Jobbchansen för inskrivna vid Arbetsförmedlingen

2 juli 2018

I den här rapporten har vi bland annat studerat sambandet mellan antal inskrivna arbetslösa och jobbchansen under perioden 1996-2017. Sambandet varierar över perioden. Sambandet är mycket starkt negativt mellan åren 1996-2006, dvs. när jobbchansen minskar ökar arbetslösheten, men starkt positivt 2010-2017, dvs. både arbetslösheten och jobbchansen minskar samtidigt.

Vi kan alltså inte alltid förvänta oss att jobbchansen kommer att öka när arbetslösheten minskar och vice versa. Hur sambandet ser ut beror i stället på hur mycket utflödet från och inflödet till arbetslöshet förändras, dvs. hur mycket arbetslösheten förändras.

Nedgången i jobbchansen kopplas ofta ihop med finanskrisen 2008/2009, men den kraftiga nedgången i jobbchansen började redan våren 2007, och förklaras delvis av regelförändringar på arbetsmarknaden som infördes med start 2007. Finanskrisen och flyktingströmmar kan sedan ha förstärkt nedgången.

Under perioden 2010-2017 har sökandesammansättningen förändrats kraftigt. Andelen arbetslösa med en utsatt ställning har ökat markant och det är en grupp som har betydligt lägre jobbchans än de som inte har en utsatt ställning på arbetsmarknaden. Om andelen som hade en utsatt position skulle varit densamma 2017 som 2010 och jobbchansen 2017 viktas om med 2010 års andelar, är jobbchansen i stort sett oförändrad mellan 2010 och 2017.

Gruppen som har en utsatt ställning på arbetsmarknaden har dessutom fått en alltmer utsatt position. En betydligt större andel av de utomeuropeiskt födda utgörs av nyanlända som har en låg jobbchans, om man jämför 2017 med 2010. Alltfler personer tillhör också mer än en av de delgrupper som tillsammans utgör gruppen som har en utsatt ställning.

Utvecklingen för väletablerade grupper, representerade av gruppen inrikes födda män i åldern 35-44 med gymnasieutbildning och utan funktionsnedsättning, har varit betydligt bättre än för grupper som står längre ifrån arbetsmarknaden. I denna grupp, som definieras som en grupp som inte har en utsatt ställning, hade dock en dryg fjärdedel varit arbetslös mer än 12 månader i december 2017. En person som är långtidsarbetslös står relativt långt från arbetsmarknaden även om personen ingår i en väletablerad grupp. Ett alternativt sätt att definiera de som står långt från arbetsmarknaden är att göra det utifrån hur lång tid de har varit arbetslösa. Båda sätten har för- och nackdelar. Styrkan med att använda sig av definitionen utsatt ställning är att måttet bygger på egenskaper som kan observeras i förväg, vilket gör att man omedelbart kan skapa sig en bild av förändringen i sökandesammansättningen. Definitionen ger också en möjlighet att agera innan en person har hunnit bli arbetslös en längre period. Långtidsarbetslösheten registreras i efterhand men en fördel med den är att även det som inte har en utsatt ställning inkluderas.