Progression inom etableringsuppdraget

Återrapportering till regeringen 2019-05

Enligt regleringsbrevet för 2019 ska Arbetsförmedlingen "beskriva och analysera progressionen för deltagarna i etableringsuppdraget. Dessutom ska Arbetsförmedlingen redogöra för arbetssökandes tillgång till aktiviteter och hur aktiviteterna under etableringstiden kompletterar varandra i syfte att deltagarna successivt ska närma sig arbetsmarknaden. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i analysen."

Arbetsförmedlingen tog för några år sedan fram ett speciellt arbetssätt, det systematiserade arbetssättet inom etableringsuppdraget (SAE). Det främsta syftet med arbetssättet var inte att mäta progression, utan för att skapa enhetlighet och kvalitet i den arbetsmarknadspolitiska bedömningen och tillgången till insatser för de arbetssökande. Likväl överensstämmer de ingående stegen i arbetssättet med en rimlig utveckling för arbetssökande att successivt närma sig arbetsmarknaden. Av detta skäl återfinns en övergripande beskrivning av arbetssättet återfinns i denna rapport.

En effektiv arbetsmarknadspolitik förutsätter kunskap om hur vägen fram till ett arbete (eller studier) ser ut för en enskild arbetssökande. Att studera vilka faktorer som är förknippade med ett stegvist närmande till arbetsmarknaden är komplicerat, delvis beroende på att arbetssökande är en heterogen grupp med varierande behov.

Exempelvis har en nyanländ arbetssökande med kort utbildningsbakgrund och liten arbetslivserfarenhet, andra behov och därmed en annan förväntad aktivitetskedja än en nyanländ arbetssökande med utbildning och erfarenhet inom ett bristyrke. Det är dessutom inte heller givet vilka faktorer som kan definieras som faktorer som innebär progression, alltså närmandet till arbete eller utbildning.

Exempel på progression inom etableringen som redan används återfinns i snabbspåren. Snabbspåren består av kedjor av aktiviteter som ska leda till progression för arbetssökande inom etableringen med kunskaper och erfarenheter inom bristyrken.

Den självupplevda progressionen kan undersökas via enkätundersökningar, där förändringar i den självskattade uppfattningen hos den arbetssökande över tid kan kopplas till data om övergång till arbete eller reguljära studier.