Prognos för utbetalningar 2018-2021, maj 2018

Återrapportering till regeringen 3 maj 2018

Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. Vidare bör prognosen, där det är relevant, kommenteras i relation till myndighetens egna prioriteringar och resultat.

Aktiviteten i den svenska ekonomin och på arbetsmarknaden fortsätter att vara hög. Efterfrågan på arbetskraft är mycket god och sysselsättningen fortsätter att utvecklas mycket starkt. Den starka sysselsättningsutvecklingen väntas bestå till och med år 2021. Tillväxten av nya jobb trappas dock successivt ned. Den allt mer utbredda bristen på arbetskraft är en bidragande faktor bakom denna utveckling. Även fortsättningsvis kommer sysselsättningsökningen till största del att ske bland utrikes födda, till vilka mer än åtta av tio nya jobb väntas gå under 2018-2019.

Andelen inskrivna arbetslösa som står längre från arbetsmarknaden fortsätter att öka. Andelen arbetssökande som saknar en fullständig gymnasieutbildning har fortsatt att stiga och under första kvartalet 2018 saknade mer än var tredje sökande en fullständig utbildning på gymnasial nivå.

Extratjänsterna har visat sig vara ett uppskattat stöd och utvecklingen är fortsatt god. Extratjänsterna ökar fortfarande med cirka 1 000 nya beslut per månad och väntas fortsätta öka. Cirka hälften av de som har en extratjänst tillhör eller har tillhört etableringsuppdraget. Det är positivt men medför samtidigt att ökningen av extratjänster inte fått den effekt på minskningen av antalet deltagare inom jobb- och utvecklingsgarantin som prognostiserats. Till följd av det har nu prognosen över jobb- och utvecklingsgarantin justerats upp något.

Antalet deltagare inom etableringsuppdraget bedöms minska under hela prognosperioden. Andelen som lämnat etableringsuppdraget för arbete eller studier ökar. I mars 2018 uppgick den till knappt 44 %, vilket är den högsta andelen någonsin och kan jämföras med mars 2017 då andelen var 33 %. En delförklaring till att fler går över till arbete är att arbetsmarknadsläget är gott men även att extratjänsterna har haft en mycket stark utveckling. Även andelen deltagare som studerar på kommunal vuxenutbildning eller har ett arbete under tid med etableringsplan ökar, vilket bidrar till en snabbare etablering.

Arbetsförmedlingen kommer nu, för att kunna hålla sig till tilldelade anslag avseende aktivitetsstöd (1:2 ap1) och programmedel (1:3 ap1) innevarande år, behöva begränsa antalet beslut om aktivitetsstöd och köpta tjänster för personer som ännu inte blivit långtidsarbetslösa och därmed ännu inte skrivits in i garantiprogrammen. Insatser utanför garantierna kommer att prioriteras till de individer som bedöms ha störst behov av insatser, t.ex. personer som är lågutbildade, funktionsnedsatta och unga.

Tillsammans med det faktum att andelen arbetssökande med utsatt ställning på arbetsmarknaden successivt ökar kan ovan prioritering också föra med sig en ökad belastning på myndighetens egen personal att tillhandahålla stöd och vägledning till arbetssökande.

Utgifterna för arbetslöshetsersättning bedöms överskrida anslaget med 1 716 miljoner kronor 2018. Differensen mellan myndighetens bedömda kostnader och tilldelade anslag baseras på att myndigheten och regeringen gör olika bedömningar av arbetslöshetens utveckling. Arbetsförmedlingens bedömning utgår från en prognostiserad arbetslöshet på 6,6 %. Myndigheten bedömer att anslagsposten måste förstärkas.

Redovisningsdatum för 2018

Arbetsförmedlingen ska redovisa prognoser för 2018 – 2021 till regeringen den 17 januari, den 16 februari, den 2 maj, den 29 juli och den 8 november 2018. Prognoserna ska även lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket.