Arbetsmarknadspolitiska program, årsrapport 2015

Sjukförsäkringsreformen ökar individernas möjligheter att från sina förutsättningar för arbete komma tillbaka in på arbetsmarknaden. Etableringsreformen möjliggör för nyanlända att få en snabbare introduktion till det svenska arbetslivet, men det skapar också utmaningar bland annat vad det gäller utbildningsnivån och att kunna anpassa den till arbetsmarknadens krav. Andelen som tillhör grupper med svag ställning på arbetsmarknaden av samtliga inskrivna arbetslösa stiger och var knappt 70 procent i slutet av 2015. De största grupperna är de som endast har en förgymnasial utbildning och de som är födda i ett land utanför Europa.

Det sammantagna antalet nya och pågående beslut om program med aktivitetsstöd uppgick till knappt 846 300 under 2015. Jämfört med föregående år innebär det en minskning med ca 54 300 beslut. Flertalet program uppvisade en minskning i antal beslut, undantaget var aktiviteter inom vägledning och platsförmedling, arbetslivsintroduktionen och sysselsättningsfasen.

Antalet beslut om arbeten med stöd uppgick till knappt 188 000 under 2015, vilket innebär en minskning med ca 1 500 jämfört med 2014. Inom gruppen arbete med stöd för personer med funktionsnedsättning har såväl instegsjobb som trygghetsanställning ökat. Trygghetsanställningar visar en ökning men är till stor del en överföring från lönebidrag som istället minskade med 3 000. Under 2015 beviljades nystartsjobb i ca 124 500 fall av rekrytering, vilket är en ökning med knappt 3 000 jämfört med 2014.

Flertalet av programmen uppvisar resultat i paritet med året innan, liksom tidigare år gäller att nivån på resultaten varierar mellan de olika programmen. Det beror på att sannolikheten att få ett arbete efter avslutat program inte bara är beroende av konjunkturläget utan det är även viktigt att sätta programmets resultat i relation till målgruppen eftersom förutsättningarna för deltagarna varierar stort. Programmen är ofta individuellt anpassade och planerade i kedjor. Vissa program är i första hand av förberedande karaktär och dessa program vänder sig till arbetssökande som går vidare till andra insatser. Dessa program uppvisar normalt en lägre andel i arbete, men syftar till att deltagarna successivt kommer närmare arbetsmarknaden.

Det är programmet start av näringsverksamhet som uppvisar högst andel till arbete efter avslutad insats. Bland de särskilda insatserna i form av lönestöd för anställning av personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga hade trygghetsanställning ett något sämre resultat, men också en volymökning under året. För programmen med lönestöd var resultaten i paritet med året innan.

Totala kostnaderna för samtliga program 2015 uppgick till 33,3 miljarder kronor (2014: 34,1 miljarder), som fördelade sig med 19,1 miljarder på program med aktivitetsstöd (2014: 19,5 miljarder), 11,2 miljarder på de särskilda insatserna i form av lönestöd för anställning av personer med funktionsnedsättning (2014: 11,5 miljarder) och 3,0 miljarder på anställningsstöden och instegsjobb (2014: 3,0 miljarder). Totala kostnaderna har minskat med ca 0,7 miljarder jämfört med 2014. För programmen med aktivitetsstöd uppvisar snittkostnaden per deltagare en ökning för de flesta av programmen vilket hänger ihop med att ersättningsnivåerna höjdes under hösten 2015.