Garanterat jobb inom industrin
Marie Nilsson är ordförande i IF Metall och hon vill sätta industrin på kartan. Det är en växande bransch och du har garanterat jobb efter utbildning. Det är ett positivt läge för Sveriges industrier. ”Prova gärna ett industrijobb. Där ligger framtiden och du blir en del av att förändra planeten.”, säger Marie. Lyssna på ett inspirerande avsnitt om industrins möjligheter.
Textad version
[Charlotte Lindman]
Sveriges industrier växer och fler behöver jobba inom industrin.
Därför har vi bjudit in Marie Nilsson som är ordförande i IF Metall
som ska berätta mer för dig var det finns störst jobbchanser
och hur du kan vara med att förändra världen.
Du lyssnar på Arbetsförmedlingens jobbpodd
och jag heter Charlotte Lindman.
Välkommen till Arbetsförmedlingens jobbpodd, Marie.
[Marie Nilsson]
Tack så mycket.
[Charlotte]
Berätta Marie, vem du är.
[Marie]
Ja, nu är jag förbundsordförande för IF Metall som sagt,
men jag har en bakgrund i industrin.
Jag har jobbat i ganska många år i petrokemibranschen
som drifttekniker, så det är min bakgrund.
Sen har jag parallellt jobbat fackligt med det på olika nivåer,
från lokalt till regionalt och till centralt.
Och sedan fyra år tillbaka är jag ordförande för Sveriges
industriarbetare. Till stora delar är det det vi organiserar
i vårt förbund.
[Charlotte]
Hur hamnade du just på den här positionen?
För det är ju långt ifrån den där du började med,
så att säga, till där du är idag?
[Marie]
Då skulle jag nästan vilja säga:
Varför hamnar jag i industrin ifrån början? För jag hade inga
föräldrar eller så som jobbade i industrin som kunde kunde
tala om för mig att det där är bra jobb, utan det var
faktiskt en väldigt bra yrkesvägledare
eller syokonsulent när jag gick på högstadiet som
rekommenderade mig att gå, på den tiden,
en tvåårig processutbildning, processteknikutbildning,
som då var riktad till den industri som finns i Stenungsund.
Jag hade inte tänkt på att man kunde jobba med det,
men det passade mig ganska bra.
Det var skiftarbete som erbjöds med ganska mycket fritid
och då passade det mig som höll på med hästar och så där
på den tiden.
Och sen när jag väl hamnade där...
På den tiden var det tvååriga utbildningar så jag var 18 år
när jag hamnade i industrin och dessutom i en väldigt
mansdominerad industri.
Det skiftlaget jag jobbade i var jag den första kvinnan.
Men det var också så att fackordföranden fanns på skiftlaget
och han tyckte väl att det var kul att få med mig i det fackliga
arbetet och peppade mig ganska mycket till att ta fackliga
uppdrag. Så jag var väldigt länge väldigt ung,
det kan man ju inte säga längre, och blev nyfiken
och tyckte det var väldigt intressant att lära mig mer
om arbetslivets villkor.
Och också att genom de fackliga uppdragen
få komma till andra arbetsplatser när man var ute och
informerade om fackligt medlemskap på andra industriarbetsplatser.
Då fick man perspektiv på sin egen arbetsplats också
så det gjorde att jag förstod, eller tyckte i alla fall, att det var viktigt
att ha en stark lokal facklig organisation som kunde se till att
man har bra villkor och bra arbetsmiljö på en arbetsplats.
[Charlotte]
Skulle du säga att det här är en hjärtefråga för dig
att jobba med?
[Marie]
Absolut, men nu är det så mycket bredare. Nu är egentligen
min hjärtefråga att sätta industrin på kartan och få svenskarna
att förstå hur viktig industrin är för Sverige som land.
Jag tycker att vi har inte riktigt den medvetenheten.
Den börjar komma tillbaka, men många ser nog industrin
som något ganska gammalmodigt som fanns förr,
men som håller på att försvinna. Man ser de här
avfolkade industriorterna framför sig, men det är ju inte
riktigt så det ser ut i verkligheten. Nu ser det snarare ut
som vi har en utveckling som är helt tvärtom, med nyetableringar.
[Charlotte]
Vi ska prata mer om det. Men om vi bara tittar på IF Metall,
för den person som lyssnar här som inte vet riktigt
vad ni gör och vad IT Metall är för någonting.
Kan du berätta lite kort?
[Marie]
Ja. Vi har lite över 300 000 medlemmar och de allra
flesta är yrkesverksamma nånstans i... Ja, industri finns ju
i hela landet och jag tror att många... När jag berättar
att jag företräder IF Metall så är det många som ser de här
stora arbetsplatserna. Det som känns igen genom varumärken
som Volvo, Scania, SKF, Sandvik, SSAB, LKAB - de här riktigt stora
verkstadskoncernerna eller basindustrin som man ser framför sig.
Men vi organiserar ju också väldigt, väldigt mycket småföretag.
Det finns små industriföretag, med bara några anställda,
eller kanske mellan 20 och 50 anställda.
Så det beror lite grann på var i Sverige man finns.
I Västsverige finns ett stort industrikomplex med många större
arbetsplatser, men som också ger arbete och uppdrag till
underleverantörer som vi också organiserar.
Sen har ju vi också branscher som till exempel tvättindustrin
som tvättar typ sängkläder och textilier för hotellverksamhet,
men också arbetskläder för industrin.
Det är också en industriell bransch som vi organiserar.
Vi har hela läkemedelsindustrin, life science. Det är också
industrijobb som finns där.
[Charlotte]
Ja, det är många delar som man inte tänker på som tillhör
industrin, som du säger. Man har en nidbild av hur saker
och ting funkar eller hur stora industrier är och kanske tungt
och smutsigt och så där.
Men Sveriges industrier som du berättar om växer ju.
Du pratade om att det är mycket som händer, hur ser läget ut?
[Marie]
Jag ser väldigt positivt på läget nu, för jag tycker att det finns...
I Sverige som helhet har vi dels en politik
som har sagt att vi ska vara världens första fossilfria välfärdsland
och där är ju industrin en viktig komponent.
En tredjedel av koldioxidutsläppen kommer från industrin
och industriell produktion och där tycker jag att näringslivet själva
verkligen har förstått att här gäller det att vara med.
Och det skapar ju, för mig skapar det framtidstro och liksom
ett hopp om att industriarbetstillfällena kommer att finnas kvar,
de kommer att utvecklas, och jag tror att det kommer att komma
fler arbetstillfällen till Sverige.
Definitivt kommer arbetet och arbetsuppgifterna att förändras
och utvecklas. Så det är det vi ser framför oss.
Dels har vi klimatutmaningen, men vi har också
digitaliseringen som gör att industriarbetet förändras
och det är det som gör att färre personer idag kan producera
så väldigt mycket mer produkter, vilket gör att man kan få
intrycket av att industrin inte har så stor betydelse.
Men värdet av det vi tillverkar är ju mångdubbelt större
än på den tiden då vi hade som flest anställda i industrin.
[Charlotte]
Hur hur viktig är industrin för Sverige och Sveriges ekonomi?
[Marie]
Om vi har ambitioner att vara ett välfärdsland
med väl utbyggda socialförsäkringssystem, vård, omsorg
och så vidare, så måste vi ha intäkter som genererar jobb
med bra löner som ger bra skatteintäkter.
Så jag skulle vilja påstå att välfärd och exportindustri
går hand i hand. Så det är oerhört viktigt. Vi är ett så litet land
också och har förhållandevis starka företag som är många gånger
världsledande med just det man producerar.
Så har det varit historiskt och är även fortsatt
väldigt viktigt för Sverige.
[Marie]
Ja, Sverige exporterar ju otroligt mycket.
Hur stor del av ekonomin är det?
Hur mycket omsätter industrin idag?
[Marie}
Ungefär 20% av BNP står exportindustrin för.
Men i reda pengar är det sisådär 1 430 miljarder som man
omsätter. Det är några hundra miljarder mer än vad hela
Sveriges statsbudget omsätter.
[Charlotte]
Oj, det är många. Och hur många anställda är det då i Sverige?
[Marie]
Direktanställda är ungefär 530 000. Som är
direktanställda i industrin. Sen tillkommer alla de tjänster
som industrin behöver och köper in.
Så jag skulle nog tippa på att vi är ungefär 800 000, i alla fall,
uppåt miljonen, som är beroende av industriproduktionen i Sverige.
[Charlotte]
Då förstår man att det är viktigt att industrin flyter på
och att det finns personal.
Var finns det störst jobbchanser inom industrin?
[Marie]
Det finns jobbchanser över hela Sverige, men det som är
liksom på gång nu, som säkert många har hört talas om,
det är de industriprojekt som är under uppbyggnad i Norrland,
framför allt i Västerbotten och Norrbotten.
Det är Northvolt som bygger en ny batterifabrik och kring den
batterifabriken poppar det upp andra underleverantörer
som behöver olika detaljer till batteriproduktionen.
Sen har vi Greene Steel som har aviserat ett helt nytt stålverk
och det är nåt helt otroligt i de här sammanhangen.
Det är en jätteinvestering och där kommer det också bli jobb
i allt vad den produktionen och verksamheten innebär.
Vi har SSAB som nu utvecklar tillsammans med LKAB
sin fossilfria stålproduktion och där kommer man också bygga
ett nytt stålverk som producerar den här järnsvampen.
Så norrut finns det väldigt stora chanser. Jag skulle
vilja påstå att för en familj som flyttar norrut kommer det
också att finnas jobb i andra samhällssektorer som behövs
för att bygga ut samhället, helt enkelt.
Men det finns naturligtvis jobb på andra orter också.
Västsverige är ju som sagt var också ett stort industrikluster.
Vi har Gnosjöområdet i Småland, där finns det också ständigt
behov av yrkeskunniga industriarbetare.
[Charlotte]
Och det är allt ifrån de gigantiska som du pratade om
till de lite mindre som du också nämnde tidigare.
Men man har ju oftast den här bilden av, som vi pratade om,
att det är stora industrier, det kanske är tungt, kanske lite
bullrigt, skitigt. Stämmer den bilden överens med hur det
faktiskt är inom industrin idag?
[Marie]
Jag skulle vilja säga att till viss del stämmer den, för det finns
typer av produktion som är svår att göra på nåt annat sätt,
även om man utvecklar arbetsmiljön även där.
Det är min egen erfarenhet också, men sen finns det
industrimiljöer som är helt kliniskt rena.
Vi har hela live science och läkemedelsindustrin
där det är höga sanitetskrav för att överhuvudtaget
komma innanför dörrarna.
Vi har de som jobbar med produkter som känner av
när man rör sig, som man har i till exempel självkörande fordon.
Det är ju också en produktion med väldigt, väldigt små
elektronikprylar som kräver en hög renhet. Så det finns
ytterligheterna i industrin, men alltså ny industriproduktion
tror jag många skulle förvånas över hur tyst och rent det är
när man kommer in i en sån miljö.
[Charlotte]
Skulle du kunna ge exempel på på industrier som man
kanske inte normalt sett har koll på som faktiskt ändå
tillhör industrin? Eller som man producerar i industrin?
[Marie]
Absolut, det kan jag göra.
Jag tänker till exempel på textilindustrin som många tror inte
finns kvar överhuvudtaget i Sverige.
Det finns kvar delar av den och den är väldigt högteknologisk.
Antingen är den högteknologisk eller hantverksmässig.
Så vi har bland annat Märta Måås väveri i Båstad som gör
fantastiska mattor och konstvävnader och som sysselsätter
ett tiotal sömmerskor. Det är ett konsthantverk som nog många
inte känner igen som ett industrijobb.
Sen har vi till exempel ett
företag som heter Woolpower i Östersund.
De gör underkläder i ull som är otroligt efterfrågade
och mycket av det går på export.
Det är såna företag som finns som man kanske inte tänker på.
Vi har ju också världens häftigaste supersportbil, Koenigsegg
utanför Ängelholm. Den tillverkas också av industriarbetare,
så klart, alla de detaljerna.
Det finns en rad olika industrier, det är väldigt brett,
vill jag säga.
Jag nämnde ju tvätterierna innan också.
Vi tillverkar ju också byggnadsämnen som cementgjuterier
eller grusgropar och den typen av industri också.
[Charlotte]
Så man kan säga att det är från de mikrosmå sakerna
till de här gigantiskt jättetunga grejerna.
Och inom egentligen olika typer av industrier.
Du du nämnde ju flera här.
Men förutom att man är då i själva produktionen så är det ju,
du var inne på det förut också, att det det omsätter...
Det blir ju flera jobb omkring en industri
som man kanske inte tänker på heller.
Vad finns det mer som tillhör så att säga?
[Marie]
Alltså är man på en stor stor industriarbetsplats så behövs
det väldigt mycket mer än människor som jobbar i produktionen.
Det behövs konstruktörer, det behövs ingenjörer, säljare,
ekonomihantering, IT-service. Det kan till och vara med vara så
att man har en egen catering, egen matsal.
Så det är ett väldigt brett yrkesområde, det finns många olika
yrken inom industrin.
Förutom det som vi närmast är berörda av, det
direkta produktionsjobbet. Så det finns mycket att välja på.
Och det är klart att fördelen att börja på ett stort företag
är att man ofta kan avancera eller byta jobb
inom företaget om man inte trivs eller vill vidare.
Då finns ju de möjligheterna.
[Charlotte]
Jag tänker att då kan vi gå vidare på nästa del
som handlar om när man är arbetssökande.
Vi pratar ju jättemycket om att man ska ställa om idag,
att vi behöver liksom ha en kompetensförsörjning till olika
branscher i Sverige och industrin är ju en sån stor bransch.
Hur tänker du kring kompetensförsörjning där?
[Marie]
Det är en jätteviktig och stor fråga för industrin också.
Vi är engagerade i nåt som kallas teknikcollege
och det är för att kvalitetssäkra industriell utbildning.
Så det finns på ett antal orter i Sverige där alltså
utbildningsanordnare ansluter sig till det konceptet
och sen hjälper vi till med att kvalitetssäkra
så att utbildningen har rätt innehåll och så.
Och sen finns det väldigt mycket bra yrkesutbildningar
som är ganska korta, på ett år ungefär, eller 40 veckor
skulle jag tro att de ligger på. Det finns väldigt bra kvalificerade
yrkesutbildningar och min erfarenhet är att de som som väljer
att plugga nåt sånt, de har garanterat jobb efteråt.
Vi har väldigt bra erfarenheter av dem.
Jag tror att vi dels behöver de här industriutbildningarna,
de gymnasiala utbildningarna, där ungdomar söker
och sen går ut i arbetslivet.
Men det räcker inte för den efterfrågan som finns,
utan vi behöver också de som i vuxen ålder känner att:
"Jag har nog valt fel. Jag kanske har harvat runt i vårdsektorn
och får bara visstidsanställningar eller jobbar på väldigt, väldigt
korta tider i handeln. Jag kanske skulle ge mig på industrin istället
där normen är ett heltidsarbete."
Då är det väldigt lämpligt att välja en sån yrkesutbildning.
[Charlotte]
Ja, 40 veckor är ju inte så långt. Jag säger ungefär ett år.
Det tror jag att många skulle kunna tänka sig att investera
i sig själv för att få ett jobb på heltid, säger du också.
Hur ser inflödet ut då på arbetskraft?
Du säger att det räcker inte med gymnasieungdomar
som går ut varje år, utan vi behöver fylla på med mer.
[Marie]
Ja, det är för få industriutbildningar och tyvärr har
det varit så under en ganska lång tid också.
Att det är ganska få som som söker de utbildningarna.
Tyvärr var ju den gymnasiereformen som gjordes,
där yrkesutbildningarna inte längre var...
Alltså man kunde inte gå direkt till att läsa på högskolan eller
universitet efter en sådan utbildning, för det var inte behörighet.
Högskolebehörigheten fanns ju inte.
Nu har de flesta utbildningarna löst det ändå, men tyvärr
har det gjort också...
Jag tror att det är föräldrar som väldigt mycket påverkar
sina ungdomars yrkesval eller utbildningsval.
Och ser man då alltså, det är ju väldigt få som som kanske
rekommenderar sitt barn att välja en utbildning som ses
som en återvändsgränd. Så att även om man inte har för avsikt
att läsa på universitet / högskola, är det väldigt bra
att ha en utbildning som ändå möjliggör det, för
det kan mycket väl hända efter ett tag att man har fått
en helt annan mognad eller motivation för att plugga vidare.
Och då är det inga problem att göra det om man har behörigheten.
Och jag skulle vilja säga att att gå en yrkesutbildning
med högskolebehörighet eller välja en rent högskoleförberedande
utbildning, det är betydligt sämre om du är osäker på vad du vill.
En yrkesutbildning öppna mycket fler vägar för dig, så det
skulle jag rekommendera.
[Charlotte]
Om man då är i vuxen ålder och kanske hamnat i
den här arbetslösheten eller att man som du säger
kanske har tillfälliga jobb där man inte riktigt får fast
förankring på arbetsmarknaden.
Vilka möjligheter finns det då för att kunna gå en utbildning
och sen få ett jobb?
[Marie]
Det beror på vad man har för bakgrund, men jag tycker
att valideringsverktyget som olika utbildningsanordnare
tillhandahåller, Arbetsförmedlingen har det också till viss del,
att göra en validering, så man vet vad man har med sig.
För det kan ju vara så att man har haft lite olika jobb.
Det kan ju vara så att man har haft tillfälliga jobb i industrin.
Man har en del baskunskaper så att man vet ungefär
vad man behöver och sen utifrån den valideringen
så vet man vad man behöver bygga på med.
Jag tror också att för många är det viktigt att få en coachning
och vägledning i vad det finns för möjligheter. Min uppfattning
är att det finns väldigt stora möjligheter och det finns mycket
bra utbildningar idag, men man måste hitta fram till det
som är rätt för mig och efter min förmåga också.
Jag tror att man måste individanpassa utbildningsmöjligheterna
efter det som varje person har behov av, där det finns möjlighet
att få.
Samtidigt är det väldigt viktigt att vi utbildar mot där det finns
efterfrågan, där man verkligen kan få ett jobb sen.
Det är ju liksom bra för alla parter.
[Charlotte]
Ja, och industrin är ju ett efterfrågat yrke inom flera
olika delar. Det har du ju pratat om nu också.
Kan de flesta jobbar inom industrin? Behöver man vara
en speciell person eller ha en speciell personlighet
eller vara praktiskt lagd eller noggrann?
Vem är man när man jobbar inom industrin?
[Marie]
Min erfarenhet är nog att de allra flesta kan passa
att jobba i industrin eftersom det finns en sådan bredd
i industriarbete. Det är ett jobb där man kan jobba
i arbetsgrupp eller man jobbar ensam.
Det är ju väldigt olika, men det finns alla möjliga egenskaper
som kan vara bra, men det beror på vilken arbetsuppgift
eller vilken yrkesdel du är intresserad av.
Jag tycker det är jättesvårt att svara på, men jag tror att de allra
flesta känner att de skulle kunna trivas i industrin.
Jag tror särskilt framåt nu, om man är väldigt engagerad
i klimatomställningen och vill göra en insats där,
så tror jag att industrin är ett väldigt bra val, för där finns det
så mycket vilja att ställa om. Så att ett arbete där
handlar om att förändra världen, faktiskt, om man ska vara
riktigt pretentiös.
[Charlotte]
Vi pratade förut om att man har kanske lite olika
bilder av industrin.
Hur ser det ut med det här med män och kvinnor?
Ung och gammal och så?
[Marie]
Det är fortfarande så att stora delar av industrin är
mansdominerade, vilket har en historisk bakgrund.
Och säkert den här bilden som du talade om,
att det ses som tungt och smutsigt och så.
Så det är jätteviktigt att visa att det finns andra typer av industri
så att man åtminstone vet vad man har för alternativ att välja på.
Så det är väldigt mycket män som jobbar där fortfarande.
Men det kommer fler och fler kvinnor.
I gruvindustrin, till exempel, är det fler och fler kvinnor
som jobbar och det funkar alldeles utmärkt. Det är till och med
så att en del arbetsgivare föredrar att anställa kvinnor
för man upptäckte att kvinnor är mer försiktiga
och skickligare på att hantera stora dyrbara maskiner,
sådana saker.
Sen tror jag självklart, våra ambitioner som är intresserade
av industrin, vill ha en mångfald av anställda.
Att man har personer från alla olika bakgrunder för det är så
en arbetsplats formas på ett bra sätt, med många olika
erfarenheter som tas tillvara. Så det behövs absolut fler kvinnor.
Sen skulle jag väl vilja säga att industrin historiskt sett
är en enda stor integrationsverksamhet för vi har ju väldigt
många anställda och vi har många medlemmar som har kommit
till Sverige som har flytt från krig eller som har letat sig hit.
Tidigare var det faktiskt svenska företag som åkte utomlands
för att rekrytera personal hit och det är en tradition
som finns kvar. Vi har jättemånga från forna Jugoslavien
som återfinns i industriarbete och är väldigt väl integrerade
och fackligt aktiva och så.
Så det är också en del av industrin.
[Charlotte]
Du sa inledningsvis att din hjärtefråga handlar mycket om
att sätta verkligen industrin på kartan och att man ska få
veta mer om industrijobben.
Vad kommer ditt fokus att ligga nu framöver?
[Marie]
Det kommer att handla om att fortsätta berätta om industrins
möjligheter och också om klimatomställningen och att kopplat
till det så är kompetensutvecklingen jätteviktig för våra medlemmar.
Men också för alla som vill jobba i den sektorn.
Vi behöver nya kunskaper för att vara konkurrenskraftiga.
[Charlotte]
Och vad kommer du kunna säga till dem som funderar
på att byta bana eller byta yrke?
[Marie]
Prova gärna ett industriarbete för där ligger framtiden
och du är en del av att rädda planeten.
[Charlotte]
Marie Nilsson, IF Metalls ordförande, tack så jättemycket
för att du kom till Arbetsförmedlingens jobbpodd
och pratade om industrijobben.
[Marie]
Tack så jättemycket för att jag fick komma.
[Charlotte]
Du har lyssnat på Arbetsförmedlingens jobbpodd med mig,
Charlotte Lindman. Gäst var Marie Nilsson från IF Metall,
tekniker Ziza Madani.
Har du tankar och funderingar på vad vi ska prata om i podden?
Skriv då till podcast@arbetsformedlingen.se.
Det här avsnittet producerades sommaren 2021. Vi hörs!