En halv miljon nya jobb behövs till 2030

20 mars 2019

Ett lands sysselsättningsutveckling är central, både för att minska arbetslösheten och för att öka skatteintäkterna som används för att finansiera dess offentliga utgifter. I Arbetsförmedlingens uppdrag ingår att bidra till att varaktigt öka sysselsättningen på lång sikt och i denna rapport presenteras förutsättningarna för att Sveriges framtida sysselsättning ska öka och därtill – vad som krävs för att försörjningsbördan för personer som arbetar inte ska öka från dagens nivåer.

Sveriges befolkning kommer att öka med närmare 1 miljon till 2030, enligt SCB. Samtidigt blir vi äldre - andelen svenskar över 80 år ökar markant. Arbetsförmedlingens rapport visar att det krävs en sysselsättningsökning med närmare en halv miljon nya jobb för att möta dessa samhällsutmaningar och samtidigt bibehålla välfärden.

Rapporten skissar på tre framkomliga vägar:

  • Högre sysselsättningsgrad inom befintlig befolkning
  • Nettoinvandring
  • Ökad produktivitetstillväxt 

När det gäller sysselsättningsgrad konstaterar rapporten att Sverige redan idag har EU:s högsta sysselsättningsgrad, cirka 79 procent. 

Vad gäller produktivitetstillväxten bedöms teknikutveckling och digitalisering göra ett allt större avtryck på arbetsmarknaden till år 2030. Det innebär en ökande utmaning i matchningen på arbetsmarknaden. 

Rapporten visar också på en en stor potential hos utrikes födda, framför allt kvinnorna. Om det går att höja sysselsättningsnivån för utrikesfödda kvinnor till samma nivå som för de inrikes födda skulle det i sig innebära ett tillskott på 130 000 personer till arbetskraften.

– Låg sysselsättningsnivån för utrikesfödda kvinnor på samma nivå som för inrikes födda skulle det innebära ett tillskott på 130 000 personer till arbetskraften, säger rapportförfattaren Torbjörn Israelsson. 

Motsvarande siffror för männen är 75 000 personer.  

Rapporten syftar till att visa på de möjliga vägarna som finns till att öka sysselsättningen och bedöma deras potential. Själva vägvalet är sedan en politisk fråga. 

Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg kommenterar rapporten i ett debattinlägg i dagens Svenska Dagbladet. Där menar han att det främst är två frågeställningar som pockar på noggrant övervägda politiska initiativ:

  1. Varierande och differentierade utbildningsinsatser är centrala för att öka sysselsättningsgraden för utrikes födda, där stora grupper, framför allt kvinnor, saknar adekvat utbildning. Utbildningsinsatser är också nödvändiga för att hålla jämn fot med de kompetenskrav som teknikutvecklingen ställer på arbetskraften.
  2. Behovet av nettoinvandring, inte minst arbetskraftsinvandring, är en nödvändighet och förutsätter ett sansat och sakligt samtal för att frigöra debatten från de inlåsningar som de senaste årens ofta känsloladdade och affekterade diskussioner om invandring har skapat.