Generationsväxlingen och regionernas befolkning

- Sverige står inför den största generationsväxlingen i modern tid vilket kommer att drabba regioner olika hårt. Arbetsförmedlingen spelar en viktig roll för att underlätta generationsväxlingen. Vi kan med våra olika erbjudanden hjälpa arbetsgivare att komma i kontakt med framtida medarbetare redan idag. För om vi inte agerar nu, är risken stor att det uppstår kompetensbrist i framtiden, säger Angeles Bermudez-Svankvist, generaldirektör på Arbetsförmedlingen.

En ny rapport från Arbetsförmedlingen visar att den aktiva befolkningen (18-64 år) förändras marginellt under de kommande 15 åren, samtidigt som den sammantagna befolkningen växer. Det betyder att försörjningsbördan för dem som arbetar ökar. Under perioden 2009 till 2015 sker den stora generationsväxlingen på arbetsmarknaden då de stora födelsekullarna 1944 till 1950 når pensionsåldern och de relativt stora ungdomskullarna i 20-årsåldern träder in i arbetslivet. Samtidigt finns ett stort antal utlandsfödda, invandrade de senaste åren, som står i begrepp att göra insteg på svensk arbetsmarknad.

Små kommuner och skogslänen drabbas

Generationsväxlingen drabbar samtliga län och nästan alla kommuner, men med olika styrka. Bäst klarar sig storstadskommunerna och några universitetsstäder medan utvecklingen blir mycket ogynnsam för flertalet kommuner i skogslänen men också för många små kommuner i Syd- och Mellansverige. Värst drabbas dock glesbygdskommunerna. I dessa kommuner som tappar aktiv befolkning ökar försörjningsbördan kraftigt för dem som arbetar och till detta kommer att den kommunala ekonomin försvagas.

Skillnaderna växer mellan tillväxtregioner och övriga delar av landet när det gäller tillgången på befolkning i aktiv ålder. Under generationsväxlingens mest framträdande år, alltså perioden 2009-2015, väntas i glesbygden och övriga småorter dubbelt så hög andel pensionsavgångar — cirka 3 procent per år — som i de tre storstäderna. År 2025 väntas 64 procent av storstädernas befolkning vara mellan 18 och 64 år, jämfört med 51 procent i glesbygden och övriga småorter.

Integrationen måste förbättras

I hela landet minskar den aktiva befolkningen (18-64 år) födda i landet medan den utrikesfödda befolkningen ökar. Det gynnar befolkningsutvecklingen i regioner där den utrikesfödda befolkningen väljer att bo. Detta gäller framför allt kommuner belägna i storstadsregionerna, medan inslaget av utrikesfödda förblir förhållandevis litet i kommuner belägna i Norrland. I nuläget består 28 procent av storstadsbefolkningen i aktiv ålder av utlandsfödda, mot bara 8 procent i glesbygdskommunerna.

Det beror på flera faktorer hur mycket generationsväxlingen kommer att slå mot olika län och kommuner. Den viktigaste faktorn att dämpa effekten är att integrationen av utrikesfödda på arbetsmarknaden förbättras. De utrikesfödda utgör en stor arbetskraftspotential och därmed spelar de en avgörande roll för den ekonomiska utvecklingen i landet och för enskilda kommuner. För en del av dem krävs kraftfulla utbildningssatsningar för att förstärka deras möjlighet att få ett arbete. Det är dessutom viktigt att glesbygdskommuner med en negativ befolkningsutveckling blir attraktiva för utrikesfödda att bo i.