Arbetsmarknadspolitiska program, årsrapport 2018

Årsrapporten för arbetsmarknadspolitiska program har publicerats av Arbetsförmedlingen sedan mitten av 1990-talet. Syftet med rapporten är att ge en övergripande bild av de arbetsmarknadspolitiska insatserna och programmen. Rapporten beskriver programmens syfte, innehåll, deltagare, resultat och kostnader. Varje kapitel i denna rapport går att läsa fristående. Detta upplägg innebär att vissa upprepningar av förklaringar måste göras, bland annat av regler och villkor som är gemensamma. Avsikten är att rapporten ska kunna fungera som ett referens- och uppslagsverk i olika sammanhang.

Det övergripande syftet med arbetsmarknadspolitiska insatser och program är att

• stärka individens förutsättningar att få och behålla ett arbete
• stimulera och göra möjligt för arbetsgivare att anställa arbetssökande som Arbetsförmedlingen bedömer har svårt att få ett arbete.

De arbetsmarknadspolitiska insatserna och programmen är en viktig del av Arbetsförmedlingens verksamhet och består av

• program med aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning
• etableringsersättning
• stöd till arbetsgivare vid anställning
• insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Genom programdeltagandet behåller den arbetssökande anknytningen till arbetsmarknaden, vilket minskar risken för långvarig arbetslöshet och utslagning. De arbetsmarknadspolitiska programmen ska även bidra till att de arbetssökande har de kunskaper som efterfrågas och därmed motverka arbetskraftsbrist.

De arbetsmarknadspolitiska programmen indelas i två huvudgrupper, dels program med aktivitetsstöd, dels program med lönestöd, även benämnda arbeten med stöd. Programmen med aktivitetsstöd utgörs i allt väsentligt av olika slag av aktiverings-, utbildnings- och praktikinsatser, t.ex. arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik samt jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar.

Behovet av dessa insatser och deras utformning påverkas i relativt hög grad av konjunkturläget och situationen på arbetsmarknaden. Ersättningen till deltagarna finansieras från anslaget "1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd". För en del av dessa program tillkommer andra kostnader, exempelvis för köp av utbildningar, för konsulttjänster samt mer- och kringkostnader av olika slag, vilka finansieras från anslaget "1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser".

Arbeten med stöd består av dels särskilda insatser i form av lönestöd för anställning av personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, dels övriga arbeten med stöd, särskilt anställningsstöd, förstärkt särskilt anställningsstöd och instegsjobb. De särskilda insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, t.ex. lönebidrag för anställning, anpassas främst till individens behov och styrs mindre av förändringar i konjunkturen.

För att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får del av de arbetsmarknadspolitiska resurserna finansieras dessa insatser av det särskilda ramanslaget "1:4 Lönebidrag för anställning och Samhall m.m.". Anställningsstöden finns numera i två former, dels instegsjobb, som vänder sig till nyanlända invandrare, dels särskilt anställningsstöd inom jobb- och utvecklingsgarantin. Utformningen av anställningsstöden anpassas också efter individens behov, men deras omfattning styrs i viss utsträckning av förändringar i konjunkturen. Anställningsstöden finansieras från anslaget "1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser".

Förutom de två huvudgrupperna program med aktivitetsstöd och arbeten med stöd innehåller rapporten även en redovisning av nystartsjobb1, yrkesintroduktionsanställning, utbildningskontrakt, traineejobb, extratjänster och olika stöd till sysselsättning av personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga i andra former än subventionerade anställningar (till exempel bidrag till hjälpmedel på arbetsplatsen) samt även en kortfattad redogörelse för insatser som görs genom kompletterande aktörer.