Äldres arbetsmarknadssituation

Arbetsmarknaden för äldre är ofta omdiskuterad i media och i den offentliga debatten. Inte sällan är diskussionerna problematiserande och handlar återkommande exempelvis om arbetsgivarnas attityder till den delen av arbetskraften som kommit upp lite i åren. Det kan exempelvis röra sig om att äldre arbetskraft av arbetsgivare betraktas som sämre presterande och i vilken omfattning sådana attityder leder till ren åldersdiskriminering vid bland annat rekryteringar. All form av diskriminering på arbetsmarknaden är hämmande för samhället i stort och medför dessutom allvarliga konsekvenser för de enskilda som drabbas.

Hur välfärden ska organiseras och finansieras i framtiden är en annan aktuell fråga. Sverige står, tillsammans med många andra länder, inför en demografisk utmaning men en åldrande befolkning, vilket kommer innebära att relativt fler lever som pensionärer och det är färre som arbetar. De senaste årens migration har förändrat befolkningens åldersstruktur i gynnsam riktning. Tillsammans med en välfungerande integration skulle det kunna leda till en något avtagande tillväxttakt av försörjningsbördan* för den arbetande delen av befolkningen.

Den finns en parlamentarisk enighet kring att ett senareläggande av utträdesåldern från arbetsmarknaden är en viktig åtgärd för att klara finansieringen av framtidens välfärd. I och med att medellivslängden ökar kommer det att krävas fler arbetade år för att finansieringen av långsiktigt acceptabla pensionsnivåer ska uppnås.  

Förutsättningarna för att arbeta längre upp i åldrarna är sannolikt bättre än någonsin. Dagens äldre är generellt vid betydligt bättre hälsa än tidigare generationers äldre och kan därmed i högre utsträckning förväntas vara kapabla att stanna längre på arbetsmarknaden. Under senare år har arbetskraftsdeltagandet bland personer i åldrarna 65-74 år också ökat tydligt, men nivån är fortsatt betydligt lägre än bland exempelvis personerna i åldrarna 55-64. Utmaningar finns dock beträffande arbetsvillkor för de som varit verksamma i tunga och slitsamma yrken.

Vid en internationell jämförelse är dock såväl arbetskraftsdeltagande som sysselsättning bland äldre i Sverige höga. De flesta äldre har en mycket stabil ställning på arbetsmarknaden, men vissa som blir arbetslösa i äldre åldrar har dock svårt att återetablera sig på arbetsmarknaden. Det gäller särskilt personer med en kortare utbildningsbakgrund. Arbetsförmedlingen har därmed ett viktigt uppdrag i att hjälpa äldre som fastnar i arbetslöshet att komma tillbaka till arbete. Kompetenshöjande insatser tillsammans med ett proaktivt arbete med arbetsgivarnas attityder till äldre arbetskraft är exempelvis viktiga inslag.

*Den totala befolkningen i relation till hur många som arbetar.