Storstadsregionernas arbetsmarknad

Fokus i den här rapporten är på arbetsmarknaden i Sveriges tre storstadsregioner. Syftet är att studera arbetsmarknadens utveckling under perioden 2007-2018, både när det gäller skillnader mot övriga Sverige liksom inbördes skillnader i utvecklingen för Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionen. Perioden fångar en hel konjunkturcykel; från toppen av en högkonjunktur, genom finans- och skuldkrisen, till 2010-talets avslutande år med rekordstark befolkningstillväxt och ny högkonjunktur.

Sveriges tre storstadsregioner har dominerat skapandet av nya jobb i Sverige mellan år 2007 och 2018. De klarade sig förhållandevis bra under finanskrisen och flyttflöden bland inrikes födda har gjort att den totala befolkningsökningen varit nästan helt koncentrerad till storstadsregionerna. Tjänstesektorerna och byggsektorn har bidragit med nya jobb också utanför storstadsregionerna men tillväxttakten har varit mycket starkare i storstadsregionerna, där den privata tjänstesektorn varit den viktigaste källan till nya jobb. Stockholmsregionen har haft den starkaste sysselsättningstillväxten under perioden och är den enda regionen där antalet sysselsatta faktiskt ökade under finanskrisen. Den privata tjänstesektorn och byggsektorn växte mycket kraftigt i huvudstadsregionen, vilket vägt upp mot en svag industri under slutet av perioden. Göteborgsregionen har också haft en bred och stark sysselsättningstillväxt, som hjälpts av att industrin jämförelsevis klarat sig mycket bra. I Malmöregionen har sysselsättningstillväxten varit något svagare, tyngt av att byggsektorn och framförallt industrin haft en sämre utveckling än riksgenomsnittet. Däremot har den offentliga sektorn vuxit allra mest i Malmöregionen.


Storstadsregionerna har också stått för en oproportionerligt stor del av ökningen av antalet arbetslösa. Även om sysselsättningsgraden i Sverige ökat mellan konjunkturtopparna 2007 och 2018 har arbetslösheten ökat kraftigt under samma period. Stockholms- och Malmöregionen ligger bakom den anmärkningsvärt stora ökningen för storstadsregionerna, medan den procentuella ökningen av arbetslösa i Göteborgsregionen är långt lägre och i nivå med den utanför storstadsregionerna. Stora inflyttningsflöden av inrikes födda är en viktig förklaring till den starka ökningen av antalet arbetslösa i Stockholms- och Malmöregionen, vilket främst gäller Malmöregionen och i synnerhet den yngre delen av dess befolkning. Inflyttningen av inrikes födda till Stockholms- och framförallt Malmöregionen har haft svag koppling till den regionala efterfrågan på arbetskraft. I Göteborgsregionen och utanför storstadsregionerna har antalet inrikes födda arbetslösa minskat. Den utrikes födda delen av befolkningen har istället ökat kraftigt och står bakom nästan hela den totala ökningen av antalet arbetslösa i Sverige 2007-2018. Men arbetslösheten bland utrikes födda har ökat betydligt mer utanför storstadsregionerna. Befolkningsökningen är dock inte huvudförklaringen till arbetslöshetens ökning. Den viktigaste orsaken är att en mycket större andel utrikes födda var arbetslösa 2018 jämfört med 2007, även i men främst utanför storstadsregionerna.


Såväl bland inrikes som utrikes födda framstår en svag koppling mellan flyttflöden och den regionala arbetsmarknadens behov som en viktig drivkraft bakom arbetslöshetens utveckling 2007-2018. Bland utrikes födda har befolkningsökningen varit starkast utanför storstadsregionerna, trots att arbetslösheten var högst där redan i början av perioden. Arbetslöshetens ökning bland inrikes födda har istället varit koncentrerad till Stockholms- och Malmöregionen, under en period då den här delen av Sveriges befolkning både minskat i antal och fått högre utbildningsnivå.

Relaterad