Utlandsrekrytering och arbetskraftsinvanding

Arbetskraftsbrist och flaskhalsproblem är tillväxthämmande, både för enskilda företag och för samhällsekonomin i stort. Redan pågående rekordstora pensionsavgångar och ett utbildningssystem som volymmässigt inte alltid svarar upp mot arbetsmarknadens behov gör att Sverige står inför stora utmaningar på arbetsmarknaden, vilka kommer att accentueras vid nästa högkonjunktur. Ökad arbetskraftsinvandring lyfts i detta sammanhang fram som en av flera tänkbara lösningar. Regelverksmässigt finns det idag få begränsningar för ökad utlandsrekrytering och arbetskraftsinvandring. Trots detta får arbetskraftsinvandringen fortfarande betraktas som låg. År 2012 uppgick antalet beviljade arbetstillstånd till arbetstagare (inkl. säsongsarbetare) och egenföretagare till 27 100, vilket motsvarar knappt 0,6 procent av det totala antalet sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden. Enbart inom ett fåtal yrken har arbetskraftsinvandringen gjort något större avtryck. Dit hör dataspecialister. Men samtidigt tyder statistik från Migrationsverket på att arbetskraftsinvandringen inom detta yrke och andra yrkesgrupper där Arbetsförmedlingen bedömer att det råder arbetskraftsbrist är mer temporär till sin karaktär. Arbetsförmedlingens intervjuer med arbetsgivare i samband med myndighetens prognosarbete visar vidare att få arbetsgivare löser problem med arbetskraftsbrist genom att rekrytera utomlands. Den naturliga följdfrågan är: varför?

Kunskapsläget om arbetsgivarnas intresse och möjligheter att rekrytera från utlandet är väldigt begränsat. Inom ramen för projektet Ny väg in* har Arbetsförmedlingen därför genomfört en enkätundersökning av arbetsgivare med frågor kring utlandsrekrytering och arbetskraftsinvandring. Resultaten från undersökningen visar att det finns ett flertal anledningar till att inte utlandsrekryteringen är mer omfattande, men den i särklass främsta anledningen är att utländska kandidater anses ha otillräckliga kunskaper i svenska språket. Andra vanligt förekommande anledningar är svårigheter att värdera kvalifikationer och färdigheter förvärvade utomlands samt svårigheter med att komma i kontakt med potentiella kandidater.

Resultaten visar vidare att det är en ganska liten andel av arbetsgivarna i undersökningen (tio procent) som säkerligen eller troligen kommer att rekrytera utomlands de kommande två åren.  

I enkäten har arbetsgivarna getts möjlighet att bedöma åtgärder vilka skulle vara av värde för att underlätta utlandsrekrytering. Närmare en femtedel av respondenterna i undersökningen uppgav att de skulle vara betjänta av hjälp av Arbetsförmedlingen/Eures vid rekrytering inom EU/EES och Schweiz. Samtidigt uppgav mer än hälften av rbetsgivarna att de inte visste om de skulle vara betjänta av den hjälp som Eures erbjuder, vilket tyder på att Euresverksamheten måste göras mer känd. Arbetsgivarna har även ombetts att värdera i vilken utsträckning olika åtgärder skulle kunna underlätta rekrytering från tredjeland. Den åtgärd som flest arbetsgivare anser skulle vara av mycket stort värde är språkträning för anställda efter ankomst, vilket ligger i linje med att bristande kunskaper i svenska anges som det i särklass främsta skälet till att utlandsrekrytering inte varit aktuell 2012/13. Hjälp med att finna arbetssökande med rätt kompetens anses också vara av stort värde för många arbetsgivare. Detta tillsammans med hjälp med validering av utlänska meriter rankas särskilt högt bland de arbetsgivare som inte rekryterat utomlands under 2012/13. För de arbetsgivare som 2012/13 har rekryterat/påbörjat rekrytering från tredjeland är åtgärder som kortar och underlättar tillståndshandläggningen de mest angelägna åtgärderna. De sätter också stort värde på att få hjälp i tillståndsgivningsprocessen av berörd myndighet.

I rapportens avslutande diskussionsdel förs ett vidare resonemang om vad som kan och behöver göras för att ökad arbetskraftsinvandring ska bidra till att på kort och lång sikt lösa problemen med arbetskraftsbrist och upprätthålla arbetskraftsutbudet. För både Arbetsförmedlingen och Migrationsverket är det viktigt med en fortsatt dialog med arbetsgivarna för att lyssna in deras behov och ytterligare precisera vari deras problem består för att kunna utveckla vår verksamhet och service till arbetsgivare. Förhoppningsvis bidrar studien även till att andra aktörer reflekterar vidare över hur de kan bidra till att utlandsrekrytering och arbetskraftsinvandring kan underlättas.             

*Projektet, som syftar till att fler personer ska kunna komma till Sverige som arbetskraftsinvandrare, drivs av Migrationsverket och medfinansieras av den Europeiska unionen. Arbetsförmedlingen och Global utmaning är projektpartners.