Arbetsmarknadsrapport 2019

Arbetsmarknadsrapport  3 juni 2019

I denna rapport ger vi en bild av det läge på arbetsmarknaden som utgör grunden för de framtida förändringarna. Fokus i rapporten är läget på arbetsmarknaden 2018 och utvecklingen under perioden 2010 till 2018.

Läget på arbetsmarknaden

Läget på arbetsmarknaden är fortsatt starkt. Under 2018 var sysselsättningen den högsta i EU och sysselsättningen ökade för både inrikes och utrikes födda.

Arbetsmarknadsetableringen går allt snabbare för personer som kommit till Sverige. Det visar ny statistik från SCB. För de som kom 2013 var drygt 45 procent förvärvsarbetande efter fem år. Motsvarande för de som kom 2009 var knappt 25 procent. Skillnaden mellan utrikes födda kvinnor och utrikes födda män är dock fortsatt mycket stor. Andelen män som får arbete är till exempel mycket högre än andelen kvinnor.

För första gången sedan 2010 minskade antalet långtidsarbetslösa under 2018. Även det totala antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen, liksom antalet öppet arbetslösa och programdeltagare minskade.

Försämrad matchning och allt viktigare att mäta progression

Matchningen på arbetsmarknaden försämrades under 2018. Det finns flera möjliga förklaringar till denna utveckling. En viktig förklaring är att de arbetssökande i många fall saknar de kompetenser som arbetsgivarna efterfrågar, vilket innebär att det tar allt längre tid för arbetsgivare att hitta rätt kompetenser för de lediga jobben. I de fall arbetssökande är i behov av olika insatser och vägen ut på arbetsmarknaden är lång är progression eller ett stegvist närmande till arbetsmarknaden ett viktigt begrepp.

Progressionsmätning via enkäter har framgångsrikt testats inom projektet Ung Framtid för att mäta individernas närmande till arbetsmarknaden. Resultaten visar att deltagarnas egna uppfattning om möjligheten att få ett arbete och livsnöjdhet kan användas för att mäta progression mot ett arbete. Ett annat sätt att mäta progression har testats inom etableringen där individernas stegvisa närmande till arbetsmarknaden studerats genom att gruppera och rangordna aktiviteter. Resultaten visar att deltagarna inledningsvis påbörjar aktiviteter som innebär stegvisa närmanden till arbetsmarknaden, men att bara en mindre del av deltagarna påbörjar subventionerade eller osubventionerade anställningar inom två år.

Digitalisering

Den snabba tekniska utvecklingen och den ökade digitaliseringen skapar nya möjligheter på arbetsmarknaden. För Arbetsförmedlingen innebär den ökade digitaliseringen av myndighetens arbete att det finns flera möjliga kanaler för möten mellan arbetssökande och arbetsförmedlare. Allt fler av de arbetssökande väljer att ha kontakt med Arbetsförmedlingen via digitala kanaler. Sedan andra halvåret 2017 är andelen besök i form av telefonsamtal, e-post, e-besök och brev större än andelen fysiska besök. Andelen av de arbetssökande som väljer att logga in på arbetsformedlingen.se för att skriva in sig digitalt på Arbetsförmedlingen (direktinskrivning) har ökat från 37 procent 2016 till 70 procent 2018.

Fortsatt positiv utveckling för effekter av arbetsmarknadspolitiska program

Förstagångsdeltagarna i arbetspraktik, arbetsmarknadsutbildning och stöd till start av näringsverksamhet är sysselsatta i större utsträckning än personer i jämförelsegruppen. Detta gäller på både ett och fem års sikt. För arbetsmarknadsutbildning har den tidigare positiva utvecklingen på ett års sikt förstärkts, medan resultaten är kvar på samma nivå som tidigare för arbetspraktik och stöd till start av näringsverksamhet. Det allt bättre resultatet för arbetsmarknadsutbildningen sammanfaller med ett ökat fokus på arbetsgivarnas behov och den sökandes möjligheter att kunna få och behålla ett arbete efter utbildningen, som kriterier för att få påbörja en arbetsmarknadsutbildning.