Prognos för utbetalningar 2019-2022, januari 2019 

Återrapportering till regeringen 18 januari 2019

Arbetsförmedlingen ska redovisa prognoser för 2019 – 2022 till regeringen den 17 januari, den 15 februari, den 2 maj, den 29 juli och den 25 oktober 2019. Prognoserna ska även lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket.

Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. Vidare bör prognosen, där det är relevant, kommenteras i relation till myndighetens egna prioriteringar och resultat.

Arbetsförmedlingen ska enligt regleringsbrevet för budgetåret 2019 redovisa prognoser för hur mycket som beräknas utbetalas 2019 – 2022 per anslag och anslagsposter som disponeras av myndigheten. Detta är den första av fem utgiftsprognoser som Arbetsförmedlingen lämnar 2019. I enlighet med regleringsbrevet redogörs i denna prognos endast för större förändringar i förhållande till prognosen som lämnades i november 2018. Utfallet för 2018 som redovisas i denna prognos är preliminärt då bokslutet ännu inte är klart.

Grunden för beräkningarna i denna utgiftsprognos är den arbetsmarknadsprognos som Arbetsförmedlingen lämnade i december 2018. Prognosen avseende inskrivna arbetslösa är dock uppreviderad jämfört med den bedömning som gjordes i december. Detta med anledning av att ny information avseende Arbetsförmedlingens medelstilldelning vägts in i denna bedömning. Bedömningarna avseende etableringsuppdraget utgår från Migrationsverkets prognos från 23 november 2018, vilken även ligger till grund för den prognos som Migrationsverket lämnar den 17 januari vad avser etableringsuppdraget.

I den prognos som lämnades i november 2018 utgick Arbetsförmedlingen från föreslagna anslagsnivåer i budgetpropositionen. Till följd av detta så skiljer sig prognostiserat belopp och därmed även volymer väsentligt från tidigare prognoser då denna prognos är anpassad till nu gällande regleringsbrev och de föreslagna nivåerna kommande år i den budgetreservation som beslutades i december 2018. Både förvaltningsanslag och programanslag är väsentligt lägre än vad som tidigare aviserats.

Aktiviteten i den svenska ekonomin fortsätter att vara hög. Under de senaste kvartalen har dock BNP-tillväxten börjat bromsa in. Resursutnyttjandet i ekonomin är dock i alla avseenden fortsatt mycket högt. Även på arbetsmarknaden fortsätter aktiviteten att vara hög. Den starka efterfrågan på arbetskraft innebär samtidigt att bristen på arbetskraft fortsätter att vara hög, vilket gäller såväl privata som offentliga arbetsgivare. Samtidigt har den tidigare tydliga nedgången av arbetslösheten enligt Arbetskraftsundersökningarna (AKU) dämpats.

Under de närmaste åren kommer tillväxten i ekonomin att fortsätta dämpas. I takt med att konjunkturen går in i en avmattningsfas kommer även tillväxten av sysselsättningen att avta. Även bristen på utbildad arbetskraft bedöms fortsätta att utgöra ett hinder för jobbtillväxten. Parallellt kommer tillskottet av arbetskraft att fortsätta vara starkt, även om också detta trappas ned framöver. Det fortsatt tydliga tillskottet till arbetskraften – inte minst av grupper som initialt sett står längre ifrån arbetsmarknaden – och den gradvis lägre tillväxten av nya jobb innebär att arbetslösheten enligt Arbetskraftsundersökningarna kommer att stiga under de närmaste åren. Detta sker således trots en fortsatt positiv utveckling för sysselsättningen – inte minst bland utrikes födda.