Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft - utmaningar för morgondagens arbetsmarknad

En beräkning visar att om sysselsättningsgraden för utrikes födda höjs med fem procentenheter under perioden till 2025, från 64 till 69 procent, så ger det ett årligt tillskott i sysselsättning på i genomsnitt cirka 6 000 personer4. Om sysselsättningsgraden skulle öka med fem procentenheter till år 2025 så dämpar det behovet av nettoinvandring med cirka 10 000 personer per år, men trots allt kvarstår det relativt stora behovet av nettoinvandring. Som jämförelse kan nämnas att sysselsättningsgraden steg med 2,4 procentenheter bland utrikes födda under perioden 2005 till 2014.

En fortsatt nettoinvandring som är betydligt högre än det historiska genomsnittet ställer krav på ett väl fungerande integrationsarbete. Det är viktigt att andelen i arbete av dem som invandrar blir hög och att arbetslösheten bland utrikes födda sjunker på sikt. En viktig fråga som uppstår under integrationsfasen är att det ska skapas goda förutsättningar för att matcha utbudet av arbetskraft med efterfrågan på arbetskraft. En viktig del i processen är att så långt som möjligt säkerställa att utbudet av arbetskraft matchar den kommande efterfrågan, vilket bland annat kan påverkas via utbildningar. Presenterade resultat visar att utrikes födda som skaffat sig en gymnasieutbildning eller en längre utbildning kommer ut på arbetsmarknaden i relativt stor utsträckning och att även en stor del får arbete. Det finns dock säkerligen en hel del att förbättra i den processen, bland annat avseende om de får arbete inom yrken på den utbildningsnivå som motsvarar deras utbildningsbakgrund.

Det som inte har fungerat väl är integrationen av korttidsutbildade på arbetsmarknaden. Det är som ovan framgått en mycket stor del av dem med kort utbildning som inte träder in på arbetsmarknaden och i den mån de gör det så blir många arbetslösa. Resultaten ger en tydlig bild om att det saknas verkningsfulla instrument i integrationsprocessen för denna utbildningsgrupp, inte minst i form av grundläggande utbildning och yrkesutbildning. Avsaknaden av effektiva utbildningsvägar leder till att en stor del av utbildningsgruppen står utanför arbetsmarknaden även om de vistats i landet under lång tid.

Fem viktiga utmaningar

Slutsatsen är att det finns fem viktiga utmaningar rörande den framtida arbetskraftstillgången och matchningen på arbetsmarknaden:

1. Tillskott av arbetskraft till arbetsmarknaden (nettoinvandring) för att skapa förutsättningar för en fortsatt god utveckling av sysselsättningen.
2. Väl fungerande integration.
3. Arbetskraftens utbildning, vilket innefattar frågor kring utbildningsdimensionering samt att utbildningarnas längd och inriktning så långt som möjligt ska matcha den kommande efterfrågan på arbetskraft.
4. Höja sysselsättningsgraden inom den befintliga befolkningen – minskad arbetslöshet och lägre andel utanför arbetskraften.
5. Regionala problematiken rörande det begränsade tillskottet av arbetskraft i många kommuner - i mer än 2 av 3 kommuner riskerar arbetskraftstillgången att minska.