Romsk inkludering i arbetslivet

Fler hinder på arbetsmarknaden som betonas är bland annat den historiska bakgrunden med långvarig diskriminering och förtryck vilken har påverkat på ett djupt plan och fortfarande får betydelse för romers tillgång till arbete. Det faktum att romer historiskt sett haft begränsad tillgång till utbildning påverkar förutsättningarna för unga romer att välja att satsa på studier än idag, vilket i sin tur får en avgörande betydelse för möjligheten att få ett arbete.

Kunskapen om att romer upplever antiziganism och känner sig tvingade att dölja sin romska identitet på arbetsmarknaden ställer höga krav på myndigheters och kommuners arbete för romsk inkludering. Arbetsförmedlingen konstaterar att behovet av insatser inom offentlig verksamhet kan delas in i två olika spår. Det ena spåret är det individuella stöd som efterfrågas för att öka individens förutsättningar att få ett arbete. Det andra spåret handlar om hur offentlig verksamhet på en mer strukturell nivå kan arbeta för romsk inkludering på arbetsmarknaden.

Med utgångspunkt i det som framkommit i intervjuer och enkäter kan Arbetsförmedlingen särskilt lyfta fram ett antal åtgärder. Myndigheter och kommuner behöver ta ställning till hur arbetsgivare kan inkluderas i arbetet mot antiziganism. Samtidigt behöver myndigheter och kommuner vara förebilder genom att anställa personer med romsk kompetens i ordinarie verksamhet. Ungdomar behöver fångas upp tidigt genom att till exempel erbjudas praktik och sommarjobb samt vägledning och motivation till studier och arbete. Dessutom kan jämställdhetsperspektivet lyftas genom att erbjuda insatser på deltid eller distans för att förbättra tillgängligheten till arbetsmarknaden.