Riksrevisionens granskning av Arbetsförmedlingens analys av matchningseffektiviteten – några kommentarer

Riksrevisionen argumenterar i en granskningsrapport för att Arbetsförmedlingen i sina arbetsmarknadsrapporter och årsredovisningar enbart förklarar det försämrade matchningsresultatet med att andelen utsatta grupper har ökat.

Detta skulle, enligt Riksrevisionen, bero på att Arbetsförmedlingens metod använder makrodata för att analysera matchningen.

I stället visar granskningsrapportens resultat, som utgår ifrån en ny och oprövad metod som bygger på individdata, att det endast är en tredjedel av matchningsförsämringen som beror på förändringar i andelen utsatta grupper.

Rapporten diskuterar om den analys och de slutsatser som Riksrevisionen har presenterat är tillförlitliga. Diskussionen utmynnar i slutsatsen att det finns flera invändningar som kan riktas mot granskningsrapporten och som innebär att de slutsatser som dras om bland annat betydelsen av betydelsen av andelen utsatta grupper för matchningsförsämringen inte är så entydiga som rapporten vill göra gällande.