Samverkan med kommuner och Delegationen för unga och nyanlända till arbete

Resultatet från enkäter som besvarats av myndighetens lokala enheter visar att de överenskommelser som Arbetsförmedlingen har med kommuner underlättar för samverkan och att en bidragande faktor till detta är de strukturer som kommit med Dua-överenskommelserna. Bland annat har Duas strukturer medfört att samverkande parter lyckats identifiera och stötta de kunder som står långt från arbetsmarknaden och är i behov av insatser genom samverkan.

Enkätsvaren visar också att Arbetsförmedlingen ingår i överenskommelser som är specificerade och uppdelade utifrån olika målgrupper, vilket kan riskera att göra det otydligt till vilken överenskommelse en kund primärt tillhör, då en individ kan räknas till flera målgrupper samtidigt. För att förenkla kundens resa mot arbete bedömer Arbetsförmedlingen att det istället bör finnas en överenskommelse där alla relevanta processer och insatser ingår. Mer generella överenskommelser ger en tydligare ansvarsfördelning på såväl det arbetsmarknadspolitiska som det socialpolitiska och utbildningspolitiska området, oavsett vilken målgrupp som avses.

En viktig slutsats i rapporten är att det behövs en nationell enhetlighet för samverkansprocesser för att Arbetsförmedlingens ska kunna möta behoven hos samtliga kunder som kräver stöd och insatser från flera samhällsaktörer. I rapporten redovisas också vilken sorts infrastruktur för samverkan som behövs, och vilka faktorer inom samverkan som behöver beaktas i utformandet av en nationell struktur för lokala överenskommelser. Vidare konstateras att en viktig del i en enhetlig nationell struktur för samverkan är kännedom om lokala förutsättningar. Genom en öppen och flexibel, men tydlig och konkret, struktur för samverkan går det att anpassa överenskommelser med kommuner och kommunkluster efter lokala förutsättningar samtidigt som en nationell enhetlighet och stöd efter den enskilda kundens behov kan tillgodoses.