Vad händer i mötet? En studie av hur arbetsförmedlares arbetssätt kan bidra till ökad jämställdhet
25 november 2019
Studien ingår i en handlingsplan som Arbetsförmedlingen har upprättat på uppdrag av regeringen. Syftet med planen är att redovisa hur myndigheten avser att öka andelen utrikes födda kvinnor som arbetar eller studerar. Denna rapport, Vad händer i mötet, är en av de studier som initierades i samband med handlingsplanen och som ska bidra till ökad kunskap om Arbetsförmedlingens verksamhet.
I rapporten studeras möten och kontakter mellan arbetsförmedlare och arbetssökande. Där framgår att arbetsförmedlare, när de ska balansera krav och resurser mellan de krav som ställs på dem och de resurser de har att tillgå, utvecklar olika typer av arbetsstrategier. De tar sig uttryck som att arbetsförmedlarna tillskriver utrikes födda kvinnor egenskaper som ”svårjobbade” eller ”omotiverade”.
Ofta ställs dessa kvinnor mot män som anses vara mer ”drivna” och ”på”. Dessa uppfattningar påverkar hur arbetsförmedlarna förhåller sig till kvinnor respektive män i möten och kontakter. Utrikes födda kvinnor anvisas i högre grad till insatser med syfte att uppfylla aktivitetskraven, snarare än med syfte att insatsen ska leda till jobb. Män matchas i större utsträckning mot lediga arbeten eller hänvisas till arbetsmarknadsnära insatser.
Vidare visar rapporten att de arbetsstrategier som arbetsförmedlarna utvecklar för att förenkla sitt arbete och spara tid tenderar att drabba kvinnor med kort utbildning och liten arbetslivserfarenhet. Det tar sig bland annat uttryck i form av bristfälliga kompetenskartläggningar och att kvinnorna prioriteras bort vid matchningar mot lediga tjänster. Gravida kvinnor skrivs inte heller in som arbetssökande i samma utsträckning som andra individer.
Sammanfattningsvis innebär det att män till stor del får del av en arbetsmarknadspolitik som ökar möjligheterna att få ett arbete och försörja sig. Kvinnor å andra sidan tenderar i större utsträckning att aktiveras i form av deltagande i aktiviteter som inte nödvändigtvis gagnar deras arbetsmarknadsetablering. Det kan bidra till att utrikes födda kvinnor har en svagare förankring på arbetsmarknaden.