Arbetsmarknadspolitiska program, årsrapport 2013

Det sammantagna antalet nya och pågående beslut om program med aktivitetsstöd uppgick till 979 000 under 2013. Jämfört med föregående år innebär det en ökning med 71 000 beslut. Flertalet program uppvisade en ökning i antal beslut, undantagen var jobbgarantin för ungdomar och fördjupad kartläggning och vägledning. Största ökningen svarade förberedande eller orienterande utbildning för, varav de flesta var utrikesfödda.

Målgruppen som behöver en stödinsats före andra arbetsmarknadspolitiska program har ökat. Även jobb- och utvecklingsgarantin som är det största programmet ökade totalt sett, men där minskade besluten i fas 1 och 2 medan sysselsättningsfasen stod för ökningen. Arbetspraktik ökade och det är betydelsefullt eftersom arbetsplatsförlagda aktiviteter för den sökande närmare arbetsmarknaden och ökar möjligheten till arbete.

Antalet beslut om arbeten med stöd uppgick till drygt 178 000 under 2013, vilket innebär en ökning med 13 000 jämfört med 2012. Trygghetsanställningar och utvecklingsanställningar för sökande med funktionsnedsättning ökade kraftigt, men är till stor del en överföring från lönebidrag som istället minskade kraftigt. Särskilt anställningsstöd inom jobb- och utvecklingsgarantin, och i synnerhet förstärkt särskilt anställningsstöd, stod för en stor ökning. Vidare beviljades nystartsjobb i drygt 115 000 fall av rekrytering, vilket är i paritet medåret före. Nystartsjobben räknas inte som ett arbetsmarknadspolitiskt program, som Arbetsförmedlingen anvisar sökande till. Dock ska Arbetsförmedlingen godkänna att rekryteringar enligt vissa kriterier får göras som nystartsjobb.

Flertalet av programmen uppvisar ett förbättrat resultat jämfört med 2012 vilket får anses vara ett bra resultat med tanke på det ökade inflödet i programmen. En ökad sysselsättning på arbetsmarknaden kan ha bidragit till en bättre efterfrågan av arbetskraft. Både jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar visade 2013 en uppgång i andel till utbildning och arbete i jämförelse med 2012. Trots en liten nedgång var andelen som gick till arbete särskilt stor för programmet start av näringsverksamhet.

Liksom tidigare gäller att nivån på resultaten varierar mellan programmen. Det beror på att sannolikheten att få ett arbete efter avslutat program inte bara är beroende av konjunkturläget utan det är även viktigt att sätta programmets resultat i relation till målgruppen eftersom förutsättningarna för deltagarna varierar. Programmen är ofta individuellt anpassade och planerade i kedjor. Vissa program är i första hand av förberedande karaktär. Sådana program vänder sig till arbetssökande som går vidare till andra insatser. Dessa program uppvisar normalt en lägre andel i arbete, men syftar till att deltagarna successivt kommer närmare arbetsmarknaden.

De särskilda insatserna i form av lönestöd för anställning av personer med funktionsnedsättning så hade utvecklingsanställning något sämre resultat, men hade också en stor volymökning under året. Övriga program hade ett något förbättrat resultat jämfört med 2012.

Totala kostnaderna för samtliga program 2013 uppgick till drygt 36 miljarder kronor (2012: 33 miljarder), som fördelade sig med 21,3 miljarder på program med aktivitetsstöd (2012: 19,8 miljarder), 12,6 miljarder på de särskilda insatserna i form av lönestöd för anställning av personer med funktionsnedsättning (2012: 11,7 miljarder) och 2,2 miljarder på anställningsstöden (2012: 1,4 miljarder). Totala kostnaderna har ökat med ca 3,3 miljarder jämfört med 2012. Ökningen beror på det ökade antalet deltagare både med aktivitetsstöd och i lönestöden. För programmen med aktivitetsstöd så fortsätter snittkostnaden per deltagare att sjunka för de flesta programmen. För lönestöden är det förstärkt särskilt anställningsstöd som har största kostnadsökningen och högsta kostnaden per deltagare.