Hur skapar vi en mer jämställd arbetsmarknadsetablering?

Frågeställningarna angriper om och på vilket sätt Arbetsförmedlingens förmedlingsverksamhet och insatser är ojämställda, med fokus på etableringen av nyanlända. Då kvinnor är underrepresenterade i olika delar av kedjan av insatser är det viktigt att visa var i kedjan av aktiviteter det uppstår könsskillnader för att kunna åtgärda problemen.

Arbetsförmedlingen har ett jämställdhetsuppdrag inom arbetsmarknadspolitiken där kvinnor och män ska ha tillgång till förmedlings- och programverksamhet på samma villkor. Tidigare studier som är baserade på deskriptiv statistik visar dock att könsfördelningen av Arbetsförmedlingens insatser är skev. Bland utrikes födda och deltagare i etableringsuppdraget är könsfördelningen av insatser och möten med arbetsförmedlare än mer skev. Kvinnor och män kan emellertid ha olika förutsättningar och/eller egenskaper som bidrar till den skeva fördelningen. Denna rapport studerar om det finns oförklarade könsskillnader i Arbetsförmedlingens förmedlingsverksamhet och insatser, genom att kontrollera för olika bakgrundsegenskaper som kan skilja sig åt mellan kvinnor och män. Resultaten visar att det finns könsskillnader, men de är mindre än vad som målas upp i den deskriptiva statistiken.

Rapporten visar att män får ta del av arbetsnära insatser som arbetsmarknadsutbildningar, arbetspraktik, instegsjobb och nystartsjobb i högre utsträckning medan kvinnor får ta del av förberedande utbildningar och extratjänster i högre utsträckning. Om kvinnor är underrepresenterade i olika delar av Arbetsförmedlingens verksamhet är det viktigt att visa var det uppstår könsskillnader för att kunna åtgärda problemen. Studien visar att män generellt får fler besök och kallelser till möten hos arbetsförmedlare än kvinnor. De träffar också arbetsförmedlaren tidigare i arbetslöshetsperioden. Manliga och kvinnliga arbetssökanden får olika arbetsmarknadspolitiska bedömningar. Män, och särskilt manliga arbetssökande inom etableringsuppdraget, bedöms i högre utsträckning vara matchningsbara. Att vara matchningsbar innebär att vara redo för arbete eller utbildning. De bedöms också vara i mindre behov av en tidig insats än kvinnor. Bland utrikes födda träffar män i högre grad samma handläggare. Studien visar att möten med arbetsförmedlare tidigt i arbetslöshetsperioden och möten med samma arbetsförmedlare ökar sannolikheten att få en insats. Att ha bedömts som matchningsbar ökar sannolikheten att ha fått en arbetsnära insats.

Arbetsförmedlingen arbetar aktivt med jämställdhetsintegrering. Extratjänster, som ökat rejält i antal under 2017, kan vara en väg framåt för många kvinnor men behöver utvärderas. För att uppnå de jämställdhetspolitiska målen behöver Arbetsförmedlingen intensifiera arbetet med jämställdhetsintegrering. I dagsläget görs en hel del aktiviteter som beskrivs i en handlingsplan för att få fler utrikes födda kvinnor i arbete eller studier. Arbetet med att öka myndighetens kunskapsuppbyggnad går i positiv riktning.