades sommaren 2021.

Vi hörs!

[Musik]