Öka övergångar till reguljär utbildning

Återrapportering till regeringen 2021-10-01

Rapporten visar att Arbetsförmedlingen har lyckats öka antalet anvisningar att söka reguljär utbildning, både i stort och för de arbetssökande som omfattas av utbildningsplikt. Även arbetet med att identifiera deltagare till intensivåret har kommit igång, både gällande nya deltagare i etableringsprogrammet och de som tidigare fått bedömning om utbildningsplikt.

Arbetsförmedlingen visar genom denna rapport att det har skett en markant förbättring i myndighetens arbete med anvisningar att söka reguljär utbildning. Ökningen bedöms dels vara en effekt av införandet av en automatisk påminnelse till arbetsförmedlare om att lämna en anvisning att söka reguljär utbildning vid bedömd utbildningsplikt, dels ett ökat fokus på arbetet med anvisningar som en följd av det förtydligade anvisningsuppdraget som myndigheten fick under hösten 2020.

I analys av vilka som omfattas av utbildningsplikt framkommer att kvinnor i större utsträckning än män bedöms omfattas av utbildningsplikt, och att könsskillnader i andel arbetssökande som omfattas av utbildningsplikt har funnits sedan start. En större andel kvinnor än män bedöms omfattas av utbildningsplikt, och den ojämna könsfördelningen antas delvis bero på att kvinnorna inom etableringsprogrammet saknar grundläggande utbildning i högre utsträckning än männen.

I rapporten framkommer av Arbetsförmedlingen identifierade brister i svarsalternativen i myndighetens handläggningssystem, vilka innebär svårigheter att utreda en eventuell sanktion för deltagare som inte sökt utbildning trots att anvisning om att söka har gjorts. Arbetsförmedlingen har initierat ett arbete för att åtgärda detta, vilket skulle medföra förbättrade möjligheter att utreda och besluta om sanktioner samt ökade möjligheter för kunden att agera rätt.

Standardiserade samverkansprocesser behövs

Arbetsförmedlingens interna datalager visar att en hög andel av de arbetssökande som omfattas av utbildningsplikt inte deltar i reguljära studier. Genom rapporten framgår dock att denna andel kan förmodas vara lägre i verkligheten, då inte alla revideringar av bedömningar och nya beslut hittills har registrerats enligt avsedd intern rutin. Den höga andelen arbetssökande som omfattas av utbildningsplikt och inte deltar i reguljära studier förklaras genom rapporten också av att det ibland saknas en samsyn mellan samverkande parter om vad utbildningsplikten innebär samt en intern enhetlighet i bedömningsprocessen inom Arbetsförmedlingen. För att nå en samsyn mellan olika aktörer gällande gruppens behov av stöd krävs inte bara en intern enhetlighet i bedömningsprocessen inom Arbetsförmedlingen, utan även mer standardiserade samverkansprocesser.

Arbetsförmedlingens insatser behöver tillgodoses

För ett fortsatt stärkt arbete med utbildningsplikten framkommer tydligt genom denna rapport ett behov av att de insatser som Arbetsförmedlingen bedömt att en individ har för att öka sina chanser på arbetsmarknaden också tillgodoses hos utbildningsanordnarna. För att kunna fullfölja uppdraget krävs bland annat utbildningsplatser även på grundläggande nivå, som kombineras med sfi. För detta krävs i sin tur av uppdragsgivaren långsiktiga budgetförutsättningar, för att på så sätt möjliggöra för kommunerna att arrangera tillräckligt med utbildningsplatser.