Automatisering, polarisering och massarbetslöshet – vad säger forskningen?

Den första delen beskriver vi de övergripande trender som kännetecknar perioden från 1980 till 2005. Under denna period har tekniska framsteg lett till att högutbildade fått en allt starkare ställning på arbetsmarknaden, i form av ökad sysselsättning och ökad lönetillväxt. Samtidigt har automatiseringen av rutinartade arbetsuppgifter – t.ex. enklare former av kontorsarbete – lett till minskad sysselsättning i mitten av lönefördelningen. Annorlunda uttryckt: maskiner har framför allt tagit över jobben för de med medelinkomster.

I det andra avsnittet försöker vi ge en bild av vad forskarna tror om framtidens arbetsmarknad. Det är tydligt att svaret på den frågan beror på vem man frågar. Vissa hävdar att de negativa effekterna av dagens snabba tekniska utveckling kommer att bli mer omfattande än de vi sett tidigare under historien (t.ex. under industriella revolutionen), och att resultatet i värsta fall blir att stora grupper på arbetsmarknaden är helt sysslolösa. Andra menar att det är ensidigt att bara fokusera på att vissa jobb kommer att försvinna. Dessa optimister är övertygade om att nya innovationer, t.ex. framsteg inom AI, kommer att skapa många nya typer av arbetsuppgifter och yrken som vi inte sett tidigare. I rapportens andra del beskriver vi även översiktligt olika aspekter av det som kommit att kallas gig-ekonomin.

Avslutningsvis diskuterar vi vikten av att redan nu förstå vilka utmaningar som kan komma att uppstå på framtidens arbetsmarknad, och hur centralt det är at att i god tid hitta ändamålsenliga och effektiva lösningar. Ett konkret exempel är utbildningssystemen; här menar forskarna att det behövs större flexibilitet, så att det skapas bättre förutsättningar för människor att kontinuerligt inhämta nya kunskaper genom hela yrkeslivet.