Ungdomsjobb 2023

Hur mycket pengar varje kommun kan få framgår av Bilaga E2 Överenskommelse Ungdomsjobb 2023 Fördelning av medel.

Medlen fördelas enligt regeringens direktiv i regleringsbrevet om att endast fördela medel till de 145 av Sveriges kommuner som enligt Arbetsförmedlingens statistik 2022 i genomsnitt har en arbetslöshet högre än medianen för Sveriges kommuner.

Utdrag från förändringen 2022-04-27 av Arbetsförmedlingens regleringsbrev:

”… Av anslagsbeloppet får högst 150 000 000 kronor användas för:

Bidrag till kommunerna för att skapa jobb för ungdomar som under 2022 har avslutat eller under 2023 kommer att avsluta gymnasieskolan samt ungdomar som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret. Kommuner kan även använda medel för sommarjobb under sommarmånaderna för ungdomar som avslutat årskurs nio, ungdomar i gymnasieskolan och ungdomar som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret.

Syftet är att förstärka stödet i kommuner med hög arbetslöshet. Arbetsförmedlingen ska därför fördela medlen till kommuner som enligt myndighetens statistik 2022 i genomsnitt hade en arbetslöshet i nivå med, eller högre än, medianen för Sveriges kommuner. Bidraget får lämnas för jobb under 2023 och får som längst pågå under sammanlagt fyra månader. Fördelning av medlen till kommunerna får inte inverka på tillkomsten av redan planerade jobb.

I likhet med föregående års satsning på Jobb för ungdomar och Sommarjobb för ungdomar är medelstilldelningen i år en gemensam medelsram (maximal medelstilldelning) för både Jobb för ungdomar och Sommarjobb för ungdomar. Kommunerna beslutar med andra ord själva hur stor del av medelstilldelningen de vill använda till Jobb för ungdomar respektive Sommarjobb för ungdomar

Ingen lön, finansierad via kommunens statliga medel för jobb för ungdomar och Sommarjobb för ungdomar, får utgå till ungdomarna för den tid de deltar i lovskola.

Målgruppen för Sommarjobb för ungdomar

Målgruppen är de ungdomar, oberoende av ålder och födelseår, som avslutat årskurs nio, ungdomar i gymnasieutbildning samt ungdomar som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret.

Målgruppen för Jobb för ungdomar

Målgruppen är de ungdomar, oberoende av ålder och födelseår, som under 2022 har avslutat, eller under 2023 kommer att avsluta, sin gymnasieutbildning samt ungdomar som är föremål för insatser inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret.

Tidsperiod för Jobb för ungdomar

Den tidsperiod då ungdomar kan ha anställning hos en kommun för Jobb för ungdomar inom projektet Ungdomsjobb 2023 är 1 juni – 31 december 2023.

Tidsperiod för Sommarjobb för ungdomar

Den tidsperiod då ungdomar kan ha anställning hos en kommun för

Sommarjobb för ungdomar inom projektet Ungdomsjobb 2023 är 1 juni till 31 augusti 2023.

Den sammanlagda anställningstiden för en ungdom inom Jobb för ungdomar och/eller Sommarjobb för ungdomar får högst vara 4 månader.

I överenskommelsen mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna står det att för satsningen på ungdomsjobb gäller att; ”… kommunen ska vara arbetsgivare och stå för den dagliga arbetsledningen. Arbetsplatsen ska vara i den kommunala verksamheten och uppfylla arbetsmiljölagens krav. Anställda genom satsningen på ungdomsjobb kan inte placeras i kommunala bolag, ideella föreningar eller privata företag…”.

Nej, det är inte möjligt. I överenskommelsen mellan Arbetsförmedlingen och kommunen står ”… Tilldelade medel får inte inverka på tillkomsten av redan inplanerade jobb…”.

I överenskommelsen mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna står det att för satsningen på ungdomsjobb gäller att; ”… kommunen ska vara arbetsgivare och stå för den dagliga arbetsledningen. Arbetsplatsen ska vara den kommunala verksamheten och uppfylla arbetsmiljölagens krav. Anställda genom ungdomsjobb får inte placeras i kommunala bolag, ideella föreningar eller privata företag…”.

Att låta ungdomar gå utbildningar eller kurser under sommaren är inte betrakta som en arbetstagar-/arbetsgivar-relation där kommunen står för den dagliga arbetsledningen så som det beskrivs i avtalet. Syftet med satsningen på ungdomsjobb är att skapa nya jobb och inte att finansiera redan befintliga eller planerade utbildningar eller kurser som till exempel jobbsökarutbildningar. I praktiken skulle detta innebära att kommunen utdelar ett extra studiebidrag/studiestöd vilket normalt inte är en kommunal arbetsuppgift. Sannolikt är detta även i konflikt med likabehandlingsprincipen – hur skulle kommunen kunna motivera att kommunen betalat ut ett extra studiebidrag/studiestöd till endast vissa utvalda kommuninvånare?

Arbetsförmedlingen ska informera kommunerna om möjligheten att kombinera sommarjobb och lovskola. Regeringen vill se att så många som möjligt ges möjlighet till både sommarjobb och lovskola, gärna i kombination. Kommunerna uppmanas att tänka kreativt kring hur sommarjobb och lovskola kan kombineras för att ge de unga som behöver det möjlighet att både studera och jobba i sommar.

Ingen lön, finansierad via kommunens statliga medel för jobb för ungdomar och sommarjobb, får utgå till ungdomarna för den tid de deltar i lovskola.

Nej det är inte möjligt att använda medel från satsningen på ungdomsjobb för att låta ungdomar pröva på att driva företag och samtidigt genomgå utbildning om företagande och entreprenörskap.

I överenskommelsen mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna står det att för satsningen på ungdomsjobb gäller att; ”… kommunen ska vara arbetsgivare och stå för den dagliga arbetsledningen. Arbetsplatsen ska vara i den kommunala verksamheten och uppfylla arbetsmiljölagens krav. Anställda genom satsningen på ungdomsjobb kan inte placeras i kommunala bolag. …”.

De som är anställda i ungdomsjobb kan inte placeras i konceptet sommarentreprenörerna eftersom

• de är att betrakta som (tillfälliga) privata egenföretagare.
• de samtidigt genomgår en kommunalt finansierad utbildning (ej att betrakta arbetstagare/arbetsgivare relation).
• det normalt inte är kommunen som står för den dagliga arbetsledningen och att arbetsplatsen inte är del av den kommunala verksamheten.

En grundförutsättning är att personerna som anställs har rätt att arbeta i Sverige. Förutsatt detta och att de i övrigt ingår i målgruppen kan de ta del av satsningen på ungdomsjobb.

Något formellt beslutat sista datum för undertecknande av överenskommelsen Ungdomsjobb 2023 mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen finns inte i dagsläget. Kommunen måste ha en överenskommelse med den lokala arbetsförmedlingsenheten för att medel till kommunen ska kunna betalas ut inom ramen för Arbetsförmedlingens projekt Ungdomsjobb 2023

Arbetsförmedlingen förutsätter att de kommuner som vet eller tror att de vill ta del av de statliga medel som finns i Arbetsförmedlingens projekt Ungdomsjobb 2023 kommer att skriva avtal med Arbetsförmedlingen så snart som möjligt.

Nej, anställningarnas omfattning, längd (den sammanlagda anställningstiden för en ungdom inom Jobb för ungdomar och Sommarjobb för ungdomar får högst vara 4 månader) och lön avgörs av respektive kommun som arbetsgivare.

Ja, det är möjligt. Medelsramen för Jobb för ungdomar och Sommarjobb för ungdomar till kommunen anger det maximala belopp som kommunen kan förbruka för Jobb för ungdomar respektive Sommarjobb.

De medel som har utbetalats 2023 för Jobb för ungdomar till kommunen, utifrån de prognostiserade (uppskattade) kostnader som kommunen angivit för Jobb för ungdomar, och som inte har förbrukats ska återbetalas till Arbetsförmedlingen senast den 15 februari 2024, Bankgiro: 5051-1823, Referens: Återbet. Ungdomsjobb.

Alternativt utbetalar Arbetsförmedlingen ytterligare medel till kommunerna för att täcka kommunernas faktiska kostnader för Jobb för ungdomar.

Det behöver Arbetsförmedlingen inte säkerställa. Det räcker att ansvarig chef på kommunen (på heder och samvete) intygar detta genom att skriva under överenskommelsen.

I överenskommelsen mellan Arbetsförmedlingen och kommunen står att ”… De av regeringen anslagna medlen till ungdomsjobb ska huvudsakligen gå till lönekostnader, dock kan en mindre del täcka kommunernas administrationskostnader för att anskaffa nya ungdomsjobb…”.

I Statskontorets publikation ”Kostnader för små myndigheter” Dnr 2017/229-5 konstateras att:

”…Det saknas en vedertagen definition av vad administration och administrativa kostnader är för något. Förenklat kan man säga att administrativa kostnader är alla kringkostnader som behövs för att styra och stödja kärnverksamheten inom en myndighet. Kringkostnaderna kan i sin tur omfatta olika typer av kostnader. Allt från kostnaderna för personalen som arbetar med ledning och administration, till inköp av varor och tjänster. …”

Ja det är till exempel möjligt att (tillfälligt) avlöna handledare för att leda/handleda. Arbetsförmedlingen gör ingen skillnad på om dessa administrationskostnader har sitt ursprung i fast anställd personal eller tillfälligt anställd personal. Däremot måste administrationskostnaderna stå i proportion till hur många sommarjobb kommunen tillhandahåller. En kommun som tillhandahåller 1000 sommarjobb har självfallet högre administrationskostnader jämfört med en kommun som tillhandahåller 10 sommarjobb. Arbetsförmedlingen har inte satt någon absolut gräns för hur stor ersättning till kommunen för administrationskostnader får vara i förhållande till den ersättning som rör ersättning för löneutbetalningar till ungdomsjobbarna.

I överenskommelsen mellan Arbetsförmedlingen och kommunen står att ”… De av regeringen anslagna medlen till ungdomsjobb ska huvudsakligen gå till lönekostnader, dock kan en mindre del täcka kommunernas administrationskostnader för att anskaffa nya ungdomsjobb…”

När det gäller kostnader för arbetsmaterial, verktyg, skyddsutrustning, skyddsskor, arbetskläder och transporter skall dessa inte bekostas via medel från den statliga satsningen på ungdomsjobb. Däremot kan kostnader för sådant som är att betrakta som förbrukningsmateriel som till exempel munskydd och arbetshandskar bekostas av dessa medel.

Som framgår av det förifyllda exemplet i mallen räknar vi med att kommunerna normalt redovisar en post/en rad för ”Administrativa kostnader”. ”Administrativa kostnader” är aldrig kopplad till någon enskild deltagare. I mallen väljer man kategori per rad som redovisas; ”Administrativa kostnader” eller ”Deltagare”. Alla kommuner har självfallet möjlighet att redovisa ”Administrativa kostnader” på flera rader om detta underlättar deras hantering. Detta gäller sannolikt framförallt de största kommunerna.

Någon mall för bilaga F5 finns inte. Bilaga F5 kan till exempel utgöras av en bild eller screenshot från kommunens ekonomisystem eller bank-applikation.

Bilagan ska innehålla information om: inbetalningsdatum, Arbetsförmedlingens bankgiro 5051-1823, Belopp och Referens: Återbet. Jobb för ungdomar (kommunnamn).