Visselblåsarfunktion – meddela missförhållanden

Arbetsförmedlingens visselblåsarfunktionen riktar sig till dig som är verksam vid Arbetsförmedlingen eller som har en annan koppling till vår myndighet. Det betyder att fler personer än anställda har möjlighet att rapportera om missförhållanden, exempelvis blivande anställda, före detta anställda, praktikanter eller konsulter.

En visselblåsning kan gälla missförhållanden som utgör en överhängande eller uppenbar fara för liv, hälsa eller säkerhet. Eller risk för omfattande skada i miljön eller annan händelse där det finns anledning att rapportera till oss. Den kan även gälla misstanke om till exempel ekonomiska oegentligheter, korruption, mutor och jäv.

En anmälan som endast avser den rapporterande personens egna arbets- eller anställningsförhållande omfattas normalt inte av visselblåsarlagen. Men den kan utifrån omständigheterna i det enskilda fallet ändå göra det.

För att en visselblåsare ska omfattas av visselblåsarlagen vid intern rapportering ska den inrapporterade informationen bestå av ett allmänintresse, om informationen framkommer, och gälla ett missförhållande som den rapporterande personen tagit del av i ett arbetsrelaterat sammanhang.

Vad är ett allmänintresse?
För att det ska anses finnas ett allmänintresse krävs att de rapporterade missförhållandena angår en krets av personer som kan betecknas som allmänheten. Det krävs också att allmänheten har ett legitimt intresse av att missförhållandena kommer fram, exempelvis om missförhållandena påverkar allmänheten negativt och därmed kan avhjälpas. Ju vanligare och mer systematiska missförhållandena är, desto större är samhällsintresset av att dessa avhjälps eller avbryts.

Offentlighet och sekretess, personuppgifter samt dokumentation

Handlingar som visselblåsarfunktionen har mottagit och upprättade handlingar i ett uppföljningsärende diarieförs hos Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen är en myndighet, vilket innebär att en anmälan kan bli en allmän handling som vem som helst har rätt att begära att få ta del av. Uppgifter i en visselblåsning kan däremot omfattas av sekretess och Arbetsförmedlingen gör därför alltid en så kallad sekretessbedömning vid utlämnande av handlingar.

Handläggningen som sker hos Arbetsförmedlingens visselblåsarfunktion omfattas av bestämmelserna om personuppgiftsbehandling och hanteras utifrån dataskyddsförordningen och kompletterande regler i visselblåsarlagen. Hos visselblåsarfunktionen gäller sekretess för uppgifter som kan avslöja den rapporterande personens identitet och för uppgifter som kan avslöja identiteten på en annan enskild, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.

Din anmälan registreras
När ditt meddelande eller anmälan kommer in till Arbetsförmedlingens visselblåsarfunktion registreras den och får ett diarienummer. Du kommer att få en bekräftelse på att din anmälan är mottagen och registrerad inom sju dagar om du lämnat kontaktuppgifter.

De rättsliga förutsättningarna för visselblåsarfunktionen finns i lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden.

Arbetsförmedlingens visselblåsarfunktion tillhör organisatoriskt Säkerhetsenheten, men funktionen är självständig i förhållande till den huvudsakliga verksamheten. De medarbetare som är kopplade till visselblåsarfunktionen är behöriga och har mandat att ta emot, hålla kontakt med den rapporterande personen, följa upp inrapporterad information och lämna återkoppling till rapportören för myndighetens räkning. Uppföljningsärenden hos visselblåsarfunktionen leder till en dokumenterad bedömning. Den rapporterande personen får återkoppling när informationen tas emot och när visselblåsarfunktionen har avslutat hanteringen. Återkoppling kan inte göras om visselblåsningen har gjorts av en person som har rapporterat anonymt.

Den rapporterande personen kan larma om ett missförhållande med ett allmänintresse via en extern kanal som är upprättad av en utsedd behörig myndighet eller via vissa av EU:s institutioner, organ och byråer. De myndigheter som är utsedda till behöriga myndigheter ska genom externa rapporteringskanaler ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter om missförhållanden inom ett utpekat ansvarsområde. Den rapporterande personen kan även välja att vända sig till en extern kanal om hen försökt rapportera internt men inte fått något gensvar. Om en rapport har inkommit till fel behörig myndighet så överlämnas den till rätt behörig myndighet.

Myndigheter som är utsedda behöriga myndigheter (riksdagen.se)

Meddelarskyddet består av meddelarfrihet, anskaffarfrihet, rätt till anonymitet, efterforskningsförbud och repressalieförbud, och innebär bland annat en möjlighet att straffritt lämna ut vanligtvis sekretessbelagda uppgifter till massmedia för offentliggörande. Det gäller dock inte sekretessbelagda uppgifter som omfattas av inskränkningar.

Visselblåsarlagen kompletterar det skydd som finns redan idag och förändrar inte skyddet enligt grundlagarna. Det innebär bland annat att det även i fortsättningen kommer att vara möjligt för offentlighetsanställda att gå direkt till journalister i publiceringssyfte med uppgifter om exempelvis oegentligheter. För att rapportören ska få skydd enligt visselblåsarlagen när informationen offentliggörs, ska rapportören först ha rapporterat via en intern och/eller extern kanal och mottagaren har då inte har vidtagit skäliga uppföljningsåtgärder med anledning av rapporteringen, eller lämnat återkoppling inom angiven tid.