Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden

När man diskuterar ungdomars arbetsmarknad är det emellertid viktigt att komma ihåg att den i flera avseenden skiljer sig från de äldres arbetsmarknad. De unga befinner sig i en fas i livet där de ska etablera sig på arbetsmarknaden medan de flesta äldre redan är etablerade.Detta visar sig bland annat genom att ungdomar i större utsträckning än äldre rör sig mellan olika jobb eller mellan studier och arbete, rörelser som i många fall innefattar en period i arbetslöshet. En annan viktig skiljelinje mellan unga och äldre arbetslösa är att det är en förhållandevis liten andel unga som är långtidsarbetslösa. Det visar att för de flesta arbetslösa
ungdomar är tiden utan arbete snabbt övergående.

Arbetslösheten som relation till arbetskraften och befolkningen

En vanlig missuppfattning är att arbetslösheten bland unga relateras till hela åldersgruppen och inte till arbetskraften. För att nyansera bilden av hur utbredd arbetslösheten är inom en grupp kan man relatera arbetslösheten till hela åldergruppen istället för till arbetskraften, som är den vedertagna metoden. Ungdomsarbetslösheten (15-24 år) uppgick 2012 till 23,6 procent av arbetskraften. Väljer man att istället relatera arbetslösheten till hela befolkningen i åldersgruppen uppgick den till 12,3 procent. Över 40 procent av de ungdomar som klassificeras som arbetslösa i statistiken är heltidsstuderande som söker jobb och denna grupp utgör ett stort inslag i ungdomsarbetslösheten. En mycket stor andel av dessa ser sig i första hand som studerande och inte som arbetssökande och skulle man exkludera dessa från gruppen arbetslösa sjunker arbetslösheten till 14,7 procent av arbetskraften och till 6,8 procent av befolkningen. Detta visar att nivån på arbetslösheten bland ungdomar varierar beroende på om man relaterar den till arbetskraften eller till befolkningen. En tolkning av detta är att i genomsnitt 6,8 procent av samtliga ungdomar i åldersgruppen, exklusive heltidsstuderande, var arbetslösa på heltid år 2012.

Ungdomsarbetslösheten består av många men korta arbetslöshetsperioder

Under senare år har dock arbetslösheten bland unga ökat, både i antal och som andel av arbetskraften. Sedan 2003 har antalet arbetslösa ungdomar ökat med över 40 000 till 134 000 år 2012. Nästan hela denna ökning förklaras främst av fler ungdomar med korta arbetslöshetsperioder. Hade merparten av ökningen däremot bestått av fler med långa arbetslöshetstider hade det indikerat att ungdomsarbetslösheten fått ett större inslag av unga med stora problem att finna arbete.

Vad ökningen av antalet korta arbetslöshetsperioder beror på är dock inte alldeles klart. Det finns två faktorer som kan användas som förklaringar. Den ena beror på ökningen av antalet visstidsanställningar och den andra på att fler ungdomar söker jobb vid sidan av sina studier. Dessa klassificeras som arbetslösa i AKU. Ökningen av antalet visstidsanställningar på arbetsmarknaden, som är en vanlig anställningsform bland ungdomar, torde ha lett till att det är vanligare bland unga att varva kortare tider i arbetslöshet med tider i arbete. Vidare tyder ökningen av heltidsstuderande som söker arbete på att vi har fått ett växande inslag i ungdomsarbetslösheten av unga vars jobbsökande begränsas till vissa perioder, exempelvis kring skollov. Slutsatsen av detta är att ungdomsarbetslösheten i stor utsträckning präglas av unga som är benägna att röra sig till och från arbetsmarknaden och att detta visar sig genom att ungdomsarbetslösheten består av många korta arbetslöshetsperioder.

Mer än var tionde ung varken arbetar eller studerar

Det är ett stort antal unga i åldrarna 16-29 år som varken arbetar eller studerar. Väldigt många av dessa står inte till arbetsmarknadens förfogande och ingår inte i gruppen arbetslösa som beskrivits ovan. I gruppen unga som varken arbetar eller studerar finns många unga som befinner sig i en utsatt position och tidigt i livet gått långa perioder utan att ha arbetat eller studerat.

År 2008 uppgick antalet unga som varken arbetar eller studerar till drygt 160 000, motsvarande 10 procent av åldersgruppen. Under 2009 ökade antalet mycket kraftigt till 194 000 medan antalet endast minskade svagt året efter till 191 000, motsvarande 11 procent av åldersgruppen. Den kraftiga ökningen under 2009 kan till stor del tillskrivas den svaga konjunkturen, men talen illustrerar att det även i tider med gynnsammare konjunkturutveckling är många unga som varken arbetar eller studerar.

Sammansättningen av de unga som varken arbetar eller studerar visar att andelen stiger med åldern, att de utrikes födda är överrepresenterade och att det är ungefär lika stora andelar unga med förgymnasial och gymnasial utbildning som finns i gruppen. Däremot tenderar unga med eftergymnasial utbildning i betydligt mindre utsträckning befinna sig utanför arbete och studier.

Av de drygt 190 000 unga som varken arbetade eller studerade 2010 var det en femtedel, eller 38 000, som under merparten av året var inskrivna på Arbetsförmedlingen och tog del av förmedlingens insatser. Utvecklingen under senare år visar att en allt större andel av de unga som varken arbetar eller studerar söker sig till Arbetsförmedlingen. Men trots denna utveckling är det en mycket stor andel av de unga som varken arbetar eller studerar som inte är inskrivna på Arbetsförmedlingen och således inte har någon egentlig kontakt med arbetsmarknaden. Närmare var tredje ung, drygt 59 000, av de som varken arbetade eller studerade 2010 saknade känd aktivitet. I den här gruppen finns de som inte varit i kontakt med Arbetsförmedlingen, kommunen eller Försäkringskassan. Hur dessa unga har försörjt sig under året är en viktig fråga som dock inte går att besvara.

Resultaten på regional och lokal nivå visar att i Västmanlands, Skåne och Blekinge län finns störst andel unga som varken arbetar eller studerar, ungefär 13 procent av åldersgruppen år 2010. Bland landets kommuner är motsvarande andel högst i Landskrona, 19 procent, därefter följt av Perstorp och Klippan kommun, 18 respektive 17 procent. I de utvalda stadsdelarna (LUA och URB-områden) är andelarna unga som befinner sig utanför arbete och studier genomgående högre än riksgenomsnittet på drygt 11 procent. Högst är andelen i stadsdelen Herrgården (Malmö), 31 procent, och i stadsdelarna Kronogården (Trollhättan) och Rinkeby
(Stockholm), 26 procent.

Antalet har ökat mest i Blekinge län

I samtliga län har antalet unga som varken arbetar eller studerar ökat i snabbare takt än befolkningstillväxten. Men det föreligger regionala och lokala skillnader i ökningstakten. Gruppen unga som varken arbetar eller studerar är känslig för konjunkturnedgångar. Detta visar sig genom att i många regioner som påverkades mest av finanskrisen 2009 har antalet i denna grupp ökat påtagligt. Mest har antalet ökat i Blekinge län med över 25 procent perioden 2008-2010. Motpolen är Stockholm och Norrbottens län där ökningen uppgår till 11 procent. I dessa två län har utvecklingen på arbetsmarknaden varit gynnsammare än i många andra län.

I nästan samtliga kommuner har antalet unga som varken arbetar eller studerar ökat åren 2008-2010. Störst är ökningen i Ragunda och Härjedalen kommun i Jämtlands län där antalet ökat med över 50 procent. På en mer övergripande nivå har antalet unga som varken arbetar eller studerar ökat mest i kommuner med stort inslag av industri och i kommuner med svagt befolkningsunderlag, alltså företrädesvis utanför storstadsregionerna. Även i de utvalda stadsdelarna är ökningen störst i stadsdelar utanför storstadsregionerna, Araby (Växjö) samt Hertsön (Luleå).

Drygt 77 000 har varken arbetat eller studerat tre år i rad...

Ett stort antal unga har varit utanför arbete och studier flera år i följd. Antalet unga som varken arbetat eller studerat tre år i följd, åren 2008-2010, uppgår till drygt 77 000, motsvarande 4,5 procent av befolkningen. Det innebär att det finns ett stort antal unga som tidigt i livet befunnit sig mycket långa perioder utanför arbete och studier. Frånvaron från arbete och studier under så lång tid tyder på att här finns många unga med etableringsproblem. Av de unga som varken arbetade eller studerade 2008 var det närmare hälften som var fortsatt utanför arbete och studier de två följande åren, vilket speglar den höga sannolikheten för att de unga som hamnar i den här gruppen blir kvar utanför arbete och studier under lång tid. I denna grupp är unga med högst förgymnasial utbildning flest, både i antal och som andel av befolkningen, vilket sammanhänger med att de i mindre utsträckning än unga med högre utbildning övergår till arbete eller studier. Var tredje är född i ett annat land än Sverige och av dessa är det 40 procent som vistats i Sverige kortare tid än fem år. Vidare är det ungefär lika många män och kvinnor som varken arbetat eller studerat under en treårsperiod. Detta skiljer sig från de unga som varken arbetar eller studerar ett enskilt år där fler är kvinnor än män. Att dessa skillnader mellan könen jämnats ut förklaras av att kvinnor i högre utsträckning än män börjar arbeta eller studera.

När resultaten bryts ner på lokal nivå framgår det att i hälften av kommunerna är andelen unga som varken har arbetat eller studerat under tre års tid högre än riksgenomsnittet på 4,5 procent. I över en tredjedel av landets kommuner är det hälften eller fler av de unga som varken arbetade eller studerade 2008 som även var utanför arbete och studier under 2009 och 2010. Högst är andelen i Perstorps och Grums kommun, 8 procent. I de utvalda stadsdelarna är andelen högst i Rinkeby (Stockholm), 13 procent, därefter följt av Kronogården (Trollhättan), 12 procent.

...och över 20 000 av dessa saknar känd aktivitet - här finns många unga med stora etableringsproblem

Av de unga som varken arbetat eller studerat tre år i följd är det tre fjärdedelar som i varierande utsträckning har varit registrerade i olika aktiviteter under de här åren. Resterande saknar känd aktivitet.

Det är motiverat att i synnerhet fokusera på det stora antalet unga som saknar känd aktivitet, vilka uppgår till drygt 20 000. Här finns de unga som varken arbetat eller studerat under en treårsperiod samt därtill under perioden inte varit i kontakt med Arbetsförmedlingen, kommunen eller Försäkringskassan. Det är troligt att här finns en kärna av unga med mycket stora etableringsproblem och som med hög sannolikhet riskerar att permanent hamna utanför samhället. Deras frånvaro från arbetsmarknaden, studier och andra aktiviteter under så många år tyder på att många unga i denna grupp har ett begränsat kontaktnät vilket ytterligare försvårar deras etableringsmöjligheter och förstärker deras behov av stöd. Här finns många ungdomar med kort utbildning1, över hälften är i åldrarna 25-29 år och en fjärdedel är yngre än 20 år. Antalsmässigt är det fler inrikes födda än utrikes födda och en stor andel av de som är födda i ett annat land har en vistelsetid kortare än fem år.

Arbetsförmedlingens insatser för ungdomar

Arbetsförmedlingen arbetar för att komma i kontakt med unga som varken arbetar eller studerar och inte finns inskrivna på Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingens största satsning är Unga in som är ett nationellt utvecklingsarbete. Unga in vänder sig till unga i åldern 16 - 24 år som inte studerar, arbetar eller har någon annan känd planering. Syftet med projektet är att möta ungdomar på deras egna arenor för att motivera och erbjuda dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden en möjlighet att inkluderas i arbete eller utbildning. I Unga in är varje ungdom unik och projektet jobbar holistiskt utifrån individuella behov och förutsättningar. För att möta ungdomar på deras arenor har unga marknadsförare anställts vid Arbetsförmedlingen och Unga in. Unga in finns på sex orter i landet. Stockholm, Göteborg, Malmö, Gävle, Skellefteå och Södertälje.